Om en viss fond går ner 10% imorgon, köper jag då lika många andelar imorgon som jag hade gjort idag fast till 10% billigare pris (om jag sätter in lika stor summa pengar i fonden)? Att detta gäller vid aktier är ju uppenbart då man köper en hel aktie men undrar om samma teori gäller för fonder.
Undrar då jag funderar på om jag borde börja spara mer i spankonto eller fortsätta med indexfonder/LYSA under kommande skakiga period. Min sparhorisont är 10+ år.
Nej, du köper fler fondandelar för samma summa. Så sätter du in 1000 kronor idag eller imorgon köper olika många delar i fonden.
Men rent teoretiskt kan du ju räkna fram andelspriset och försöka matcha det, men det är inte det normala när det gäller fonder. Fonder är mer som i godisaffären när man var liten; “Hur mycket får jag för en tia?”
Jag har försökt förstå hur det där med hur fonder fungerar i över 40 år, och har fortfarande skitdålig koll på det. Tyvärr fungerar olika fonder högst olika, och (speciellt de svenska) fonderna lämnar nästan alltid otillräcklig information om hur just den fonden fungerar.
Om en fond går ner 10%, så får du 1/0,9-1, mer fondandelar för pengarna, dvs 11,1111…% mer fondandelar.
Men det är 11,11% mer fondandelar, inte nödvändigtvis 11,11% mer i underliggande värdepapper, de flesta fonder har inte en statisk värdepappersportfölj (det har s.k. slutna fonder), som man som kund köper in sig i. För de flesta fonder händer en, eller en kombination, av två saker när någon köper fondandelar:
Köparen får fondandelar som några andra just sålt (ofta under samma dag). Fondens underliggande portfölj förändras inte, och allt är jättelätt att förstå (t.o.m. jag fattar vad som händer).
Fonden tar emot pengarna och använder dem till att öka fondens underliggande portfölj. Här kan mycket hända. Det kan bli fördröjningar i nyinköp, och fonden kanske köper derivat istället för de riktiga värdepapperen (för att det skall gå lite snabbare och/eller enklare). Fonden går inte alltid till börsen för att skaffa in nya värdepapper, de kan t.ex. också ha speciella externa, eller interna, garanter, som sitter på en bunt värdepapper, och passar ihop dem till en andel, som de sedan säljer till fonden (med en s.k. spread, för att tjäna pengar), dessa får ofta lite betalt av fonden för att stå i stand-by, även när fonden inte säljer eller köper något av dem. En annan variant är att fondbolaget bollar värdepapper mellan olika fonder som de har: om ett fondbolag har t.ex. en världsfond och en sverigefond, och kunderna under en dag nettosäljer världsfonden, men nettoköper sverigefonden, så kan fondbolaget flytta över de svenska aktierna från världsfonden, till sverigefonden (och göra sig av med de resterande utländska aktierna på något annat vis), utan att behöva gå in och handla på någon marknad.
Med andra ord så vet man aldrig vad man verkligen får, när man säljer eller köper en fond.
Fondens pris beräknas dagligen utifrån externa uppgifter om innehavets värde.
Så ja, det kommer alltid finnas en diskrepans mellan innehavets ‘verkliga’ värde och fondens värde. Men man jobbar dagligen för att dom ska matcha.
När man köper in sig i en fond blir det pengar i fonden som används för köp av nya värdepapper och även utkvittering av fondägare som säljer. Nästa dag börjar snurran om.
Jag är verkligen ingen expert, men så har jag fått för mig att det funkar under huven. I praktiken spelar det ju liten roll för mig som sparare och jag kan anta den mentala modellen att man köper/säljer innehaven direkt fast i en klump.
Om du handlar för lika stor summa pengar får du fler andelar om kursen går ner. Att en kurs går ner betyder att en andel blir billigare.
Men antalet andelar är ointressant. Det är den investerade summan och dess utveckling som betyder något. Lägg inte någon energi på sådant som saknar betydelse.
Ska vi märka ord kan jag kontra med att fondbolagen tar mindre betalt i kronor eftersom avgiften är procentuell. Men detta är förstås bara en lek med ord.