Ja alltså det är ju inte svårt att köra bil billigare än vad det kostar att köpa en elbil med prislapp norr om 600’.
Vill man köra elbil privat idag är det bara att förlika sig med tanken att det kan bli dyrt.
Och du är med på att det talas om billigare fossilt bränsle efter årsskiftet?
Jag tycker fortfarande det blir rackarns dyrt att köpa bil för 600 tkr när du får en helt ok nära ny bensin/diesel för 200-300 tkr. En motsvarande begagnad elbil nånstans i spannet 400-500 tkr. Men sätt upp kalkyler på alla varianter så att du har nåt att ta ställning till.
Sen är ju miljöaspekten olika hur en värderar den.
Själv kör jag för lite (ca 1000 mil/år) för att känna den extra kostnaden motiverad.
Men jag hoppas att i mitt nästa bilbyte om ca 3 år blir det självklart att välja en elbil ![]()
Vad är egentligen poängen med nybilsköp om du ändå ska äga bilen länge. Poängen med nybilsköp brukar vara att äga bilen under de första problemfria åren. Om du ändå ska “ta allt det jobbiga” blir ju poängen inte så uppenbar.
Den enda direkta fördel jag kan se spontant är ju att du kan få bilen som du vill ha den. Det är ofta inte så enkelt att få till exakt rätt kombination av olika tillval. Jag köpte nyligen en nyare begagnad bil och hade då önskemål om vissa tillbehör. Jag lyckades ganska bra men då hade jag noterat att det för vissa bilmodeller var väldigt mycket vanligare att hitta “rätt kombination”. Sannolikt är det personer med viss behovsprofil som typiskt sett köper en viss typ av bil. Har man då lite andra önskemål blir det då genast svårt att hitta en matchande begagnad bil.
Om jag ska vara ärlig förstår jag inte det här argumentet, man får ju de första problemfria åren oavsett vad man gör efter de.
Det är under de första åren som det stora värdefallet sker. Det är också dessa år som är mest problemfria. Logiken bakom att välja en ny bil är normalt att man är villig att betala extra för ”problemfriheten”.
Man kanske vill äga bilen från att den är ny och att man sedan får vara med om eventuella problem när bilen blir äldre får man ta om man av ekonomiska skäl inte vill byta till en ny bil igen.
Jag hoppas att den nya bil vi kommer att köpa om några år blir en elbil, om jag kan ladda hemma, och den tänker jag att vi kanske behåller längre eftersom jag när vi har haft den i några år förhoppningsvis har gått i pension, kanske egenfinansierad.
Jag kan säga att ni lyckats övertyga mig. Det blir en lite äldre bensinare! Framförallt argumentet om att ifall jag kan tänka mig att äga en tre år gammal bil om tre år… Varför kan jag inte tänka mig att äga en nu om jag sparar rätt mycket pengar på det?
Så det blir en bensinare! 3-5 år gammal Volvo V60 eller dylikt!
Tack för all hjälp!
Jo, precis. Man betalar premium för ett visst antal “problemfria” år, låt oss säga 3 år eftersom garantin gäller så långt normalt. Vad man väljer att göra efter de åren påverkar ju inte de problemfria åren man fått åtnjuta.
Trevligt!
Gjorde samma övning själv nyligen och köpte mig en toyota corolla full-kombi som nyss kommit tillbaka från en privat lease.
Elhybrid, 2020, 5500mil, servad och besiktigad, samt toyotas 10år/20 000mil garanti. För 200k fick man en väldigt trevlig familjebil som rullar billigt och tryggt. Jag kunde inte räkna in de extra 3-400k som en elbil i familjestorlek skulle kostat. Även om jag inte räknade med allt jag kan ha “överskottet” på börsen i 10år som jag plannerar att ha denna bilen, då blir kalkylen ännu sämre för elbilen.
Nej, men om man har förutsättningar att leva med en bil som går sönder emellanåt och som inte har den absolut senaste tekniken under år 4-20 så är ju ”vinsten” med de problemfria åren 1-3 inte uppenbar. Med tanke på ”vinsten” kopplad till inköpspriset som finns att hämta i att köpa bilen år 4 borde det vara en no-brainer.
Jag vet att jag är lite udda fågel i det här forumet, eftersom jag har inte möjligheten för förmånsbil, eller har råd att köpa ny (eller ens begagnad) elbil kontant. Dessutom jag har just nu bara hobbybil. Men jag hade senast bruksbil som var snål diesel. Köpte den för ca 20000 kronor 2013, bilen var redan 22 år gammal, men var välservad och rostfri. Den hade relativt låga mil för modellen, bara 29000 när jag köpte den. Efter 22000mil till jag har räknat att service/däck har kostat genomsnitt 6000/år, räknad förbrukning var under 0,6, skattena var relativt låga (och sista årena bilen har varit skattefritt) - och bilen har varit extremt pålitlig, skulle våga köra den till Lissabon idag. Startmotorn gick sönder efter ca 45000mil, då kunde jag inte åka någonstans. Men bilen är nu avställd pga rost, jag kan inte fixa den. Jag tror att flesta skulle inte vilja använda den: ingen air condition, inga elhissar osv, det var basmodellen. Jag kan nämna att rostfri likadan skulle kosta ca 40-50000, dvs priserna för modellen har dubblats i tjugo år… Men nu använder jag buss till pendlande, och sommar/hobbybil för annat. Och letar efter lågmilad, välskött begagnad bil, priserna är dock mycket högre än tio år sedan…
Vad är det som är så udda? Skulle de flesta på forumet ha förmånsbilar eller köpa dyra bilar kontant? Jag tycker det låter lite konstigt.
Alla har väl “förutsättningar” att leva med en 4-20 år gammal bil?
Min poäng är att man betalar för tid med ny bil, om det är en engångsföreteelse eller man upprepar det var tredje år borde vara irrelevant för om det är vettigt eller inte.
Ni har inte funderat på att leasa en elbil eller laddhybrid i 2-3 år?
Du offrar lite pengar men det finns troligen fler elbilar att välja på nästa ggn och de är gissningsvis bättre och/eller billigare då.
Jag tycker att det låter rimligt att köpa en ny elbil nu om man vill behålla den i 10-15 år och har råd. Ekonomiskt är det kanske bättre att vänta ett par år men miljömässigt är det troligen bra att köpa en elbil eller laddhybrid nu. Om du köper den för 600 ksek och har den i 15 år blir det väl 40 ksek per år.
Nej, det tror jag inte. Rätt många är beroende av bil kopplat till jobbet. Det kan också finnas en statusdimension i att inte ha en sliten och/eller rostig bil.
Man kan naturligtvis välja att köpa en bil på ett icke-ekonomiskt sätt bara för att man har lust, har råd och kanske inte bryr sig så mycket. Om vi däremot ska koppla valet av NY bil utifrån att det är ”rationellt på riktigt” så är det nog första stycket som är typfallet.
Kanske ![]()
Kanske jag också utgår från mig själv, vi köpte ny bil av samma anledning som TS, vi ville ha elbil och begagnat utbudet var dåligt. Dessutom var vi lite trötta på att ringa efter bärgningsbilar.
Det var ett val vi gjorde nu, nästa bil får bli en ny utvärdering. Men vi lär ju inte byta ut den när den är 3 år gammal mot en annan 3 år gammal bil iaf.
Elbil är i någon mening ett särfall av åtminstone två anledningar:
- Det är en teknik under utveckling. En ny bil och en fem år gammal har helt olika nivåer.
- Driftkostnaden (inkl. bränsle) är betydligt lägre vilket gör att totalekonomin ändå kan bli bra, i synnerhet om man har lång årlig körsträcka.
Jag skulle gärna äga en elbil av mer irrationella skäl. Det känns bra typ. I praktiken skulle jag aldrig köpa en elbil. Min årliga körsträcka är alldeles för liten för att motivera den högre inköpskostnaden. Jag tycker också på ett mer ”strukturellt” plan att det viktiga i omställningen är att elektrifiera de bilar som rullar mycket.
Den personbil som rullat längst av alla i världen är en Volvo P1800. Jag vet ändå inte om man kan ta det som ett köpråd (även om det är en jävligt snygg bil). ![]()
Beror nog på. Farsan köpte ny Merca 2005 för 400 000kr.
Den har gått 4000 mil nu efter 18 år.
Tänk bara vad det hade varit i en global indexfond. ![]()