Bolåneränta (rörlig eller bunden), inflation, löneökningar

Hej! :wave:

Jag vill gärna höra hur ni reflekterar kring de senaste nyheterna om att Riksbanken kommer höja räntan i april. Jag funderar framförallt på hur detta kommer påverka bolåneräntorna, inflationen och löneökningar i snar framtid (under de kommande 1-5 åren).

Jag lyssnade igen på poddavsnittet #130 där @janbolmeson sa ungefär såhär:
“En hög ränta lever inte i ett vakuum. För att en ränta ska kunna ligga på 15%… Det var för att vi hade en inflation på 13%. Och vi hade löneökningar på 20%. Så allting hänger ihop. Om vi skulle få en ränta på 13%, då kommer vi se löneökningar på över 13%. Om inflationen ökar då kommer räntan att öka.” “Allt hänger ihop. Om räntorna ökar så kommer till exempel bostadspriserna minska. Om räntan ökar så kommer jag få betala mer i ränta. Då minskar min konsumtion.”“Min konsumtion är en annan persons inkomst. Om min konsumtion minskar då kommer en annans person inkomst minska.Om en annans person inkomst minskar då kommer skatten minska. Om skatten minskar då måste staten minska på sin konsumtion och så är vi i en negativ spiral. Så vad som kommer hända i en sådan situation om min konsumtion plötsligt minskar, så kommer det leda till att arbetslösheten ökar och då kommer staten behöva sänka räntorna. Om staten sänker räntorna kommer bostadspriserna öka. Så det justerar sig.”

Budskapet är alltså att om räntan ökar så kommer andra faktorer in i bilden också som tillsätter en rad olika reaktioner som leder till slut att räntorna justeras igen till en normalnivå.

Jag har pratat med några banker de senaste dagarna (eftersom vi planerar att flytta vårt bolån snart). De verkar räkna med en definitiv räntehöjning.

Frågor som jag funderar på:

  • Ska man binda räntan? Om man har marginal i sin ekonomi, är det värt det att binda räntan i ett år? Jag har förstått att man alltid “betalar” för den försäkringen att man binder räntan och att en rörlig ränta är ett bättre val. Varför binder räntan så många ändå?
  • Hur ser ni på inflationen och löneökningar de kommande åren? De flesta arbetsgivare erbjuder en standard löneökning som är egentligen mindre än inflationen. Hur ska man tänka kring det?
2 gillningar

Det kommer ingen räntehöjning i april. Riksbanken kommer att ha ett penningpolitiskt möte den 27:e april, där dom kanske beslutar att flytta fram räntehöjningarna från 2024 till i år. Exakt när höjningen faktiskt sker är det ingen som vet, men Konjunkturinstitutet gissar på september.

Finns massor av trådar om detta redan, och svaret är detsamma. Kan du göra en bättre bedömning än bankerna av hur räntorna kommer att se ut om 1, 3, 5 år etc så bind räntan, annars bind bara räntan om du behöver “försäkringen”. Jag har dock känslan av att man ibland kan få en bra deal om man binder räntan på lite kortare perioder, 1 år eller liknande, eftersom man låser sig till banken, någon annan kanske har en bättre svar här. Danske Bank t.ex. har haft sådana erbjudanden.

Jag tror det är ännu viktigare än någonsin att vara öppen för att byta jobb. Vi kommer nog få se en klyfta på arbetsmarknaden där de med eftertraktade kompetenser som kan och vill byta jobb kommer att få löneökningar som överstiger inflationen, medan de som sitter fast med kollektivavtalade löneökningar kommer att halka efter. Både Riksbanken, fackförbunden och arbetsgivarna vill i det längsta undvika att lönerna sticker iväg, för det sätter igång en kedjereaktion där ökande löner ytterliggare ökar inflationen vilket ökar lönerna ännu mer, osv.

Scenariot som fack och arbetsgivare hoppas på: Räntan höjs i september vilket gör att fackförbund och arbetsgivare kan förhala några större löneökningar nu i höst med mantrat “Inflationen är temporär och Riksbanken har redan höjt räntan”. Inflationen går ner men är fortsatt hög inför lönerörelsen hösten 2023 vilket gör att fackförbund och arbetsgivare gemensamt kan ropa “Faran över - inflationen är på väg ner” och löneökningar hålls fortsatt under 3%.

1 gillning