Har lyssnat med ett halvt öra på Youtube,
gällande RikaTillsammans-konceptet ( RTK ),
4 hinkar, bred global investering över lång tid via t.ex. Lysa o.s.v.
Väl underbyggt, logiskt, vilket tilltalar mig.
Eftersom jag är RikaTillsammans-noob,
är jag dock inte helt med på tåget gällande RTK.
Är det sant att RTK fungerar lika väl under alla makroekonomiska förhållanden ?
T.ex. 10 år med hög inflation, 2023 - 2033.
T.ex. 10 år med minskande penningmängdM2/BNP, 2023 - 2033 ?
Kort svar: Ja!
Längre svar: Kika på exempelvis Bear Markets: This Time is Different (Every Time) - YouTube
Hehe. Svaret var välan det förväntade, här på detta forum 
RTK fungerar väl under makro med lägre räntor, och ökande M2. Överens.
Under dessa förhållande ger RTK en rimlig avkastning,
men man hamnar lite under teoretisk max avkastning.
Hur fungerar RTK under omvända makroförhållanden, högre räntor, och krympande M2/BNP ?
Blir det lite sämre negativ avkastning
än någon form av jämförelseindex/medianavkastning,
eller blir det lite bättre ?
Går det att säga något om detta ?
Jag ser det som att konceptet håller eftersom det är omöjligt att förutspå framtiden, oavsett vad vi genomlever just nu.
Om du köper breda index så kommer du få likvärdig avkastning som index. Inflation, arbetslöshet, politik, osv, är inget att bry sig om i investeringarna. Allt sånt inprisas av marknaden så fort det är känt. Om de flesta anser att kommande lägre räntor ska påverka aktiekursena på något sätt, då är det redan inräknat i aktiekurserna.
Åtminstone så är marknaden bättre på att göra den bedömningen än vad jag är.
När man säger att en globalfond bör avkasta runt 7% årligen innefattar det data ifrån allt från 30-talets depression till 70-talets inflation och finanskris 
Så svaret består.
OK.
Så, typ, man rider björnen ända ner i botten,
även om det tar 10 år att komma tillbaka till noll,
och förlitar sig på att alla andra strategier är sämre,
även om det känns kontra-intuitivt ?
Det beror ju på vad ens mål är.
Om man vill minimera sina nedgångar och maximera sin riskjusterade avkastning så bör man ju satsa på någon slags allvädersportföljs, men då får man också lägre förväntad absolutavkastning jämfört med 100% globalt aktieindex.
Sämre och sämre… Det beror på tidsperspektiv och vilken tolerans för risk man har!
Men man ska också veta att risken för minusavkastning även på 15-20 års sikt inte är obefintlig. Jag kommer dock inte ihåg vilken percentil det handlar om på rak arm (även om man räknar in utdelningar)
Tack för bra svar.
Såklart är det enklare psykologiskt att stå fast vid teorin,
när marknade gått upp i 50 år.
Troligen är övertygelsen här på forumet,
något lägre år 10 i en negativ/sidledes marknad.
Det vetefasen… 
1968 → 1982 var helt otroligt hemska år om man inflationsjusterar.
Exklusive utdelningar var man på plus minus noll här i Sverige mellan 2000 → ~2014.
Vi har haft brutala rörelser till och från de senaste 50 åren.
Något lägre intresse skulle det säkert vara men förstår man att börsen är ett casino där den långsiktiga investeraren är “huset” så stannar man kvar oavsett
Har för mig någon video nämner årlig justering.
Och att vissa papper, Spiltan ?!, inte betedde sig okorrelerat med aktier.
Ålder, 20-55 år, typ 90 - 100% aktier.
Ålder, 55 år - 100 år, typ 25% räntepapper eller mer.
Så i teorin rider man bara björnen medans man är ung ?!
Det är rekommenderat, ja. Fast huruvida man borde skifta mixen redan vid 55 tvistar de lärde om. Det sker automatiskt i sin premiepension t.e.x om man har AP7 Såfa, där räntedelen ökar från 55 års ålder från att tidigare vara 100% aktier (med inbyggd belåning!).
Det beror också på vad man vill ha ut av sitt liv. Vissa kanske vill leva i nuet som 55-åring (mer räntepapper) eller för den delen hoppas på att leva till 90 och därmed investera mer i aktier.
Verkar som att så länge aktier och räntepapper är okorrelerade,
och att man ombalaserar efter sin tidshorisont,
bör RTK fungera.
Skeptikern i mig undrar, finns det något som kan bryta okorrelationen?
T.ex. FED börjar med “yield-curve-control” ?