Här är Patriks syn på saken (25:48).
Patrik fastnar i money illusion och blandar USD procent med SEK procent. Detta sker exakt när har säger att “värdet har gått upp” om bolag handlade i USD för att de stigit i USD (medans samma bolag stått stilla i SEK).
@Patrik_Adamson Du får gärna svara vem som fått mest avkastning av en amerikan som äger SnP500 ETF och en svensk som höll samma ETF hela 2025?
Rätt uppenbart så har båda dessa fått samma avkastning, då de ägt samma tillgång. Men de har olika avkastning i procent på sina respektive konton (en i USD och en i SEK).
1 gillning
Stackars Lysa med en VD som inte förstår 
Vid det här laget är jag mest fascinerad av hur i stort sett hela finansmarknadens spelare verkar ha fått detta om bakfoten. Oavsett vem som har rätt är det fascinerande i sig.
1 gillning
Det har dem genrellt inte. Utan kollar du vad de äger så valutasäkrsr de t.ex. inte aktier men räntepapper. Samma sak i akademin är det glasklart. Aktier har ingen valutarisk i handelvalutan.
Jan bekräftade det i samband med sin artikel.
Det är i praktiken bara de som externt kommunicerar som snurrar till det.
Snarare fascinerande hur folk totalt vägrar titta på grundskolematten när den presenteras och den visar just, ingen valutarisk i aktiers handelsvaluta.
5 gillningar
Jag håller nog kvar vid att det är närmast ett fenomen att i stort sett all kommunikation i frågan jag har hittat låter som Patrik i klippet ovan. De faktiska hjärnorna som förstår detta måste uppenbarligen hållas väl avskilda från slutkonsumenternas öron. Vilket i sig självt är en bedrift.
Ärligt talat, om detta vore så oerhört enkelt att förstå, varför lyckas ingen förmedla detta på ett begripligt sätt. Nu menar jag utanför detta forum.
Att säga att valutarisken ligger i konsumtionen och inte aktier är i sig inte fel, dock kan man på goda grunder argumentera för att det blir väldigt missvisande. Men visst oavsett så pratar man egentligen om samma sak och båda sidor har ”rätt”.
Sen finns det något helt skruvat resonemang om att svenska värdepapper har samma valutarisk som utländska och det är tokfel men det är endast en liten klick på det här forumet som snöat in på - i övrigt råder fullständig konsensus i samhället.
Klippet från lysas vd är för övrigt obetalbart 
Vi kan ju bara konstatera att matten är glasklar och det finns akademiska artiklar som utan den minsta öppenhet för tolkning säger att aktier värderas som reala tillgångar och inte har någon direkt denominering.
Nej det är helt korrekt och direkt uppenbart i matten. Det finns inget att diskutera i frågan.
Det är också fel att påstå att det råder konsesus i samhället för detta. Det är precis omvänt konsensus inom akademin och stora delar av finansbranschen, som @janbolmeson la till i sin artikel:
EDIT 251029: det argumenteras för att detta är en RT-teori som jag kommit på. Nej, det är det inte. Jag har inte kommit på något nytt eller eget alls. Detta beskrevs första gången i forskningen 1984 när jag bokstavligt talat gick i blöjor. Mitt enda bidrag är att kasta ljus på av forskningen och duktiga finansmänniskors redan kända slutsatser. Jag har bollat denna artikel med fondförvaltare, bankmänniskor, finansiella rådgivare och andra inom finans. De flesta är mest förvånade att något som egentligen borde ”självklart” vållar så mycket uppståndelse.
Adlers & Dumas från 1984 https://www.jstor.org/stable/3665446
Risky assets, other than domestic and foreign currency deposits and long-term bonds, which promise payment of a specific amount of currency at maturity, have no intrinsic denomination in any currency. Adler & Dumas 1984, sid: 47
1 gillning
Fast det gör snarare fenomenet ännu mer frapperande.
Kan det vara definitionerna som är olika?
Här är ännu ett uttalande, denna gång från Head of Strategy på AP7.
Jag menar alltså att risken uppstår vid köp/sälj av aktie/fond (byte av valuta).
Jag har ingen lust att spekulera i vad och varför diverse fluffiga säljtexter (det är försäljningsmaterial för att vara krass) säger bu eller bä.
Jag kan bara konstatera att det inte är något nytt, publicerat akademiskt 1984:
Matten finns i Jans artikel, jag har själv hjälpt till att gå igenom den.
Jag tror de flesta som läser om sitt eget gebit eller något de själva har mycket god kunskap inom ser det de ser i media inom sitt ämne som antingen fullständigt felaktigt till åtminstonde missvisande. Media syfte är inte fullständigt korrekt och djup information.
Om det var sant så skulle avkastningen för två identiska guldbitar vara olika beroende på om de köptes för Euro eller USD.
Kan du acceptera att bankerna generellt kommunicerar som om aktiv förvaltning fungerar för att få högre avkastning. Då är det inte speciellt långt steg till att tänka själv vad gäller valutapåverkan.
@Nightowl Du ska ha en eloge för din goda ton, trots att jag anar att du är på gränsen till att bryta ihop av alla (inkl mig) som tycker och känner att valutan spelar roll. Personligen har jag nu tagit till mig vad du och några andra hävdar - det finns ingen valutarisk.
Du får komma ihåg att det fanns (och kanske finns) människor som under upplyst tid ändå trodde att jorden var platt. Och har man investerat massa tyckande och känslor i jordens platta utformning är det svårt att erkänna att man har fel - trots att bevisen finns där.
9 gillningar
Håller med föregående. Det var klurigt ett tag men till slut sätter det sig.
1 gillning
Haha, prisa gud! Jag tror polletten slutligen trillade ner. Alla lär vi oss på olika sätt, av någon anledning var det texten nedan som behövdes för att jag skulle köpa resonemanget (som för mig in i det längsta föreföll kontraintuitivt, oavsett enkelheten i matematiken och den 7 miljoner inlägg långa tråden). 
@Nightowl, du ska ha tack för din ihärdighet i frågan. 
7 Fakta om valutor och guld
- En fiatvaluta, som till exempel svenska kronor (SEK) eller euro (EUR), fungerar som ett betalningsmedel – ett verktyg som gör det möjligt att genomföra transaktioner mellan den tid och produktion vi bidrar med och de varor och tjänster vi vill konsumera.
- Fiat-valutor har inget värde i sig och ska vara stabila för att fungera optimalt.
- Guld är ett grundämne/en råvara och har därmed ett ”intrinsic value” (inneboende värde).
- Guld är som alla grundämnen unikt och har unika egenskaper.
- Guld är guld, och är en konstant medan priset på fiat-valutor förändras beroende på marknadens bedömning.
- Guld ger ingen ränta eftersom det inte har någon motpartsrisk.
- Fiat-valutor går alltid över tid mot sitt ”intrinsic value”, vilket är noll. T.ex. har USD gått ner mer än 97% mätt i konstanten guld sedan 1971-08-15.
Räkneexempel
Två personer köper guld med olika valutor
Köpdatum: 2022-01-01
Kurs: 9,1 SEK/USD Guldpris (USD): 1 801 USD/oz Guldpris (SEK): 16 389 SEK/ozPerson 1: Köper guld för SEK Startkapital: 100 000 SEK Köper guld: 6,10161022 oz
Person 2: Köper guld för USD Start: 10 989 USD Guldpris: 1 801 USD/oz Köper guld: 6,10161022 oz
Säljdatum: 2022-10-25
Kurs: 11.15 SEK/USD Guldpris (USD): $1,648/oz Guldpris (SEK): SEK 18,375/ozPerson 1: Säljer guld för SEK Kapital: SEK 112,118 (=6,1016 x 18,375)
Person 2: Säljer och växlar till SEK Kapital: $10,055 (=6,1016 x 1648)
Växlar till SEK: 112,118 SEK (=10,055 x 11,15)Att köpa guld, eller en aktie, i SEK eller USD (eller annan valuta) har ingen effekt på det slutgiltiga resultatet av värdeförändringen.
Således har båda personerna samma köpkraft vid startpunkt som slutpunkt oavsett vilken valuta de handlat i. Du behöver alltså aldrig fundera på om du ska köpa guld eller en aktie på den svenska, amerikanska, eller kanadensiska börsen (eller någon annan börs). Således spelar det ingen roll om man t.ex. köper Lundin Mining på Stockholmsbörsen i SEK eller på Kanadensiska börsen i CAD.
Att se på den procentuella utvecklingen för det investerade beloppet blir fel om man tittar på guldprisets förändring i USD (-8,5%) och SEK (+12,1%). För att det ska bli rätt ska man ta med de olika valutakurserna vid både köp och säljtillfälle i beräkningen av investeringens utveckling.
Svaghet hos depåer
Depåplattformarnas system kan idag inte hantera den procentuella beräkningen på ett korrekt sätt (när det gäller värdepapper som handlas, är noterade, i annan valuta än SEK) då de använder aktuell/dagens valutakurs för både dagsvärde och köpvärde. Således skulle person 2 ovan se en procentuell utveckling på sin investering om -8,5% när den i själva verket är +12,1%. Detta skapar såklart förvirring för gemene investerare när de följer utvecklingen på sina investeringar.
Det redovisade värdet i kronor i relation till investerat belopp i kronor ger rätt procent för investeringens utveckling. Ännu svårare blir det för plattformarna att beräkna/visa korrekt procentuell utveckling om man som investerare gjort flera olika investeringar till olika kurser i ett instrument.
(Det känns dock fortfarande lite oroväckande att så många finansiella institut använder begreppen så pass slarvigt. 
)
4 gillningar
Fast det är ju inte riktigt det där som frågan handlar om som sagt. Guld är guld, En aktie som handlas på två marknader har en huvudhandelsplats… Det är inte riktigt samma sak som att handla Apple, Nvidia, Tesla, Usa-index
Jag förstod det som att principen är densamma.
2 gillningar
nja, men jag väntar med spänning också på att Lysa-vd:n skall svara. För han är taggad ovan…
Gör matten själv så ser du att det blir samma.
Det handlar inte om vad varken jag eller Jan säger, undersök själv så är slutsatsen glasklar!
Det är exakt samma sak om marknaden är effektiv.
Annars kan du bara mäta relativt styrka på valutorna och vikta om mellan index baserat på valutorna. Detta skulle då leda till högre riskjusterad avkastning än rent index.
Självklart görs redan detta av stora finansaktörer så priserna justeras blixtsnabbt och detta potentiella alpha försvinner.
1 gillning
Att Antal andelar amerikan = Antal andelar svensk förstår jag. Mitt dilemma hela tiden var nog förståelsen för det som i artikeln kallas konsumtionsvalutarisk.
Jag fastnade i ett dubbeltänk, där jag samtidigt accepterade två motsägelsefulla sanningar som korrekta.