Hej! Jag är ny på forumet, men har lyssnat på podden sedan en tid tillbaka. Jag är 20 år gammal och studerar på Handelshögskolan i Göteborg. I dagsläget läser jag ekonomi på kandidatnivå och är även utbildad gymnasieingenjör. Jag började plugga direkt efter gymnasiet och tänker troligtvis fortsätta med master efter min kandidat, så jag har cirka fyra år kvar på min utbildning. Jag är intresserad av yrken inom bla. redovisning, budgetering och projektledning. Jag kan tänka mig att arbeta mig upp till ekonomiansvarig/chef. Jag har även en liten dröm om att starta eget som sidoinkomst till att börja med och kanske på längre sikt gå över på heltid. Spridda mål och tankar som ni kanske märker.
Jag undrar hur ni ekonomer tog er fram på arbetsmarknaden och vad ni har för tips för en blivande ekonom? Saker som man ska tänka på, undvika, se till att få via sin arbetsgivare i form av förmåner etc. Vad gjorde att ni hamnade där ni är idag och vad skulle ni rekommendera? Slutligen vad ligger era löner kring?
Tack för era svar och ha en fortsatt trevlig helg!
Frågan är lite för allmänt hållen för att gå att svara på i meningsfull form.
Min allmänna uppfattning om arbetsmarknaden är att fokus inte borde handla om lönenivåer och förmåner. Snarare borde det handla om vad du rent faktiskt vill jobba med. Att tänka att det som ger högst lön naturligtvis är bäst kan man tänka när man sitter i studiebubblan, utan koppling till verkligheten. I praktiken ser det inte ut så.
När du kommer ut på arbetsmarknaden kommer konjunkturen att se ut på ett visst sätt. Det styr i sin tur vilka och hur många tjänster som finns att söka. När tiderna blir sämre sker nedgången först i privat och senare i offentlig sektor. När tiderna blir bättre är mönstret det motsatta.
Att fokusera på lönen och utgå från att det ena eller andra är bäst att välja utifrån det är naivt. Fokus bör läggas på att hitta det rätta området att jobba med. Som student kan du ha en uppfattning på ett ungefär. Den uppfattningen är relevant och bra att hålla fast vid. I verkligheten tillkommer sedan ett antal ytterligare parametrar. Dessa är minst lika viktiga men svåra att bedöma som student.
Tack för ditt svar! Jag förstår hur du tänker och inser att mitt inlägg var väldigt fokuserat på just lön och förmåner. Självklart skall man exempelvis trivas med sina arbetsuppgifter och kollegor. För mig är inte lönen det allra viktigaste, även om det såklart kan vara en avgörande faktor. Om jag hade valt inriktning på min utbildning utifrån lön så hade jag nog valt att läsa finans, men det intresserar mig inte.
Konjunkturen är tyvärr svår att styra som enskild individ, men förhoppningsvis så ser läget annorlunda ut om fyra år.
Det jag ville få ut av mitt inlägg var att få höra om andras karriärsval, utbildningar, misstag eller andra intressanta aspekter av yrket som ekonom, oavsett område inom ekonomi. Jag har inte riktigt bestämt mig än vad jag vill arbeta som och vill därför få ta del av andra personers berättelser för att kunna få en inblick i hur det ser ut i “verkligheten”.
Det är ju rätt naturligt att fokusera på lönen om man har begränsad information om arbetslivet. Om man inte vet någonting och behöver ta ett beslut så är det ju alltid bättre med högre lön.
Lön är något som man lätt glider in på då det är lätt att jämföra samt på något sätt kan vara avgörande för ens mål och nöjen i livet. Jag har ingen tidigare erfarenhet av att arbeta som ekonom. Den arbetslivserfarenhet jag har består till mestadels av tre somrar i en elverkstad som tillverkar kablage för utveckling av växellådor. Inte särskilt ekonomirelarerat. Jag vill gärna, om möjligt, sommarjobba på en ekonomiavdelning eller liknade nästkommande sommar för att få en bättre förståelse.
Jag tror att en bra första insikt är att ekonom inte är ett yrke, i meningen att det finns en linjär väg från utbildningen till vissa arbetsuppgifter. Du kan så klart välja att fokusera på redovisning, det mest utpräglat ”siffer-ekonomiska” området. Där är möjligheterna och vägvalen någorlunda överblickbara.
När jag lämnade studierna för rätt länge sedan visste jag inte så noga vad jag ville. Jag sökte ett ”dussinjobb” som ekonom och fick det. Det var en generalistroll med inslag av redovisning och internredovisning. Den bana det ledde till var inte min grej och det blev inte bra. Det vore svårt att säga att den erfarenheten är generellt giltig. En del av mina dåvarande kollegor jobbar fortfarande inom samma område. Samtidigt har jag träffat andra som har exakt samma erfarenhet som jag, som lämnat den där världen för alltid.
Skulle jag ha gjort om allt idag hade jag försökt ta ut svängarna mer. Det hade kunnat handla om att läsa språk, skriva ett nischat exjobb, söka praktikplatser och/eller trainee-tjänster osv. Det finns mängder med spännande möjligheter och vägval som inte nödvändigtvis är strikt kopplade till rollen som siffer-ekonom. Jämfört med allt annat man kan göra är rollen som siffer-ekonom rätt trist.
Tack för att du delar med dig! Svar av denna karaktär får det gärna vara fler av. Självklart är inte ekonom ett enda yrke utan det är väldigt brett, men jag visste inte riktigt vad jag skulle benämna det så jag förenklade genom att slarvigt kalla det ekonom.
Intressant att du helt bytte bana. Är du villig att berätta vad du arbetar med idag? Jag tänker att statstjänsteman är väldigt brett.
Jag har funderat lite kring trainee och undrar om det är lärorikt och användbart eller om man slösar sin tid? Jag har fått höra lite blandat kring det. Vissa ser det som en snabbare väg till chefsjobb medan andra ser det som att företagen utnyttjar en och att man inte får så mycket vettigt ut från det. Någon som har bättre koll kring detta?
Jag skulle inte fokusera så mycket på chefsjobb. Jag är själv inte chef idag men har varit chef tidigare. Det var inte min grej då, utifrån de förutsättningar jag hade då. Jag utesluter inte att jag kan hitta chefs- eller ansvarsroller framöver som kan vara betydligt bättre.
Jag uppfattar chefsrollen inom staten som bra. Det finns en sund och tydlig ledarskapskultur. Däremot är lönepåslaget inte så enormt. Man får en ok ersättning men det är inte i sig så bra betalt att det gör rollen intressant. När man kommer till en viss nivå erfarenhetsmässigt kan sådana roller bli aktuella. Någon ambition att göra karriär som chef har jag däremot inte.
Jag jobbar med ekonomi inom staten och har gjort det i flera olika roller och sammanhang. Jag har ingen önskan att byta sektor eller område. Jag kan se flera olika roller som vore intressanta att söka både internt och externt. Om jag skulle söka externt skulle jag sannolikt kunna höja lönen mer. Jag ser det dock inte som så jätteviktigt. Det är så klart kul med lön men på marginalen spelar det inte så stor roll. Att inte vara desperat beroende av att prioritera högre lön är ett privilegium som kommer av att ha ok lönenivå från början.
Trainee är rent allmänt ett väldigt bra spår. Man får möjligheter och privilegier som man inte kommer i närheten av annars. Sedan behöver man ändå ha en väldigt tydlig idé om varför man vill jobba inom branschen eller med frågorna. Annars är det hela mycket av en chansning, precis som att söka vilket jobb som helst i generell mening.
Det beror väl på vad man menar med siffer-ekonom och hur man är lagd. Man kan ju t ex jobba som cfo/ekonomichef/business controller och det är ju tydliga siffer-ekonom roller som iaf jag tycker är väldigt roliga roller. Sedan är det klart att det finns en otrolig skillnad mellan olika roller av den här typen. Men rätt nivå så är det både intressant och krävande.
Nu säger jag inte att den typen av roller är rätt för ts, det beror ju på hur ts är lagd. Gillar man ett utåtriktat arbete med massor av kontakter kombinerat med analysarbete och problemlösning är ju t ex cfo i en sme klockrent eller business controller i ett lite större företag. Är hyfsat bra betalt också. Brukar väl ligga på 80 tsek och uppåt för en bc och typ 200 plus för en cfo. Fast då behöver man kanske komma upp i miljardomsättning.
Nu kanske någon invänder att bc/cfo tjänar mindre(eller mer) och det är ju rätt stor spännvid i vad dessa roller innebär. T ex kan man vara bc för stora divisioner i internationella bolag och då tjäna betydligt mer. Eller vara bc för ett affärsområde i ett litet bolag/fel bransch och tjäna mindre. Så eg tjänar man nog från 50 - 500 beroende på vad man gör.
Ett tips om man vill tjäna bra är dock att välja rätt bransch. Kolla på typ scb eller gör regelbundna marknadsundersökningar, dvs sök jobb och kolla hur långt du kan pressa lönen i olika branscher. Det är inget fel med att vilja tjäna bra. Men man spenderar en stor del av sitt liv på jobbet, så det är viktigt att trivas också.
Det jag åsyftade här handlade om att jobba i ett förstajobb med tydligt sifferorienterade arbetsuppgifter. Sedan är det ju generellt så att mer ansvar normalt ger intressantare jobb.
Det jag gillar med att jobba inom staten är att det finns förhållandevis många jobb på mellannivå där man har bra arbetsvillkor, intressanta arbetsuppgifter och hygglig lön. Om målet är att maximera lönen så finns det helt klart andra ställen där förutsättningarna är bättre.
Alla statliga verksamheter är inte lika varandra, det ska sägas. Som jag ser det är det myndigheter med analytisk prägel som är extra spännande. En del myndigheter och funktioner är mer verkställande/utförande och det är lite annorlunda. Där är skillnaden mot t.ex. en kommun inte lika stor.
Ta inte det här på fel sätt, men staten är bra om man vill göra saker i lugn och maklig takt. Om man däremot letar dynamik och hög förändringstakt är staten helt fel ställe. Allt överarbetas in absurdum. Staten är även cost/benefit analfabeter, det har att göra med att det inte finns någon ägare. Så råd till ts, sök dig inte till staten om du gillar effektivitet och dynamik. Det är värre än man kan föreställa sig. Och då hade jag redan innan jag fick uppleva det ganska låga tankar om staten.
Jag skulle t ex aldrig anställa någon som har jobbat åt staten mer än några år. Inte för en kvalificerad tjänst. Som administratör kan man däremot ta någon från typ försäkringskassans “golv”, där skyfflas papper fram och tillbaka i ett rätt extremt tempo.
Inom staten är det en realitet att vissa uppgifter behöver utföras i lätt rituell form. Det är så spelreglerna ser ut. När man möter detta för första gången kan man missförstå detta som någon sorts kultur. När man jobbat ett tag så vänjer man sig. Det gäller absolut inte generellt men vissa frågor är sådana.
Som ekonom är staten intressant. Det finns mycket regelverk och komplexa frågor att hantera. Om man gillar komplexitet och att behöva lösa olika frågor på grundligt sätt så är staten ett bra ställe att vara på.
Att man skulle växla mellan staten och andra typer av områden tror jag inte riktigt på. Det går förstås men jag vet inte vad det skulle vara bra för.
Det ligger såklart något i det du skriver kring kultur, men det är oerhört generaliserande och i mina ögon gränsande till felaktigt. Även mellan olika offentliga organ finns en enorm spännvidd. Dessutom kan du som driven ganska enkelt sticka ut och kan få en mer framskjuten position. Som skattebetalare önskar jag att fler ekonomer med lite balls och pannben söker sig till roller i offentlig sektor.
Va student, va engagerad i studentlivet, plugga en termin eller två utomlands. Skaffa sommarjobb. Allt detta fyller ditt CV och hjälper dig skaffa det första jobbet.
Fundera på vad du vill jobba med.
Vill du jobba som konsult på Big 4 eller vill du jobba på vanligt prodicerande företag?
Absolit, det var ju det jag skrev, men med andra ord.
Det var menat som en varning. Om man börjar jobba åt staten och märker att man inte trivs med kulturen, bör man skyndsamt söka sig bort innan man fastnar.
Alla generaliseringar är med nödvändighet felaktiga på något sätt , men ja det är oerhört stor skillnad på olika statliga myndigheter. Jämför riksgälden med t ex migrationsverket
Men man jobbar fortfarande med samma människor i övrigt. Trivs man som driven med det så…
Jag med, inte för att jag tror att det finns utsikter att ändra något. Men nu gav jag råd till någon, att man ska tänka efter noga innan man letar sig till en karriär inom staten, om man har driv.
När du kan, VÄLJ ämen/kurser du är INTRESSERAD av och vill jobba med. Då blir det kul/lättare att plugga och du blir dessutom duktig på ett område som du gillar. Då orkar och vill man dessutom hela tiden lära sig mer.
Min resa är att jag också är gymnasieingenjör, har pluggat tre år militära skolor och efter det har pluggat ekonomi både på Umeå universitet och Handelshögskola i Stockholm. Alldeles för många elever tycker jag valde kurser utifrån en slags tro/inställning att ”de är bra att ha”. MEN de var varken intresserade av ämnet, eller ville jobba med det. För mig kändes det som en felriktad ambition. Dock var jag lite udda och kanske mer ”trygg i mig själv” eftersom jag pluggade ekonomi då jag var typ närmare 30 år och hade jobbat inom försvaret ett antal år före det som officer i teknisk tjänst.
Minns än idag en föreläsning på Handels med professorn Kjell A Nordström om just karriärval. (Han ansågs som en slags ekonomi/ledarskapsguru för 20-30 år sedan) Han avslutade föreläsningen med tre karriärråd som där och då kändes konstiga men som jag med åren förstått allt bättre och idag håller med om fullt ut.
Välj ditt FÖRSTA jobb NOGA. Det är sen det första jobbet som blir steget/avstampet/nyckeln till ditt nästa jobb i karriären. Därför gäller det att rikta slangbellan åt rätt håll! Det här byggde så klart på en grundtanke att gick man på Handels så kunde man delvis välja vad man ville jobba med, arbetsgivarna stod i kö.
Välj/haka på en bra chef! Dvs viktigt jobba med en bra chef som ”vill något själv” och som får dig att utvecklas och som du kan ta rygg på, lära av OCH följa med på dennes resa framåt. Denna chefen kommer att klättra/röra på sig så därmed till sista rådet.
Skaffa husvagn! För du lär behöva vara ”lättrörlig” flytta och byta jobb flera gånger under resans gång.
Själv har jag tydligt alltid velat jobba med fordon/teknik. Så efter Handels sökte jag enbart olika jobb med anknytning till fordonsbranschen. På den vägen har sen det ena lett till det andra och det har rullat på genom karriären på olika sätt. Så min gemensamma nämnare för alla jobb har alltid varit fordon/teknik och i många stycken även ekonomi. Jag har egentligen aldrig jobbat på ett renodlat ekonomijobb MEN ekonomikunskaperna/förståelsen har jag alltid haft nytta av på ett eller annat sätt t ex i olika projekt, budgetarbet och i en förståelse för hur viktig hörnstenen ekonomi är i princip i alla jobb.
Som en klok kapten på Gotland sa till mig en gång under min tid i försvaret: ”-Bli kung på budgetsystemet/processen så blir du kung på regementet!” =Förstår du hur/var pengarna finns i systemet så kan du påverka så de allokeras till projekt som du vill driva/gynna. För mig där och då handlade det om att all budget som förknippades med ”torrluftsystem eller robotsystem” i regel beviljades eftersom alla visste områdena var viktiga/prioriterade och de allra flesta var för oinsatta och/eller okunniga/fega för att våga säga nej. Så allt man ville driva kom då på något slumpartat sätt att handla om/knytas till just de områdena OCH viktigt var även att man visste vilka projekt/konton/kostnadsställen som det fanns budgeterat mycket pengar på. Då kunde man säga saker som ”-Vi skulle ju kunna använda budgeten för område X, för den här torrluftsinvesteringen handlar ju delvis också om X eftersom…”
För mig har lönen aldrig varit den huvudsakliga drivkraften. Den belöningen/fördelen tillkom en dag när jag och en kollega aktivt valde att dra igång en process för att få starta eget. Vi kunde då visa hur vår dåvarande arbetsgivare skulle gynnas av att outsourca oss och låta oss starta eget. Då kom ekonomikunskaperna väl till pass för hur vi jobbade med kontraktsutformning, offerteruppbyggnad, prissättning osv för att optimera lönsamheten på olika sätt och hur vi kunde jobba MED budgetsystemet/inköpsrestriktioner istället för att stånga oss blodiga emot det. Det gjorde att vi kunde åstadkomma saker OCH tjäna pengar där många andra inte lyckades med varken det ena eller andra. Som egenföretagare har man dessutom alltid stor nytta av ekonomikunskap.
Idag, med mitt nuvarande karriärval =bilrådgivning, är mina ekonomikunskaper en viktig grundsten som jag använder aktivt i mitt dagliga jobb. Samtidigt som mitt fordonsintresse följer med som den andra grundstenen. Den tredje grundstenen jag haft med mig senaste 35 åren är då också pedagogik =att förklara invecklade saker på ett enkelt sätt. Från teknikutbildare inom försvaret, via utbildare på bilteknik&försäljning och nu på sätt och vis utbildare på bil-TCO vid min rådgivning.
Så sammanfattningsvis, välj/plugga det du är intresserad av och bibehåll fokuset på det så kommer det förhoppningsvis kunna vara en av dina grundstenar på ett eller annat sätt genom karriären
Jag tror det är viktigt att skilja mellan kultur och saker som är lagstyrda. Jag har jobbat i en rad verksamheter, både offentliga och privata, innan jag började jobba statligt. Det var en del formella inslag som jag reagerade på i början. Nu har jag vant mig. De är fortfarande lite pyssliga men ändå hanterbara.
Vad som är den optimala platsen att jobba på för var och en varierar så klart. För min del är staten den absolut bästa arbetsgivare jag haft. Att jag slösade så många år på andra ställen innan framstår för mig idag som dumt och lite onödigt.
Det finns en specifik personlighetstyp som är inriktad på att driva eget företag. Jag har en vän som driver eget med anställda och han gör ofta en stor poäng av detta. Jag uppfattar att han har en poäng men att han har en något vinklad och ”överpositiv” syn på det där. Att just hans DIY-profil med lite Bert Karlsson-vibbar är en profil som inte passar på en statlig myndighet kan jag hålla med om. Han är alltså vettig på sitt sätt men tror lite för mycket på att hans eget vägval är det givet bästa.
Det exempel som kom upp med Riksgälden och Migrationsverket är kanske inte helt rättvisande i mina ögon. Riksgälden är som jag förstår det en helteoretisk verksamhet. Gillar man finansmarknad och den biten är det säkert ett bra ställe. Migrationsverket är istället en blandad verksamhet. Det finns en del med förvar, mottagningsenheter och allt sådant. Där träffar och hanterar man individer. Det är väl mer komplext än att jobba på ICA men ändå inte komplext på riktigt. Som jag uppfattar det är en sådan verksamhet repetitiv. Det handlar om att göra mycket av samma. Sedan finns den teoretiska delen av Migrationsverket med utredningsenheter, rättsavdelning och den biten. Där är det förändringar i politiken, internationella regelverk och utrikespolitiska förhållanden som står i centrum. Även om just jag inte jobbar där framstår det ändå som ett toppenställe, fullt i klass med t.ex. Riksgälden.
Jag ser mig själv som en intraprenör och har utmärkt mig genom att försöka tänka nytt och ifrågasätta saker. Jag är inte övertygad om att det är rätt väg om man vill göra karriär på allvar men det här byråkratiska draget som vissa har stör jag mig på. Jag menar då att man i överdriven grad tror på att alla regelverk och lagar visar den rätta vägen. Utgångspunkten för mig är att verkligheten visar vad som behöver göras. Emellanåt är olika regler ett hinder för att uppnå saker. Då ser jag det som min uppgift att försöka göra något åt saken. Det kan handla om smådetaljer som behöver justeras. Ibland går det.
En viktig anledning till att jag gillar mitt jobb är att jag jobbar i en miljö där den absoluta majoriteten är smarta. Jag har upplevt betydligt större variation i detta innan. Det finns säkert fler ställen där det ser ut så men jag skulle ändå se det som ett tydligt kvalitetstecken.
Om hög lön hägrar skulle jag tipsa om att hitta jobb utomlands. Tänk USA, eller utvecklande länder i Asien. Kolla upp större svenska/nordiska bolag där du kan se hur de pratar om karriärvägar. Har bekanta ekonomer och ingenjörer som började banan på huvudkontoret i Göteborg/Stockholm och sen blivit utskickade till Korea, Singapore och LA och typ tredubblat sina löner. Att bo och leva utomlands är oerhört berikande, sen kan du alltid åka hem till Sverige och skaffa ett svenssonliv om det hägrar.
Bra punkter. Samtidigt viktigt att ha en övergripande inriktning. Den behöver inte finnas där från början. För många kommer inriktningen under studietiden. Man träffar många nya personer när man pluggar, särskilt om man läser i Lund eller Uppsala.
, men ja det är oerhört stor skillnad på olika statliga myndigheter. Jämför riksgälden med t ex migrationsverket 
