Blev inspirerad av @janbolmeson och det senaste: Avsnitt #261 - Samla positiva livsupplevelser snarare än pengar på kontot? (då det sannolikt kommer hända iaf.)
Vilken har varit din bästa uppevelse i sommar, vem har du delat den med och vad kostade den dig?
Jag tänker att upplevelser kan man skapa själv, fånga i stunden eller bara snubbla över.
Min bästa upplevelse som jag har delat med min familj har varit att vi fick igelkottsungar i vår trädgård. De har kommit fram varje dag, varit orädda och nyfikna. Vi har matat dem och sett hur de växer för varje dag.
De har fått min man att stänga av robotgräsklipparen, tonåringar att släppa sina mobiler och varit ett återkommande samtalsämne och källa till glädje. Helt bedårande små liv.
Att vår dotter kom till världen, frisk och pigg! Hade gärna delat bilder men vi har en strikt no social media policy för henne.
Och härligt med igelkottar! Var med om liknande för några år sedan! Tyvärr fick ungarna mask. Hade en av dem inne och flaskmatade ett tag men den klarade sig inte.
Igelkottar kan ha loppor och annan “ohyra”. De är finast på avstånd.
Jag har närkontakt med en vildkanin. Den bor troligen i vår trädgård och kommer fram för att lukta på mina skor. Ännu ser den väligt frisk och pigg ut. Hoppas att den klarar sig. Jag får kanske bygga ett vindskydd åt den inför vintern.
Har haft detta från avsnittet i tankarna mycket när jag gjort mina val i livet. Vad är det jag vill lägga pengar på? Jag bor i hyreslägenhet och har alltid gjort det. Jag älskar investeringar och se mina pengar växa. Så jag kan störa mig på att jag inte köpt min bostad med tanke på utvecklingen som varit senaste åren.
Men det jag har med mig i mitt liv som många andra i min ålder som köpt sin bostad är resor och upplevelser.
Alla har så bråttom med att köpa sin bostad och bilda familj så dem nästan glömmer bort sig själv.
Nu är resor och upplevelser kanske inte det viktigaste för alla men jag är glad att jag tog min väg.
Mina upplevelser från att inte köpt bostad har gjort att jag kunnat bo i Australien i ett år , nya Zeeland i en månad , Thailand för träna i tre månader. Franska alperna i tre månader för att åka skidor.
Liknande resor har jag kunnat göra varje år.
Resan för i år blev en roadtrip som tog mig till Tyskland,Österrike , Tjeckien , Italien, Slovenien och Croatien där jag fick friat i Österrike på en topp i alperna som jag alltid drömt om.
Det jag vill ha sagt är att upplevelser är det som gör dig rikare med både kunskap och perspektiv. Och att göra resor och upplevelser med människor vi älskar binder kontakten mellan varandra på ett starkare sätt än något annat. Jag är i 30 års åldern och för mig är detta ett sätt att investera i både mig själv och i vänner för det tror jag att jag kommer ha med mig hela livet.
Att vara rik på pengar är ingen lycka utan vänner och familj i min mening.
Första riktiga sommaren med gemensam semester och vår lilla son. En vecka har spenderats i stuga som vi hyrde nere i Österlen och gjorde utflykter ifrån. Det var verkligen toppen. Kostade oss kanske ca 12-13k totalt inkl bränsle, mat, utflykter, konsumtion, hyra m.m.
Sämsta upplevelsen var att hunden fick ett allvarligt diskbråck i försomras. Tog 2 månader av medicinering och stillsamhet innan han var sitt vanliga jag igen.
Mitt bästa sommarminne är från första helgen i juni när äldsta dottern tog sin läkarexamen i Umeå. Hela familjen; två syskon m respektive, hennes pojkvän, hennes pappa o jag reste upp från Skåne. Vi bodde på hotell, umgicks hela helgen o fick vara med om en fantastisk (o känslosam) examen inkl examensfest på kvällen.
Det är ett minne för livet. Ja, det kostade en slant (som vi föräldrar, skilda sedan många år, delade på) men värt varenda krona. Så mycket glädje, stolthet o tacksamhet att det nästan inte rymdes i kroppen.
Vilket fint inlägg, Kasam. Själv har jag inte sett en igelkott på år och dar, vad har hänt med dem?
Mitt goda minne från sommaren hör nog ihop med lite depp för var världen är på väg i och med krig, att jag mist en god kollega och mycket annat. Jag har läst supermycket goda nyheter och det känns faktiskt som om man börjar ta klimatet lite på allvar. Även om vi har en bit att gå så känns det ändå som små steg i rätt riktning.
Den här lilla krabaten var lite extra nyfiken och närgången. Hen klev själv in i mina öppna handflator och jag lyfte upp den precis så länge att min dotter hann ta bilden.
Jag hade gärna offrat både ett och två loppbett för upplevelsen men klarade mig utan kliande utslag.