Banker och ränta

Hur tänker du nu? Bankerna lånar ju upp pengarna, inte tvärtom! Sedan lånar man dem vidare till kunderna.

Om det vore som du tror, skulle ju varenda större företag starta en bank.

1 gillning

Här förklarar Riksbanken.
I slutet av filmen så tas pengaskapandet upp.

3 gillningar

Ja pengar kommer, ursprungligen, från någonstans. I grunden arbete, mänskligt arbete. Om man ska följa kedjan hela vägen till slutet.
Banker är “mellanhänder”. Visst kan man bli rik på att vara mellanhand; det fenomenet finns överallt i massor med olika sammanhang av mänsklig aktivitet. Mäklare av allehanda slag, handelsmän, etc.

Du säger i princip att mellanhänderna lurar dig. Att det vore på nåt vis bättre principiellt att banker inte fanns? Eller att ränta inte fanns, kanske…? Svårtytt. Kan inte få ut nån annan tolkning av vad du skrivit, tyvärr.

Varför väljer du att känna dig lurad? Och dessutom lurad å ALLAS vägnar?

Att det kapitalistiska samhällets finansiella system är.komplext och svårt att förstå håller jag med om. Men banker är inte ute efter att lura dig (eller oss).

Vad säger ni om det som sägs här? Han är inte emot att banker skapar pengar, men att det ev. bör finnas regler för när de får skapa pengar - exempelvis till enbart sådant som potentiellt kan generera BNP/produktivitet. Alltså exempelvis inte för att låna till en privat bostad. Det skulle premiera sådant som leder till tillväxt (fler/bättre tjänster/produkter) och inte sådant som enbart innebär att befintliga tjänster/produkter blir övervärderade.

Visste ni att Banken kan lån i sin tur från Riksbanken 25gånger detta dom har i kontant till låga räntor,snacka om att dom gör miljarder i vinst.

Visste du att man kan köpa aktier i banken och på så sätt få del av dessa miljarder :exploding_head:. Varför lägger inte alla sina pengar på bankaktier? Borde ju vara en no :brain:er.

3 gillningar

De lånar till styrräntan! I dagsläget är denna ränta 4 procent. Denna ränta påverkar i sin tur boräntorna. Har detta undgått dig?

1 gillning

Upplever att OP försöker föra ett politiskt/ideologiskt resonemang snarare än ett ekonomiskt. Det förstnämna är väl mer byggt på känslor/åsikter medan det sistnämna är mer byggt på fakta och vetenskap (åtminstone jämfört med det förstnämnda :slight_smile: ).

Man kan (och förmodligen bör) ha tankar och åsikter kring ekonomisk politik och dess effekter på samhället, men ska man diskutera hur nuvarande ekonomiska system fungerar, oavsett om man gillar det eller inte, bör man nog utgå ifrån hur det faktiskt fungerar.

Varför står hon i en hiss? Hade väl varit mer pedagogiskt om hon promenerat i räntetrappan :slight_smile:

1 gillning

Ja alla kan ju "jobba " med värdepapper,köpa bitcoin.
Valutapålägg,avgifter,månadsavgifter och mer pålägg.
Hur skulle det funka då när ingen längre behöver jobba med realekonomin då alla kan göra pengar på INGENTING!??

Pengar skapas i banksystemet men inte på ett sådant sätt som beskrivs av TS.

En enskild bank måste ha täckning för all sin utlåning. Antingen i form av insättningar eller i form av upplåning på marknaden, dvs att banken säljer obligationer till investerare som banken betalar ränta till. Så inga pengar skapas i den enskilda banken.

Däremot skapas pengar genom att en insättning i bank 1 lånas ut till en person som köper ett hus. Personen som sålt huset sätter in pengarna i bank 2.

Nu har insättningen i bank 1 blivit även en insättning i bank 2 och gör att bank 2 kan låna ut till ytterligare en person som köper hus och säljaren av huset sätter in pengarna i bank 3.

Nu har den ursprungliga insättningen i bank 1 skapat ytterligare två insättningar dels i bank 2 och dels i bank 3.

På detta sätt skapas pengar i banksystemet. Fractional banking innebär att banken inte kan låna ut 100% av insättningen. Banken behöver pengar kvar för de som vill plocka ut sin insättning och för att täcka moderna kapitalkrav.

Alltså blir det en lägre andel av insättningen som kan lånas ut eller som kan skapas i varje steg. Det begränsar hur mycket pengar som kan skapas i banksystemet. Utan att kolla upp nu tror jag denna multipel ligger på ca 10ggr.

Inte helt lätt att beräkna. Lånar banken exempelvis ut pengar till en bonde som direktimponerar en skördetröska från England blir multipeln noll.

1 gillning

Jepp och jag tror att mutipeln är lägre än 10ggr idag efter alla kapitalkrav som lagts på bankerna efter finanskrisen 2008.

I fallet med bonden så är jag inte helt säker på att det blir noll, men svårt veta alla vägar pengarna kan ta.

Bonden lånar kronor och köper pund för att betala traktorn och de som säljer pund får svenska kronor som de kan sätta in på banken.
Har ej hundra koll här men tror de mesta, om inte allt, av de svenska kronor stannar på valutahandlarnas konton i Sverige och därmed har pengar skapats.

Dvs jag tror inte det står svenska kronor på konton i brittiska banker i UK utan där hamnar endast de pund som säljaren av traktorn satt in.
Men här kan någon mer kunnig i just detta gärna berätta om hur det går till.

Ett tillägg.

Detta att bankerna enskilt inte kan skapa pengar är lätt att verifiera. Ta en årsrapport från valfri bank och leta upp balansräkningen.

Balansräkningen är standard i bokföring för alla företag och tillgångar måste alltid uppgå till exakt lika mycket som skulder.

I balansräkningen finns redovisat tillgångar som bolån etc samt skulder som insättningar och marknadsupplåning.

Alla tillgångar (bolån) måste täckas 1:1 med skulderna (bankens finansiering som insättningar och marknadsupplåning) är att balansräkningen ska stämma. Detta måste stämma på kronan.

Om banken skulle skapa pengar med ett knapptryck skulle det skapas en tillgång men ingen skuld och tillgångssidan skulle varit högre än skuldsidan i balansräkningen. Detta är inte möjligt.

Annars om banken skulle kunna skapa pengar med knapptryck och därmed skapa en tillgång, hur redovisas det i sådant fall på skuldsidan? Vilken post på skuldsidan skulle motsvara den skapade tillgången?
En sådan post finns inte.

Tror att de lånar ut 90%av isatt belopp. Då någon säkerhet är det inte att tala om.
Det gäller bara att folket har förtroende för banksystemet . Visste allt fler hur ihåligt det är så rasar det.

1 gillning

Någon får gärna redogöra för hur det går till rent konkret när en bank skapar pengar.
Jag är tämligen säker på att ingen kommer lyckas. (Ja, JAG vet hur det fungerar).

Den som nu menar att banker skapar pengar, kan få förklara varför bankerna då sitter med så stora skulder. Varför har dom inte bara skapat pengar och gjort sig skuldfria?

T ex kan de som prenumererar på pengaskapandet få berätta varför bankerna inte skapat pengar och gjort sig av med inlåningen från allmänheten. :laughing: :laughing:

De här vandringssägnerna verkar helt omöjligt att få död på.

Ja, skulle bankerna tillverka pengar själva, vore ju Riksbankens styrränta (och alla andra centralbankers styrränta) vara totalt meningslös.

1 gillning
  1. Göran_k går till banken och vill låna 50000 blanco.

  2. Banken går med på det då Göran_k har god kreditvärdighet.

  3. Banken och Göran_k skriver på låneavtalet.

  4. När Göran_k skall gå ut från banken har han:
    a) en ny skuld på 50000 kr till banken.
    b) en ny tillgång på 50000 kr (som manifesterar sig som “pengar” på lönekontot).

  5. Banken har:
    c) en ny skuld på 50000 kr till Göran_k, i form av inlåning på lönekontot.
    b) en ny tillgång på 50000 kr (en fordran på Göran_k. Dvs Göran_k’s skuld till banken).

Har det skapats några pengar ovan?
I vilket steg skapades det pengar?
Vem skapade pengarna i det steget?

2 gillningar

Eftersom du inte förstår sarkasmen. Skulle det vara som du säger är folk totala idioter som inte lägger allt de har på bankaktier.
Men nu kan inte banker skapa pengar ur inget. De måste ha täckning för en andel av sina utlånade tillgångar. Hur stor andel de måste ha täckning för är ett tal som sätts av riksbanken det är det som bestämmer penningmängden. Man vet ungefär hur mycket pengar som man lånar ut kommer lånas in igen på annan bank som då i sin tur kan låna ut med de inlånade pengarna som säkerhet. Finns en fin formel som beskriver detta. Orkar tyvärr inte leta i källaren efter mina skolböcker.

Det är komplicerat men alla pengar är med i kalkylen och det skapas inga pengar riksbanken inte räknat med. Så banken kan inte skapa pengar ut tomma intet.

Då man skapar ett lån påverkar man inte bankens balansräkning. I samband med lånet skapas

  1. En skuld på lånebeloppet till låntagaren. Detta är en fodran från banken på låntagaren.
  2. En insättning på lånebeloppet på låntagarens konto. Detta är en fodran från låntagaren på banken.

Detta hela blir ett nollsummespel på balansräkningen.

Låntagaren har fått likvida tillgångar som den kan använda (pengar) och i gengäld har banken fått ett löfte från låntagaren att betala tillbaka med ränta. Banken behöver inte låna upp pengar för detta.

Dock kan banken minska sin balansomslutning om den blir för stor genom att ge ut bostadsobligationer.