Jag är snart 40 år och har ett jobb där jag jobbar 20-30h per vecka och är väldigt ostimulerad. Jag har en fin titel men känner att jag inte bygger erfarenhet och mina närmsta kollegor agerar mer som konkuerrenter än att sammarbeta. Har en lön på 100tkr per månad + bonus 50% (men får oftast 25-30%).
Jag vill byta jobb men det finns risk då att jag måste gå ner till 70-80tkr per månad +bonus och vara tvungen att jobba 40h+ per vecka… så undrar hur ni hade tänkt?
Jag trivs verkligen inte i mitt nuvarande jobb men samtidigt så kommer det så klart påverka vad jag kan göra på min fritid, mitt sparande och min work life balance om jag byter…
Det är väl knappast ens en fråga. Såklart ska du byta till ett jobb där du utvecklas och känner dig stimulerad. Då blir du en gladare och mer intressant person.
Ibland blir jag fundersam vad folk jobbar med på det här forumet. En annan sliter rumpan av sig som sköterska för 40 tkr/månad, medan andra slöar på halvtid med 100 tkr/månad. Men det var mitt val att bli just sköterska och grattis till dig för den fina sitsen!
Till frågan: om jag var du, skulle jag prioritera att få en meningsfull vardag, dvs en sysselsättning som stimulerar och utmanar dig. 70-80 tkr/månad är fortfarande grymt bra och 40 timmars veckor är väl inget konstigt
Jag själv valde just sköterska för att få en meningsfull vardag och vara nära patienterna, även fast jag kom in på utbildningar med högre status.
Lite samma för mig men ändå inte, men du kanske kan få lite inspiration eller en idé iallafall! Jag är 33 år.
Jag sitter i en liknande sits, egenföretagare, IT konsult, som fakturerar i runda slängar 150k/månad utslaget på ett år.
Har gjort detta några år och sparat en del pengar både privat och i bolaget. Har nu kommit fram till att jag vill göra något helt annat.
Jag vantrivs inte med mitt jobb, men vill göra något annat än att jobba vid en dator. Har beslutat mig för att åka till en liten karibisk ö och utbilda mig till dykinstruktör och jobba med det framöver, eller iallafall prova på det om det är något jag vill.
Detta rent ekonomiskt innebär att gå från 150k/månad fakturerat (80-100~ netto/månad med lön och utdelningar) till en lön på typ 10-15k/månad, privatekonomiskt självmord med andra ord.
Där jag kommer bo till en början klarar man sig ju gott och väl på 10k/månad, men det kommer ju inte bli så mycket pengar över.
Men iallafall, det jag kommit på är att jag inte helt trivs med det jag gör och vill prova på något annat för må bättre och ha roligare.
Nu gör jag inte detta helt utan en tanke, jag har backup kapital såklrat. Jag kan plocka lön till brytgränsen ur mitt AB under tiden jag utbildar mig och skaffar mig ett jobb. Lönen jag får ut ur mitt AB kommer till största del läggas på hög för att kunna delvis försöka leva på avkastningen plus den lilla lön jag kommer ha i fortsättningen.
Så är det absolut Du är inte den första som påpekar det!
Nej det har det inte. Dock är jag ju av inställningen att jag likagärna kan träffa någon som jag vill ha familj med på andra sidan jorden, det behöver ju inte vara i Sverige. Det har noll betydelse för mig var jag bor någonstans.
Och det var inte menat till TS att göra en likadan vändning i livet, jag är medveten om att det är åt det extrema hållet jämfört med mycket annat, mer att inse att pengar inte är allt Tog mig många år att inse att det är viktigare att vara nöjd med sin vardag än att ha massa pengar att titta på ett bankkonto.
51 lön kostar ungefär 67500 och ger mig 37.5 efter skatt. Kvar blir 82000.
82000 blir ungefär 52500 i utdelning efter bolagsskatt och skatt på utdelning, alltså totalt 90.000.
Nu fakturerar jag normalt lite mer än så närmre 165-180 per månad beroende på uppdrag, men brukar va ledig också jag brukar räkna siffran på vad jag normalt fakturerar och inte snittet på hela året, så det blir lite missvisande kanske. Men matten ovanför är räknad på 150/månad.
Sen tillkommer såklart andra kostnader som inte är helt medräknade heller. Men snitt 3000/månad övriga kostnader kanske.
Det låter spontant som att du kan sitta på en bunt med pengar redan. Är FIRE något för dig? I sådana fall kanske du kan härda ut ett par-tre år till och sedan aldrig mer jobba i ditt liv?
Om du skulle må som att ständigt ta heroin med 70-80 tusenkronorsjobbet så är det kanske inte så mycket att tänka över, men om det nya jobbet bara skulle göra saker marginellt bättre så låter det rimligare att stanna kvar på ditt nuvarande jobb och sedan köpa tid med pengar. Alltså, köpa ledighet.
Det blir lite off topic nu men om du tog ut 51 tkr/mån i lön förra året så kan du ta ut 306 tkr i utdelning i år till 20 % (eller 25,5 tkr/mån). Tar du ut mer får du skatta mer. Eller tänker jag fel?
Men min stora motsättning mot din modell är egentligen att du inte har någon periodiseringsfond, semesteravsättning eller tjänstepension med i din uträkning men jag förstod sen att det var grovt förenklat.
Oavsett tycker jag att din plan för karriärsbyte låter pissgrym, du lär liksom ha 35 år kvar att jobba …
Du är ju den enda som kan svara på det, ingen här kan avgöra din situation eller hur du vill göra.
Du kan försöka ordna upp det genom att behålla jobbet men få det mer utvecklande. Om du har en fin titel kan du väl imitera en massa projekt, det brukar ju chefer med höga löner göra när de är uttråkade. Du kanske kan starta ett nytt kontor i något land eller kanske sparka en avdelning? Är det inte dags att skaffa ny tjänstebil? Vore det inte roligare att åka helikopter till jobbet? Kanske dags att bygga en helikopterplatta på taket?
Vad många inte förstår är varför det finns jobb med hög lön, i ganska många fall är det för att få personer vill ha de jobben. Jag sitter i escalleringar varje dag och möten med idiotiska chefer som vill visa vem som har stört *** (en hel del kvinnor också) - men tänker jag på vad jag tjänar så får man vifta bort det.
Tack för era svar. Jag håller med om att allas situationer är unika och allas mål,vision med livet är olika.
Jag har kommit underfull med att jag kommer ta sommaren att fundera på vad jag vill men det kommer att troligtvis sluta med att jag söker nytt jobb i höst. Lönen är viktig för tryggheten och det kan ta tid att gå upp i lön om man har otur så är inte beredd att gå ner för mycket men samtidigt vill jag vara stimulerad och må bra.
Tänker att det handlar om inkomst vs utgifter också. De senaste åren har jag aktivt minskat mina utgifter, rört mig mot ett mer minimalistiskt och frugalt liv och har nu bytt ett tråkigt skrivbordsjobb till att jobba 80% inom socialpsykiatrin. Meningsfullt, utmanande och mycket varierat - ingen dag är den andra lik! Nu har jag roligt på jobbet. Nej, jag maximerar inte någonting överhuvudtaget ekonomiskt (sparande/pension mm) men det är nu jag lever! Så i mitt tycke absolut värt det! Kör på och lycka till!
Gå ner i lön och upp i arbetstimmar? Plus behöva lära känna nya kollegor, nya utmaningar mm.
Personligen jobbar jag för tjäna pengar. Stimulerad kan jag vara på fritiden. Hade hellre kämpat med tråkigt jobb med högre lön så man kan gå i pension tidigare.
Edit/off topic: vad finns de för såna här jobb som betalar 30k+? Som är liknande?
Den klassiska coach-frågan brukar i sammanhanget vara:
Föreställ dig att du tar beslutet att stanna kvar i fem år. Berätta för mig hur det kommer att kännas? Vad kommer du att säga till dig själv? Vad kommer du att tänka? Vad kommer det att ha gett dig? Vad kommer det att ha kostat? Kommer det ha varit värt det?
Sedan vänder du på det:
Föreställ dig att du tar beslutet att byta till ett jobb där du trivs bättre men med lägre lön och du är på det stället i fem år. Berätta för mig hur det kommer att kännas? Vad kommer du att säga till dig själv? Vad kommer du att tänka? Vad kommer det att ha gett dig? Vad kommer det att ha kostat? Kommer det ha varit värt det?
Om du vill så får du gärna skriva svaren i tråden, men det går bra att ta dem för dig själv. Om det inte hjälper, återkom så har jag fler frågor i stora tips-från-coachen-lådan.
Du är inte den första som påpekar det!
