Jag och min man har en bostadsrätt och ett lån på ca 70% av värdet. Min dotter från tidigare giftermål ska börja på universitetet och jag tänkte köpa en liten 1 rums lägenhet till henne. Eftersom det är i en ganska liten stad kommer det att vara ganska billigt och jag borde kunna lägga in mer än 50% och betala/dela med henne månadsavgiften. Jag tror att det är bättre än att försöka få en hyresplats som kommer att kosta mer och hjälpa till att betala ut någon annans lån.
Att be om ett lån ensam när jag är gift verkar vara ett stort nej-nej för de automatiska banksystemen som verkar anta att det betyder att min man inte arbetar och avvisar mig varje gång. Och att lyfta luren har gång på gång lett till ett nej “för jag kommer inte att bo där”. Köper inte folk lägenheter åt sina barn/äldre föräldrar/andra släktingar att hjälpa till att bo i? Gör alla det utan lån? Behöver hon vara på lånet för att få det (hon är inte ens 18 än…).
Jag försöker förstå logiken så att vi kan justera. Det är en sak om banken antar att jag inte kan hantera det ekonomiskt, men det är en annan om de har en policy mot den här typen av köp. Dina tankar?
Det är vanligt att BRF kräver att den som bor i lägenheten är delägare. En vanlig lösning är att barnet (iallfall på papper) äger 10% för att det ska funka.
Varför banken inte tycker du ska få lån för att du inte ska bo där vet jag inte, låter lite märkligt. Du får fortsätta jaga runt, det är ju inte helt ovanligt att hjälpa sina barn med bostad.
Jag bodde själv i en bostadsrätt i början när jag pluggade. Själva boendet var ok men jag hade inte riktigt det sociala liv som behövdes för att få det att fungera. Efter ett år valde jag att sälja lägenheten och flytta till ett korridorrum istället. Det blev ett lyft på alla sätt. Vad som passar bäst varierar så klart mellan olika personer men det kan vara värt att undersöka. Att bo i mer primitiv form under något år innan man får studentrum är hanterbart.
vi tänkte på det och pratade om det. Jag hade själv stor erfarenhet av att leva gemensamt under mina studentår. Men hon mår inte bra av stora folkmassor och vill ha en egen plats vilket innebär antingen uthyrning, det här, eller studera på ett universitet på en plats nära vår nuvarande stad.
Verkligen konstigt.
Det hjälpte inte att säga att vi kommer att äga platsen som du föreslog till 10 %. Det låter nästan som att jag blir utskälld, och de antar att jag köper den för att hyra ut den (vilket även om jag skulle göra det, varför skulle banken och inte BRF bry sig?)