För mig känns runt 20% som det mesta jag kan tänka mig att lägga på boende men jag förstår att det inte är realistiskt i alla situationer.
1 gillning
Det beror helt på vad inkomsterna är och vad du menar med ‘går till bostad’.
Låt säga att disponibel inkomst är 100 000 och 22 000 går till ränta och hyra och 20 000 till amortering.
Då har du 58 000 att leva för. Det borde gå bra.
2 gillningar
Det beror ju på tänker jag. Vi går på en inkomst, men bor i billigt hus på bonnvischan , så jag tror vi kanske lägger 20-25% av en inkomst
Å andra sidan, om hushållet får ut 150kkr (inte jag, nej nej) efter skatt så har man väl tillräckligt med pengar kvar även om boendet kapar 42%. Så rimligt är veä en definitionsfråga?
1 gillning
Jag vill bara säga att du inte är ensam om höga boendekostnader nu. Själv har vi ungefär 50% av vår inkomst. (Dock är vi föräldralediga och jag inkluderar amortering även om det kan ses som ett sparande.) Vi är också i situationen att vi gör en förlust om vi säljer nu, typ 1 miljon räknar jag med. (Köpte våren 2022 
)
Vet inte om det hjälper dig att vi också sitter där, men kan ju säga hur vi tänker. Vi lutar åt att hålla i. Vi hoppas på att räntan och elen snart når sin peak, och sen blir det bara bättre. Varje månad så minskar lånen, och varje år när vi får upp lönen lite så blir det bättre, och till slut så kommer vi komma ner i utgifter. (Om jag tänker rätt får framtiden utvisa.)
1 gillning
Vi lägger ca 50% av inkomsten på hyran och maten tillsammans.
Vi lägger runt 5% på boendekostnader… De är så att vi inte har höga inkomster, utan väldigt låga boendekostnader…
Mja, med 2% till boende och mat så lär du inte ha drabbats av övervikt i alla fall.
SCB håller lite koll på det.
Innan corona gällde:
- Villa 14-15% av disponibel inkomst.
- BR 19-20% av disponibel inkomst.
- HR 29-30% av disponibel inkomst.
Det kan nog ha ökat i och med räntehöjningarna. Och lär väl falla tillbaka till dessa nivåer med tiden.
98% var lite kryddat, för ökad dramatik 
14-15% för villa tror jag inte en sekund på.
Kanske om man inte skriver av något för löpande underhåll, vars schabloner bör skrivas upp 40% bara de 3 senaste åren så, möjligtvis att det kan stämma.
Sen tror jag det är en viss laggeffekt på SCB:s statistik.
Även om 40% skulle vara relativt ovanligt idag, så tror jag inte det är det länge till (tyvärr).
3 tips.
Prata ihop er så ni vet var ni har varandra och vad era alternativ faktiskt skulle kunna tänkas bli så gott det går.
Kolla med styrelsen om det är fler höjningar på gång så ni vet status framåt, många brf skulle behöva höja ytterligare.
Man kan ju alltid provsälja, dvs ni är öppna med mäklaren och säger som det är att får ni x kr så säljer ni, annars inte.
Nja, det är uppmätt data från verkligheten. Så det har inte så mycket med tro att göra.
Men låt oss göra ett grovt överslag.
Medelpris nu för villa enligt Mäklarstatistik. 3.66 MSEK.
Skalar vi tillbaka det till säg 2007 blir det ca 1.9 MSEK i inköpspris.
Säg att man då lånade ca 60% och så amorterat lite så sitter dom med lån på 900k nu.
Med 5% ränta så blir det ca 1300 kr/månad var.
Sedan tillkommer uppvärmning, renhållning mm. Kan väl vara 3k/månad. Så 2.8k/månad. Hur mycket är det av disponibel inkomst?
Är väl en bit kvar till 15%. Som vi då kan lägga på lite målarfärg mm.
Sant. Frågan gällde ju faktiskt hur mycket av den disponibla inkomsten som går åt och inte totalkostnaden.
På samma sätt som min nya elbil för 500’ kostar en femtedel av vad min diesel Peugeot för 50’ gjorde.
För att ha koll på rimligheten kan du fundera på 50-30-20 -modellen:
50% av lönen kan gå till “fasta” dvs nödvändiga kostnader, som bostad, nödvändig mat, försäkring, telefon, bredband, transporter osv.
30% kan gå till sånt man vill ha, som äta ute, semester, icke-nödvändiga kläder, fritidsintressen.
Till sist går 20% till sparande.
Se över alla återkommande kostnader och kostnader som inte går att undvika. Finns det något ni kan dra ner på, som olika abonnemang, så att de sammanlagda fasta kostnaderna inte är mer än 50%, ja då är det inga problem.
Låt mig få säga att jag vet att det finns många på det här forumet som har en helt annan uppfattning om hur den här fördelningen ska se ut. Till exempel att man kan spara 80% av sin lön och leva på havregrynsgröt under en gran. Men försök strunta i det nu. 42% till bostad är okej fastän inte så kul när man är ung.
1 gillning
Jag tycker procentuella fördelningar är lite egendomliga. Det är trots allt absoluta belopp man betalar i ICA.
En viss fördelning tycker jag bara funkar inom för ett löneintervall. 20% kvar till sparande är ju sunt om det är 15k men katastrofalt om det är 500kr.
2 gillningar
20% kvar till sparande är ju sunt om det är 15k men katastrofalt om det är 500kr.
På vilket sätt är det katastrof menar du? Att man borde spara mindre eller mer med en sån låg lön?
2 gillningar
Om bara 500kr finns kvar för något sparande ö.h.t. är man en p-bot från att gå back en månad. Då hade jag tyckt att 60% på boende är galet, exempelvis.
Hur mycket representerar 42% i kronor och ören, och hur mycket lägre kostnad berömmer du att en likvärdig HR skulle resultera i?
1 gillning
Rent spontant tycker jag nog att 42% verkar ok. Vi pratar om Stockholm trots allt…
Det viktigaste frågan är nog om ni trivs och tänker stanna kvar en längre tid.
1 gillning
Tjänar man 2500 i månaden har man ingen bil, det kan jag lova dig. Att leva på 2000 i månaden är otroligt svårt, hade aldrig rekommenderat någon som tjänar så lite att spara mer än 500 kr i månaden. Du kan ju försöka skriva en budget där man lever på 1500 i månaden .
42% lär man nog få räkna med i storstäderna. Åtminstone om man inte bott jättelänge
Om man jämför så bor man på landet för kanske 20%, men sedan får man kanske lägga bortåt 20% på transporter. Så det är kanske rätt lika?
Som jag tänkte så, om jag blir av med jobbet, eller blir sjuk så slipper jag merparten av transporterna men inte lånet.
Å andra sidan kan nog ett boende på landet gå mot 0kr om transportkostnader skenar eller det blir allmän tok-kris eller något sådant. Men man får väl äta sina äpplen då 
“Staten och Kapitalet” - Tillsammans ser dom till att hushållskassan precis inte räcker till oavsett hur man gör.