Hej!
Jag vill höra era bästa karriärstips, utöver att byta jobb eller starta eget, kanske har du några egna utöver det vanliga?
Hade varit roligt att få ihop en tråd där vi hjälps åt med detta!
-
Lyssna noga och var nyfiken på vad din chef egentligen vill. Ta aldrig över en uppgift innan du är helt säker på att du förstått syftet.
-
Gör uppgiften med entusiasm, hastighet och enkelhet. 80% är oftast tillräckligt. Sprid energi till dina kollegor.
-
Ta ansvar och ge beröm. Lär av dina misstag och kopiera dem som lyckas.
24 gillningar
Att jobba på och göra sitt bästa varje dag. Långt ifrån en självklarhet för många märker jag.
Själv gillar jag att åta mig uppdrag eller jobb som jag vet är särskilt viktigt för företaget. På så sätt blir man lite extra värdefull för sin arbetsgivare.
3 gillningar
- Att vara väldigt noga med att välja rätt chef. Att ha en chef som uppskattar ditt sätt att jobba gör enorm skillnad, både för kortsiktig trivsel och långsiktig karriär.
- Att vara snäll. Att hjälpa kollegor och undvika konflikter. Även om du har en kollega som objektivt är dum i huvudet och plågsamt jobbig så är det bra att ha en hygglig relation även till denne.
- Att vara öppen med saker som inte gått enligt plan. Visa upp för chefen vad som hänt, hur man egentligen borde ha gjort och hur man lättast kommer vidare. Att försöka dölja misstag leder inte till något bra.
16 gillningar
Skapa en bra relation med dom som jobbar på stödfunktioner på arbetsplatsen, tex receptionisten, IT, vaktmästare etc. Dels för att det är roligare att gå till jobbet om man är vän med fler men det gör också ens jobb så mycket enklare när man behöver deras stöd till olika saker.
Också vill jag rekommendera att ta förtroendeuppdrag som fackligt eller arbetsmiljöombud etc. Det ger massor men inte minst en direktlänk till chefer och ledningsgrupp och det kommer att hjälpa dig framöver att dom vet vem du är.
6 gillningar
Det här håller jag inte med om. Fackliga representanter är bra att hålla god dialog med men det hämmar dem absolut i karriären eftersom de inte är objektiva i frågor. Det gör att man inte kan vara lika öppen med dem i tidiga skeden av exempelvis omorganiseringar (idéstadiet). Det gör också att de får svårt att befordras till toppledningen eftersom det kan verka svårt för dem att ta de riktigt tuffa besluten. Slutligen så lägger de för stor del av sin tid på icke-värdeskapande arbete för att bli top-performers.
Men det är klart om målet är att ha det lugnt och skönt och inte kunna bli sparkad samt triggas av att sitta i ändlösa personalfrågor - då är representantskapet för dig!
6 gillningar
När du är ny i karriären: Jobba 9 timmar även om du får betalt för 8. Sista timmen ägnar du dig åt att lära dig och förstå det du annars skulle hoppat över.
I övrigt kan jag bara ge de vanliga gamla tipsen, håll dig närmst de kollegor som är duktigast och våga ta kontakt och initiativ.
Edit: en sak till. Säg aldrig NEJ! Om det är något du inte vill, förklara att du kan göra det, men att det i så fall innebär si eller så, vilket gör det till ett sämre val.
Om något är omöjligt, förklara varför istället för att låt folk tro att det är din leveransförmåga som är flaskhalsen.
Samma sak gäller inom försäljning. Vi har inte prylen på lager, men jag kan beställa hem!
Du kan få installationen billigare, men då får vi skala ner omfattningen etc…
3 gillningar
Det här är svårt att generalisera om. Arbetsplatser ser olika ut. I privata och mer “tydligt konkurrensutsatta” verksamheter kan det säkert ligga något i det du skriver. I offentlig verksamhet eller i stora företag med mer “institutionell karaktär” kan det här med samverkansavtal och förtroendefulla relationer vara saker med reell innebörd och inte bara något fluff. Mycket av innehållen i kollektivavtalen är av reell nytta för stora komplexa organisationer och att vara bra på de frågorna kan absolut ge fördelar.
3 gillningar
Min erfarenhet är endast från privatsektor så jag kan inte uttala mig om offentlig verksamhet.
För övrigt har jag inget mot kollektivavtal.
Jag har sett flera personer gå från fackstyrelse till chef. Men visst, det är inte ett generellt tips för alla kanske. Och frågeställaren definierade inte vad karriär betyder, alla vill ju inte bli chefer.
Om man engagerar sig i facket får man ju också se till att inte skapa konflikter i onödan eller ha en dålig attityd. Om man däremot är duktig i den rollen och visar att man kan förhandla, resonera och kompromissa så tror jag det ofta är meriterande om man söker chefsroll längre fram. Oavsett är det väldigt lärorikt, jag förstår mycket bättre hur organisationen funkar nu och det tar jag med mig även till kommande jobb. Särskilt mycket tid tar det inte heller tycker jag.
4 gillningar
Jag kan nog se båda delar. Jag tror det precis som du säger handlar om hur man tar sig ann ett fackligt uppdrag. Jag upplever ibland att många i fackorganisationerna tyvärr lätt dras med i ”vi vs företaget” och således ställer till en massa oreda för sin arbetsgivare, genom att mer än nödvändigt sätta sig på tvären. Att sedan styrelsen inte vill ha denna person som chef är kanske föga förvånande, då man då istället kanske behöver stå på ”arbetsgivarens sida” i större utsträckning.
2 gillningar
Absolut. Vill man bli just chef ska man nog tänka ett varv extra kring just fackliga uppdrag, bättre då att försöka bli gruppchef eller TF eller liknande om det går. Men om man inte tillåts bli gruppchef så kan det vara en alternativ väg att visa upp sig om man gör det rätt.
Sen vill som sagt långt ifrån alla bli just chef, jag har själv inget intresse av det, men gör karriär på andra sätt.
Vill tillägga att det finns andra förtroendeuppdrag än just facket. Arbetsmiljöombud, hjälpa till vid mässor där arbetsgivaren ställer ut, secondment, be om att få gå kurser, etc. som också är en del av en karriär samt kan vara meriterade för nya positioner.
1 gillning
Hej,
Läste om en HR-model för många år sedan som baserades på att man specificerade upp vad man kan, vad man är passionerad kring, och vad arbetsgivaren behöver. Om alla de tre sakerna överlappar till stor del, då brukar man få en lysande karriärutveckling.
Om man upplever att det man kan och är passionerad kring inte behövs, då bör man nog byta arbetsgivare för att få fart på karriären. Om man inte kan det man är passionerad kring och som behövs så gå en utbildning för att kunna leverera. Om du inte har ngn passion kring några av dina arbetsuppgifter - byt yrke eller inriktning.
Mvh
F
3 gillningar
-
Det är lättare att be om ursäkt än om tillåtelse
-
Fallerar 1. är den magiska frasen ”ajdå, jag ska tänka på det till nästa gång”
-
Visa aldrig framfötterna om du inte är helt säker på att du kommer belönas för att visa framfötterna
2 gillningar
- Passa dig för folk som pratar om ”passion”, de vill oftast att utnyttja det för att betala underpris för att du får jobba med din passion. Det är helt ok att ett jobb bara är ett jobb.
2 gillningar
Tror denna har nämnts tidigare på forumet, men lika bra att upprepa: Gå på afterworks och försök vara den som går hem sist, men samtidigt är mer nykter än genomsnittet. Finns få tillfällen där man kan få så mycket feedback om sin egen prestation samt lära sig om vad kollegor/chefer/ledning värderar högt som sent på en afterwork. För att inte tala om relationsbyggande. Två timmar på en afterwork kan bygga en lika bra relation som 6 månader på normal arbetstid, speciellt om man inte träffar personen varje dag.
Kanske borde justeras till “om du inte tror det finns en god chans att du kommer belönas eller lära dig något”? Annars låter det lite som: “Gå inte ut genom dörren om du inte är säker på att dagen kommer att bli fantastisk.”
8 gillningar
Bra nyansering av mitt ganska trubbiga råd. Bakgrunden till det var jag att jag visade framfötterna i två år tills jag nästan gick in i väggen och spenderade nästkommande två åren att bara leverera absolut minimum och få exakt samma vitsord/löneökningar.
Alltså beror otroligt mycket vilken roll man vill ha men mina kommentarer är utifrån att man är ingenjör.
Håller inte med, att vara självgående är en stor merit i min bransh.
En av största bristerna i Sverige generellt är att vi är för konflikträdda.
Det är några gånger i månaden där jag får gå in i konflikter för att skydda min grupps intressen. Man bör alltid vara trevlig och saklig men ändå beredd på att skydda sina intressen.
Några andra tips,
-
Skapa dig ett stort kontaktnät och håll reda på vem man ska kontakta för att få hjälp för olika problem.
-
Var aldrig rädd för att fråga om hjälp och att visa sig sårbar.
-
När personer börjar använda komplexa ord, forskningstermer eller liknande och kan inte förklara på ett lättbegripligt sätt så lita inte på ett ord som sägs.
-
Försök förstå grundorsak/tes till beslut, specifikationer, händelser. Även om det kommer medföra extra jobb på kortsiktigt så kommer det ge stora fördelar på lite längre sikt.
1 gillning
Gällande punkten 3 så är min erfarenhet tyvärr att det ligger mycket i det. Om du vill förbättra något som berör fler än dig själv är det väldigt viktigt att ha stöd från chefen. Många ser ingen poäng med utveckling om det inte handlar om saker som chefen specifikt önskat sig. Samtidigt handlar det här mer om chefen som person än om vad du vill förändra. En del chefer lyckas skapa en anda där förändring uppmuntras men det är tyvärr inte någon norm att det ser ut så.
Poängen med att vara snäll handlar för mig om personligt bemötande och attityd på jobbet. Det betyder inte att lägga sig platt, acceptera dåliga lösningar eller något liknande.
Så länge man skiljer på sak och person och fokuserar på sakargument kan man, som jag ser det, vara ganska rivig men ändå uppfattas som en trevlig, hjälpsam och konstruktiv kollega. När man är sakfokuserad tar man alltid motpartens argument på allvar och ger dennes idéer en chans. Det gör stor skillnad att bli tagen på allvar jämfört med att bli idiotförklarad.