De grannar jag tänker jobbar inom bygg. Påståendet att papp skulle vara i “toppskick” efter 40 år säger sig självt att det inte stämmer. En komplett granskning av ett tak där man lyfter på varje takpanna tror jag inte på som metod. Däremot ser det tydligt olika ut på olika hus så helt generella riktlinjer funkar rimligen inte.
Det jag fick lära mig som barn var att 50 år skulle vara lämpligt intervall för att lägga om taket. Jag tror fortfarande att det är ett lämpligt riktmärke men det går säkert att göra det efter 60 år också.
Vi har ett hus från 1980 och vi bytte tak förra året. Och det var undertaket som avgjorde. Det var gjort av masonitskivor utan papp. Ta in offerter, vi tog från tre firmor och det skilde 80000 mellan den dyra och den billigaste.
Ser många har funderingar på underlagspappen, ser den fin ut? eller
Tak pannor är inget tätskikt bara vattenavledande så man förstår uppbyggnaden, man kan vidare se att man har en mängd skit under taket, som fröpollen från träd i massor, somliga har även fågelbon under pannor. Underlagspappen ska skydda mot kondens, regnvatten,snö som tränger in vid ex kraftig blåst som får vattnet/snö att krypa upp under pannan.
Hur kan man se på pappen att den är ännu bra?
Nu är detta mycket svårt för en som inte är proffs, dvs en vanlig snickare han har sällan kunskaper att se detta, det samma gäller för besiktningsmän som ex Anticimex, varav dom följer teknisk livslängd.
Underlags papp kan påverkas av många faktorer, som om en panna varit sönder så har man en öppningstid som presenteras för varje produkt, dvs hur länge den är uv-stabil innan den förändras.
Går man sedan in och tittar på uppbyggnaden av underlagspappen från ca 60-talet så gick man över till glasfiberbaserade stommar i pappen, vilket inte var så lyckat, den blev stel och inte flexibel följer inte takets rörelser, där den oftast spricker, dvs säga ibland under ströläkten, vid rändalar, skorstenar, rör genomföringar. så man kan inte bara lyfta på en panna och titta den ser bra ut.
70-tal fick en bättre stomme mer flexibel man börja använda polyester.
Ut över detta finns även olika kvalitet på underlagspapp, som YAM 2000 o YAP 2200 , råka man ha en sämre kvalitet som motsvarar YAM 2000 så är den inte ens godkänd i dagen läge, man måste då handgripligen ta ta i pappen känna på den, då förstår man vad man har kvar av underlagspappen samt vilken kvalité som använts.
Glömde nämna hur vet vi allt detta, pappen är en Svensk uppfinning.
Vi har en Villa från 1980.
Flyttade in för 3år sedan, då låg original taket kvar.
Tog dit en “tvätt/målar” firma som besiktigade och valde att tvätta och måla taket som nu blev svart.
Därefter fick vi göra lite andra ingrepp på/kring taket som innebar att vi fick anlita snickaren.
Han nämnde då att eftersom vi inte har någon papp utan oljadmassonit har en godgrund som inte är ålderskännslig som en papp.
Då viss läckt togs bort vid dessa jobb kunde vi konstatera att virket var som “nytt”.
Vår plan är dock att om 7år byta pannorna, nästan alla grannar har valt att enbart byta pannor och inte ta bort massoniten, vilket ger mig ett intryck att det är bra grejer i grunden.
Intressant att på 25 kommentarer har alla takpannor.
För en från norra delarna av Sverige där ca 1 av 50 hus har takpannor så blir de ju lite roligt
Antar att de inte är värt att fråga hur vi ser på takplåt i detta forumet? Färgen har släppt från mitt tak och har för avsikt att rengöra och måla detta då korrisionsskyddet inte är färgen här men tänker ändå att ett extra lager ändå är bättre. Om inte annat fungerar de som slitageyta?
Är man från norra Sverige så har man inte samma problem, ta bara en titt på landskapsskölden, en halvnaken man med en klubba på axen.
Tydligast framkommer skillnader vid exempelvis tågtrafiken, där man nu i Nov gick ut med varför förseningar tog sådan tid att fixa, Trafikverket berätta det är för kallt att reparera växeln vid Särby, går man in och titta på temp vid tillfälle oj så kallt -1 till -2 grader.
Tar man ett liknande uttalande från Trafikverket norr, dvs det har dragit en lavin över spåret, uttrycket blir då det är tvärstopp,(man spränger bort snömassor) men tågtrafiken är igång dagen efter, samtidigt ursäktar man sig med varför det tar ett helt dygn att öppna spåret efter snömassorna, Ursäkt från Trafikverket : Det råder klass 1-varning, då starka vindar på uppemot 24 m/s tillsammans med täta snöbyar ger snödrev och dåliga siktförhållanden, men några ursäkt om att det är kallt och bara 0.5 sekund meter från full storm verkar inte hänga ihop när malmtågen ska rulla igen.
Nä, så kan det vara. Men ur rent resurshushållningsperspektiv är det så klart oerhört mycket smartare att återbruka takpannor GIVET att de fortfarande är i gott skick. Vilket jag anser ett högst relevant ställningstagande nör man ska besvara en fråga som följande:
Exakt. Det påverkar ju husets charm om en byter befintligt åldrad lertegel mot nytt lertegel.
Vi kommer behålla lerteglet, efter takdukbyte återmontera och behandla med grön-fri.
Förra huset jag bodde i förut va byggd 1929 å jag byte taket 2000… Va inte så att tegelpannorna va slut utan va behov att byta alla hängrännora, man såg igenom dom…
Allt var väldigt fint under, men vart ny papp, läkt å tegelpannor samt fästen till hängrännorna… Dom som bytte sa att dom där pannorna skulle kunna hålla 70 år till…
Enda som kan hända me gamla tegelpannor är att nocken på baksidan kan vara dåligt å ha sprickor å då glider pannorna isär…
Hur många år håller olika tak variarar va de är för material då… Tegel håller nästan dubbelt så långt mot betong, men de har betydelse vilka som gjutit betongen å vilken som bränt teglet…
Vi är i sluttampen av takbyte just nu, papp mm. Är original från -48, men pannorna byttes -80. Har bytt många trasiga betongpannor sen vi flyttade in och ersättningspannorna har sin röda färg intakt men de gamla går knappt se vad det var för färg från början. Skitfult.
Visste att papp och läkt var i dåligt skick men när vi väl plockade bort alla pannor såg vi att ett par kvadratmeter helt saknade papp, den hade vittrat bort till smulor.
Råsponten var svart av gammalt mögel på råvinden och takstolarna hade satt sig märkbart, men möglet var av allt att döma från före - 80. Inte aktiv och rätt bra med ventilation nu, men friskt trä så bärigheten är det inga problem med. Boracol, bättre ventilation och fixering av takstolarna.
Känns sjukt mycket tryggare nu när allt är åtgärdat och bara plåtarbetet är kvar.
