Boprisfallet är nära eller bara skrämskott? (del 1)

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
4198

Botten på boprisfallet är nog inte nådd ännu. Från SvD idag:

Bostadsägare klarar inte ökade utgifter

Varannan svensk bostadsägare skulle inte klara av ökade utgifter på mer än 6 000 kronor i månaden. Det visar enkätsvaren i Nordeas senaste boendebarometer.

– Ekonomin urholkas månad för månad och det sätter stor press på hushållen, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Stigande inflation och räntehöjningar sätter stor press på svenska hushåll. Nu visar en ny undersökning från Nordea som Kantar Sifo genomfört att varannan svensk bostadsägare inte skulle klara av ökade utgifter på mer än 6 000 kronor i månaden.

Det är en ökning från den förra undersökningen, under hösten 2022, då 43 procent uppgav detta.

– Många hushåll upplever ett tydligt minskat handlingsutrymme och plågas av de fortsatt stigande priserna på flera områden, säger Ingela Gabrielsson.

Av de tillfrågade i norra Sverige och i Småland uppger sex av tio, 63 procent, att de inte skulle klara ökade utgifter som överstiger 6 000 kronor i månaden. Motsvarande andel i östra Mellansverige är 44 procent.

Tre av fyra, 76 procent, bostadsägare tror på stigande bostadsräntor det kommande året. Samtidigt framgår det att 48 procent tror att hus- och lägenhetspriserna kommer att sjunka de kommande tolv månaderna, vilket kan jämföras med 73 procent i höstas.

Undersökningen visar även att nära hälften, 47 procent, av de som funderat på att sälja sin bostad har avstått på grund av de sjunkande bostadspriserna.

– Det är allvarligt och speglar sig i osäkerheten som råder på bostadsmarknaden där det finns väldigt mycket osålda objekt och många väntar med att sälja på grund av de sjunkande bostadspriserna, säger Ingela Gabrielsson och tillägger:

– Alla bolåntagare bör se över sina boränteval och prata med sin bank för att förhandla sig till bästa möjliga boränta.

Trots den pessimistiska uppfattningen som råder hos svenska bostadsägare anser Ingela Gabrielsson att det finns positiva delar i undersökningen.

– Det avspeglar en stor medvetenhet om det svåra läget, vilket är positivt.

1 gillning
4199

Om du kollat booli.se och sen sorterar på slutpriser så brukar de ange om det handlar om mäklarnas uppgivna sista bud eller den köpesumma som står i köpebrevet och registreras i lagfarten. Annars kan du själv hämta ut uppgiften via Lantmäteriet Beställ information ur fastighetsregistret | Lantmäteriet
Uppgiften ska finnas med i standardinformationen du kan hämta in på hemsidan via länken ovan, gör den inte det kan du ringa in och begära ut den, den är allmän handling.

2 gillningar
4200

Handelsbanken fastighetsrapport: Räntesmocka ger fortsatt prisfall

4201

Intressant, minst sagt.

4202

Där kom den! SMOCKA!!!! Finns det något mer urvattnad ord?

1 gillning
4203

Förmodligen inte. Men vad ska man kalla en prognosticerad höjning på ytterligare 1.25 %? Det blir ganska betydande kostnadsökningar för de som tagit bolån i storstäder de senaste fem åren. Vissa sitter ju fortfarande inne på bunda räntor som är lägre än så och som går ut i år. För dessa är det nog absolut relevant att använda tillspetsade ord.

2 gillningar
4204

Verkligen. Hur tänker folk? Förstår att de som svarat iofs är bostadsägare, och generellt har visst intresse i att marknaden inte sjunker mer. Men när det samtidigt är så tydligt att eventuella köpare begränsas rejält av sitt maxtak redan idag (och värre lär det bli efter kommande räntehöjningar) är det ju svårt att se att vändningen kommer det närmsta året. Få cashar sina bostäder, trots allt.

2 gillningar
4205

Folk tänker att ”höga räntor” är övergående, en smäll man får ta under en period, men att allt sedan återgår till det ”normala”. Den sk. elkrisen är också över, trots att inget egentligen har hänt förutom att vi hade tur med vädret. De är därför beredda att lägga mer på en bostad än om de trodde att de högre kostnaderna var här för att stanna, och därför att andra också är det. Vet inte om det är genuin okunskap eller önsketänkande som ligger bakom, men intressant fenomen.

4 gillningar
4206

Det har nog mycket med det att göra. Men också att folk både inser framtida högre räntor och samtidigt kan tänka sig att köpa.

Att folk inte är fullkomliga strutsar med huvudet ner i marken. Är min tes iaf.

1 gillning
4207

Säkert. Men räknar inte folk lite också över hur stora omkostnaderna ungefär kan tänkas bli framöver, och vilken effekt det kan ha på efterföljande köpares betalningsvilja/förmåga? Nog för att alla inte hänger på den här typen av forum och läser osunt mycket om marknaden och ekonomi utan kanske mer går på känsla, men en lite prognos över vad som SKULLE kunna hända, och ta med det i beräkningen? Det finns uppenbarligen de som fortfarande betalar av skulden från sin bostadsaffärer sedan 90-talet!

4208
1 gillning
4209

Säkert, man får iallafall hoppas det. Ur ett säljarperspektiv kan jag förstå att man borde kunna ta högre kostnader för boendet ett tag, om man varit med i marknaden ett tag och amorterat eller sparat in ordentligt för det vi ser nu. Men det är ju de som ska in på marknaden eller nyligen tagit sig in som får ta den verkliga smällen av räntehöjningarna. Som inte lär stanna av än på ett tag, om inte en finanskris eller bankkrasch stundar. Men detta skulle knappast göra läget pä bostadsmarknaden bättre, snarare tvärtom.

4210

Det har väl vart ganska klart, om man lyssnar på Thedéen, så har detta var ganska allmänt tjänst, kanske inte totalt 1,25% men iallafall runt 1%, så vart smockan kommer ifrån vet jag ej.

4211

Nä, det är väl liksom Thedéens ord bara spekulationer. Men vanligtvis är det väl riksbankschefen som ska skrämmas och inte marknaden? Så det är kanske mindre av en smocka och mer av en slapp örfil som de flesta redan sett komma.

4212

Du måste försöka sätta dig in i dessa personers psyke, hur deras andra resonemang gör att det blir en logisk slutsats. Om du tror att ”höga räntor” är övergående, sjunkande inflation innebär att priserna sjunker tillbaka och att elkrisen är över så tror du indirekt att bostadspriserna kommer återhämta sig - du behöver bara härda ut en period. Om du då kan köpa en bostad låt säga en miljon lägre än vid ATH, och månadskostnaderna för samma bostad samtidigt (tillfälligt enligt dessa) ökat med 20.000kr, så dröjer det 50 månader (en evighet) innan du börjar torska pengar i deras värld. För priserna kommer ju inte bara återgå till sitt ATH utan fortsätta uppåt, för alla vet ju att bostäder förr eller senare alltid ökar även om det blir några hack i kurvan.

Nästan alltid när det görs undersökningar kring framtidssyn så är folk mer optimistiska gällande sin egen ekonomi än befolkningens som helhet. Det kommer inte hända dem något negativt eftersom de har högt humankapital, är oumbärliga på sin arbetsplats inom ett bristyrke. Händer något mot förmodan så förlitar de sig på de trygghetssystem de hört talas om men aldrig behövt uppleva själva.

7 gillningar
4214

Ovissheten om framtiden är en belastning för väldigt många.

2 gillningar
4215

Kanske att beg.priserna kommer hålla emot bättre än förväntat i takt med att inflationen ökar och valutakurserna sjunker och att Riksbanken inser att kraftiga och snabba räntehöjningar skadar mer än de hjälper.

Samtidigt ackumuleras antalet köpare ju längre marknaden är stilla. Bra,standard och låg energikostnad kommer vara attraktivt.

4216

Trots ekonomiskt utmanande tider är svenskarnas finansiella hälsa god över lag. Som bäst är den hos pensionärerna, där många byggt upp sparande, försäkringsskydd och samtidigt har låga skulder. Men 24 procent av svenskarna har en ansträngd eller sårbar finansiell hälsa. Det visar ett nytt index från Swedbank.
Drygt tre av fyra har en god finansiell hälsa. Finansiell hälsa innebär att man har högre inkomster än utgifter, en bra nivå på sitt sparande, inte en högre skuldnivå än man kan hantera och de försäkringar som behövs för en trygg privatekonomi. Man har också tillräcklig kunskap för att kunna fatta bra beslut om sin ekonomi.
Det är över lag en positiv bild av den finansiella hälsan i Sverige. Många hushåll har också haft goda ekonomiska marginaler under de senaste åren, vilket gör att det generellt finns motståndskraft för de ekonomiskt prövande tider vi är i just nu. Men jag ser med oro på att många kvinnor känner skuld och skam över sin ekonomi, och dessutom har sämre finansiell hälsa, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank

PNG-bild
PNG-bild1312×1822 332 KB

1 gillning
4217

Är det därför räntehöjningarna inte biter på inflationen? Människor i allmänhet har för bra ekonomi för att bli sårbara av klassiska lågräntenivåer?

3 gillningar
4218

Swedbank ekonom i dagens dn

Vad ligger styrräntan på om två år?

Riksbanken kommer att fortsätta höja styrräntan ett tag till och vi tror att räntan toppar på 4 procent i sommar. Men räntesänkningar väntar nästa år och i slutet på 2024 räknar vi med att styrräntan ligger närmare 3 procent.