Hört att detta är väldigt vanligt.
2 gillningar
Är det? Jag upplever att det är svårt att få en realistiskt känsla för det.
Samtidigt är det nog som med alkholism. Typ att en av tio har problem med alkohol och jag sa till en vän att jag aldrig sett det i vårt umgänge, varpå han skrattade och sa att det är för att jag inte vet vad jag ska titta efter - vilket stämde när han visade på tecknen… 
11 gillningar
Min bild är att det är väldigt vanligt.
…och alkoholister har jag mött många, både nyktra, fulla och totalt omedvetna. Så ja, den liknelsen tror jag håller.
8 gillningar
Hört de me, men lever själv tvärt om istället… Klart trevligare att inte vissa något…
4 gillningar
När jag växte upp i Bromma på 90-talet hade jag två familjer i min direkta närhet som delfinansierade vardagen med bolån. Det här är något jag fått veta långt senare och det kan mycket väl ha funnits fler. Iom att husen var dyra och hela tiden ökade i värde kunde man i princip ta ut 5-10 tkr i månaden utan att det gjorde så mycket. Antagligen byggde dessa kalkyler på att man skulle bo kvar i X år, fram till att barnen flyttat hemifrån.
Jag levde själv under rätt modesta ekonomiska förhållanden på den här tiden och hade bilden av att alla runtomkring mig hade gott om pengar och utan problem kunde köpa nya bilar, skaffa pool, renovera hemma och åka på dyra semestrar. Många hade helt klart sådana möjligheter men det ansågs uppenbarligen viktigt att hålla uppe en snygg fasad.
Jag uppfattar att reglerna för bolån stramats upp en del sedan dess. Däremot kan nog varianten att lägga precis alla pengar på konsumtion och ha noll i sparande vara något som förekommer. Då skulle man tänka att huset i sig är ett sparande och att det alltid kommer stiga i värde.
Jag har själv valt att bo i en miljö helt fri från liknande mönster. På sonens förskola kommer majoriteten av barnen från ett närliggande sämre område än där vi själva bor. De flestas föräldrar har jobb men det handlar om enklare yrken. Vad vi än gör i vardagen skulle det sannolikt framstå som lyxigt jämfört med den generella nivån där. Jag har inte haft som mål att det ska se ut just så men det känns skönt att slippa hela den här kulturen där man ständigt behöver jämföra sig med andra.
8 gillningar
Bättre att vara en stor fisk i en liten damm. Än en liten fisk i en stor damm;)
Tror det är vanligt bland vissa personlighetstyper. Dom som lägger upp allt på instagram är nog typiskt sånna. Sen har du sånna som mig älskar häftiga bilar och att ligga på topp men skulle aldrig drömma om att fuska med lån. Kul att tävla men poängen går förlorad om tävlingen blir vem som kan ta störst smslån.
Men ska bli kul att se nu när tidvattnet drar sig tillbaka vilka som glömt badbyxorna;)
Mvh
Fredrik
3 gillningar
Jag tror att man kan dela upp det i “nyrika” och “gammelrika”. De som tycker att det är viktigt att se rik ut är de som är nyrika eller på väg att bli.
De som har varit rika länge, kanske flera generationer, har inte det behovet på samma sätt. Som vanligt finns det alltid undantag.
8 gillningar
Den där liknelsen om att alla ser sportbilen men ingen ser föraren, gör sig påmind.
6 gillningar
Tror du det är så enkelt? Tänker att det mer har med personlighets typ som snygga kroppar på stranden. Feta damen brukar försöka dölja sina valkar som hänger ut. Medan vältränade magrutor gärna går utan tröja.
Att personligheten som gör att du gillar att tävla och visa upp sig. Även är den som har ett bättre resultat och sen försöker vissa andra bli framgångsrik genom att fuska. Tex genom att ta lån till den häftiga bilen eller använder 20 miljoner filter på Instagram.
Mvh
Fredrik
För oss som varit uppväxta samt vistats en del i värt avlånga lands låginkomstområden (miljonprogram) så är det ju en klassiker att man som ung vill äga den där jackan för 10k men inge pengar över till annat.
För vissa stannar det kvar vid ungdomen men ser en del här som kanske jobbar med vanliga låginkomstyrken men kör runt med nya bilar medans de bor hemma i hos föräldrarna i en hyresrätt mycket av detta är ju en typ av “fasad” man vill visa upp med märkeskläder och bilar finns säkert dom med stort intresse också men ska jag vara helt ärlig så tror jag det är mycket för att visa utåt vad man har.
Samt har ett minne från en väns försäldrar när vi var unga de bodde i en hyresrätt och skulle få besök från deras släktingar i syrien och helt plötsligt så ville hans föräldrar köpa en fin bil innan de skulle hämta upp dom på flygplatsen och min vän tog sig för pannan och sa vi har inga pengar för det men för dom var det viktigt att de bekanta skulle se att det går bra för dom så de försökte låna upp pengar för bilen…
4 gillningar
Ja, till stor del är det nog så enkelt. Jag tycker att det ofta är tydligt vad man köper, dyra saker för att man har råd eller billigare saker som ska se dyra ut. Också på vilket sätt man visar upp det. Har du t.ex en dyr Rolex och en bil som inte riktigt matchar den signalerar det att du inte har nått ända fram. Och har lite ångest för det.
Det där med snygga kroppar är nog mer ett sätt att kompensera för dålig självkänsla och osäkerhet. Lite samma sak som ovan men ändå på ett annat plan.
Fast det håller jag med om. Om något sticker ut som en klocka för 300k och en bil för 20k är något skumt. Varför skulle folk med snygga kroppar må dåligt? Lika dumt som att jag är häldre fattig och frisk än rik och sjuk.
Människor med pengar och tränade kroppar skulle jag misstänka är lyckligare än dess motsatts. Sen hör det ihop har du disciplinen att träna och ta hand om dig själv kommer förmodligen samma beteende följa i pengar.
Välstånd byggs av hårt arbete och diciplin inte av känslor och möten. Min bild är iaf att tränade personer oftare mår bättre och har bättre ekonomin än dess tjocka motsats 
Mvh
Fredrik
3 gillningar
Hmmm. Det beror kanske lite på hur man definierar denna fasad utåt. Personligen så tror jag det finns en stor grå massa som gärna spenderar pengar på att bygga en image/fasad utåt. Utan att för den delen ha dåligt med pengar (alltså gå back varje månad). Man lever dock lön till lön utan att spara, och det man sparar konsumerar man inom loppet av 2-3 månader.
Jag vill minnas ett exempel, tror det var via Netflix’s “Tindersvindlaren”, där han hade lurat en svensk tjej på pengar. Utåt sett hade denna tjejen en image som, i mitt tycke, visade på en rikedom. Märkeskläder, väskor & bilder på olika resor i hennes sociala medier. Dock fick man senare se att hon bodde hemma hos sin mor, och egentligen inte hade något sparande - utan allt gick till hennes livsstil.
Min uppfattning är att liknande exempel inte är så ovanliga.
Annars är väl Lyxfällan ett exempel på att det finns folk som har det dåligt ställt ekonomiskt, men gärna visar upp en fasad som om allt är OK & att pengar inte är något problem.
Mvh,
2 gillningar
Att det i vissa kulturer är viktigt att visa upp en ekonomisk fasad är en realitet. Det har ofta med en historia av utbredd fattigdom att göra. Sedan kan det manifestera sig i nya vinterjackor till barnen, jeans av visst märke, ny fina cyklar, en dyr bil eller annat.
Om vi begränsar oss till Sverige och personer med huvudsakligen svensk bakgrund uppfattar iallafall jag att fenomenet är mest utbrett i miljöer där “det fina folket” bor eller förväntas bo. I vissa bostadsområden är det viktigt att ha rätt efternamn, titel, bilmärke, resmål på semestern och sådana saker. Det är en del av att bekräfta tillhörigheten till “det fina folket”. Skulle man sticka ut mer påtagligt i de sammanhangen skulle man snabbt uppfattas som en avvikare, någon som inte riktigt hör hemma där. Många väljer att bo i det här områdena just för att de vill tillhöra “det fina folket”, oavsett om de på riktigt gör det eller inte. Då välje man också ofta att prioritera att skaffa sig de rätta attributen, även om det inte riktigt ryms fullt ut inom en balanserad budget.
3 gillningar
Det beror väl på hur man definierar ”vanligt” men det tycker jag mig inte se. Vi har ju grundlagen Jante rätt djupt rotad i det svenska samhället
Sedan kan det ju diskuteras vad som är fasad och bara någon som vill prioritera lyxkonsumtion istället för att tex jaga ekonomisk frihet. Man kan finansiera rätt mycket på en svensk lön om man inte sparar, trots allt.
Pensionen är ju ändå säkrad!
3 gillningar
Ja, sannolikt. Men signalvärdet i en vältränad kan också vara att du inte är stark nog att stå emot ett grupptryck. Spontant tänker jag på de nu aktuella fotbollsspelarna som nära nog mangrant är tatuerade mest överallt. Den som var först med att tatuera sig var modig men nu är den som avstår den som är modig. Grannen har en ny bil, då måste jag också ha en. Det kan signalera mod att våga avstå.
Vi är alla olika och det finns inget generellt rätt eller fel. Bara jag vet vad som är rätt eller fel för mig.
Är inget grupptryck att vara tränad. Och absolut inte att vara stark genom att vara otränad.
Att vara tränad är en plikt man har mot sig själv sin familj och samhället. Men sen förstår jag att man inte gör det. De är jobbigt, tråkigt och resultatet kommer långsamt.
Men men du har dock rätt i att vad som är rätt väg att gå är upp till varje enskild individ.
Mvh
Fredrik
3 gillningar
Det där förstår jag fortfarande inte.
Jag förknippar fortfarande stora synliga tatueringar med sjömän eller kåkfarare.
2 gillningar
Det här lärde jag mig då inte på samhällsvetenskapen… Kommer det på högskolenivå? 
Du vet om att vi har totalförsvarsplikt i sverige va? Är du man förväntas du kunna ingå i stridande förband och då behövs en tränad kropp.
Plikten är dock moralisk och inte juridisk. Folk får vara tjocka om dom vill men att ljuga om att det innebär possetiva effekter är fel.
Mvh
Fredrik
1 gillning
