Dagboksinlägg
2022-10-31
Filosofi tajm!
Lite reaktioner samt beteenden jag har fått möta. Det är inte citat utan är antingen likt vad folk har sagt eller min tolkning av folks reaktioner.
Efter en person hörde att jag går back 6 månader efter uppstart
Borde du driva företag?
Efter en person hörde att jag går back
Jag kastar bort min pension
Efter en person hörde att jag har startat ett företag
Jag blev direkt behandlad med avsky som om jag vore en aristokrat (i negativ bemärkelse)
Efter en person hörde att jag gör väldigt många helt olika sysslor för att driva företaget
Men vad bli du bra på då?
Mina reflektioner:
Flera gånger har dessa kommentarer varit “väl menade”. Som tex att jag borde vara försiktig med mina besparingar. Det är väl menade men destruktiva, då de än så länge alltid har saknat någon form av tro/hopp om möjligheterna
Borde du driva företag?
Den här dyker upp i mina egna tankar utan att någon behöver säga det. Det är förvisso sunt med lite tvivel, tycker jag, men jag verkar ofta bemöta någon form av tro att om man inte blir förmögen inom någon dag/vecka/månad så borde man lägga ner. Som intressant notis så hängde jag mycket på Fiverr i början för att hitta tjänster som hjälpte mig komma igång och när jag letade runt bland andra användare så såg jag att en stor majoritet (så gott som alla, verkligen) av de som anlitade tjänster för sina företag hade oftat stängt ner sina hemsidor inom 2-4 månader från att de verkat ha startat upp. Jag har även kommit i kontakt med andra som startat liknande företag som jag som lägger ner efter 4 månader om de inte har “lyckats”. Sedan på sociala medier så finns det såklart enbart gurus som “blivit miljonärer över en natt” (eller åtmisntone påstår det) och det är dem folk använder som referensram. Jag tror att många har bilden av att om man startar företag så ska man tjäna MYCKET pengar och SNABBT. Man kan hitta lite här och var i tidningar att företag extremt sällan är lönsamma de första 2-4 åren OM de någonsin blir lönsamma. Men visst, är man enbart en konsult som säljer en tjänst som man strax innan var heltidsanställd som så är det " “bara” att fakturera" (v.v notera extra citationstecken på ordet “bara”)
Jag kastar bort min pension
Jovisst, jag äter såklart från det som är min potentiella pension eller bara rent allmänt min “uppskjutna konsumption” för att satsa på det här. Men lite som “Rich dad poor dad” boken som just nu tas upp här: Är det verkligen så tryggt att “bara jobba” som en vanlig arbetstagare? Sen förutom det så har vi hela aspekten om man ska våga utforska nya möjligheter eller om man aldrig ska ta en risk och bara sitta hemma i soffan och plöja Netflix/Instagram/Tiktok/Facebook eller Name Your Poison. Vi ser helt enkelt hellre problem och tror att icke-val är trygga för det “fungerar idag”. Titanic var osänkbart tills det skönk. Lösningen kan vara närmre än vi tror
Jag citerar ett av de finare citaten jag nyligen hört:
“man måste önska det när en stjärna faller”
Jag blev direkt behandlad med avsky som om jag vore en aristokrat (i negativ bemärkelse)
Vissa tror att jag är sjukt jäkla rik bara för att jag har ett eget företag. Jag tycker det är lite tragikomiskt. Speciellt med tanke på att jag är back +100k och att jag i helgen blev glad för att jag gjorde ett storkok på kikärtor som kostar ca 2-3 kr/måltid 
#MatFörEnAristokrat
Jag skrev en Haiku om situationen :
Idag fick jag mat
Kikärtsgryta med tomat
Glad aristokrat
Men vad bli du bra på då?
Lite referens igen till “Rich dad poor dad”. Det finns en tro av att man måste vara någon superdupermega specialist för att på något sätt titulera sig i att man har gjort något med livet. Kan man inte bara få göra det man tycker är skoj? Jag tycker det är skoj att driva mitt företag och om det innebär att jag antingen designar, nätverkar eller pluggar programering så skiter jag lite i det. Jag vill frammåt.