Det funkar för saker man redan kan och har internaliserat men i så fall är ju också poängen med att läsa det begränsad.
Jag tror som Newbie skrev att jag inte heller skulle komma ihåg en sammanfattning då man spenderar för lite tid med materialet. Det behövs lite mer tid för repetition, reflektion och förståelse.
Ja, precis. Det är ju det han insett efter att ha plöjt hela boken.
Med en sammanfattning kan man se om boken berör ämnen som är nya och intressanta innan man “kastar bort åtta timmar” på att läsa/lyssna igenom en hel bok, tänkte jag.
Det fanns ju inte mycket nytt att lägga på minnet, låter det som.
Absolut, de poängerna tar du ju fortfarande med dig. Poddens brist på intellektuell ärlighet, good-faith argument och en massa skitkastning ändrar ju inte på det. Det är underhållning.
Samtidigt har jag fått betrakta flera böcker jag tyckt om, ex. The Anxious Generation, Outliers, Atomic Habits, Sapiens mer nyanserat. Det kanske inte alltid är sakliga resonemang kritiken bygger på men de får mig att tänka om, se möjliga svagheter och uppskatta boken ännu mer.
Jag lyssnade på avsnittet om Sapiens och har läst boken.
Jag vet att boken är en förenkling eller t.o.m. i vissa avseenden en förvanskning men jag upplever ändå att halva tiden i poddavsnittet går åt till att spy ur sig irrelevanta one-liners istället för att sakligt gå igenom materialet och varför det är bristfälligt.
De gör det också men i för liten utsträckning, skulle någon recensera hur väl underbyggd deras podcast är på samma sätt som de gör med andras böcker skulle böckerna se fantastiska ut i förhållande.
Att de sen också kommenterar att författaren har “good politics” X antal gånger känns helt irrelevant det också.
Med reservation för att jag inte har lyssnat på alla avsnitt.
Tänkte samma sak när jag lyssnade. Med ett sådant där sarkastiskt hånskratt kan man ironisera över vad som helst. Vilket de också gör i ungefär varannan mening.
Det är väl lite ragebait också, antar jag. Alltså överdrivet flabbigt och spetsigt för att överleva som podd?
Allt slätstruket och korrekt försvinner i mängden.
Jag ser den podden mest som en komisk presentation av sann fakta. Ungefär som John Oliver, Seth Meyers eller Saturday Night Live. Alla bryter isär nyheter och påpekar hur tokigt det är.
Jo, men då är den ju bara till för de som vill ha en väldigt ytlig analys eller som redan har gjort analysen själva och bara vill få sitt eventuella ogillande bekräftat emotionellt.
Ungefär på nivån:
“Den här hockeyspelaren är dålig och dum i huvudet för att han missade mål!”
“Ja, så tycker jag också, vad smarta de är! Jag måste också vara smart om jag tycker så, oavsett om jag kom fram till det själv eller inte och oavsett om jag ens har sett matchen!”
Inget för mig i alla fall.
I mitt fall de som gjort analysen själva men som vill få den utmanad av andras perspektiv och kritik.
I vissa fall är det öppna mål, t.ex. avsnittet om Vances Hillbilly Elegy. Fick den på lån av en amerikansk bekant när den kom ut runt 2016. Det är intressant att höra deras åsikter, tillspetsade formuleringar och tankar i retrospektiv. Man får välja vad man vill ta med sig från det.
Har full förståelse att format och ton inte faller alla i smaken men de fyller en funktion för mig.
Nu är det ju inte direkt Lolita eller De 120 dagarna i Sodom vi pratar om här. En bok om privatekonomi kan ”väcka känslor” bara för att den är helt undermålig. Tyvärr har det länge funnits lite av en kult kring författaren som gör att den klamrar sig kvar.
Roligt att det här stämmer in på Rich Dad Poor Dad också.
Jag gillar inte den boken heller. 
RDPD finns på Youtube på Svenska. Jag hade aldrig lyssnat eller läst den på Engelska.
Jag tror problemet med trådskaparens recension var att han läste den på svenska. Rookie mistake 
Rik farsa, fattig farsa? 