Hej alla kloka!
Jag är en 35 år gammal civilingenjör från KTH som jobbar på en mindre kommun i närheten av Malmö, inom samhällsbyggnad. Jag har jobbat i ca 9 år efter examen och tjänar 45.000, och kommer få omkring 2000kr i vårens revision. Efter två kaotiska anställningar som påverkade min fysiska hälsa väldigt negativt hittade jag mitt nuvarande jobb för några år sedan. Detta är ett krävande jobb det också, men det är en fantastisk ledning och underbara kollegor och jag har funnit en slags inre trygghet som är värt mycket för mig samtidigt som jag hela tiden utmanas och får hugga tag i spännande frågor som utmanar mig intellektuellt. Jobbet är otroligt flexibelt och jag har fullt förtroende och sköter mig själv i princip som jag vill, så länge jag levererar vilket jag alltid gör med goda resultat. Jag skrattar också himla mycket på jobbet, vi har en fantastiskt härlig dynamik och jag känner hur min fysiska hälsosituation har gynnats oerhört av att jag trivs så bra. När det är söndag är jag alltid glad över att en ny arbetsvecka väntar. Detta är för mig ett otroligt fint sätt att leva sin vardag på. Jag tänker aldrig på pension längre utan tänker snarare att om det är såhär kul att gå till jobbet så vill jag lätt jobba tills jag är 80.
Nu till kruxet. Jag bryr mig även mycket om min privatekonomi och känner att vid denna tiden i livet skulle jag vilja tjäna mer, och jag vet ju att med min utbildningsbakgrund så är detta fullt möjligt. Jag har försökt höja lönen hos nuvarande arbetsgivare in i absurdum men kommer inte framåt. Jag skäms nästan över att tänka på min lönenivå givet allt jag drömmer om att kunna uppnå i livet och att jag faktiskt valt denna situationen för mig själv, det kanske låter fånigt men det är sanningen. Samtidigt så vill jag värna min hälsa, för utan hälsan har jag erfarit att ingenting annat spelar någon roll, och även mitt livspussel med ett litet barn, partner, och många intressen. Så jag är oerhört kluven. Jag skulle ju såklart kunna hitta ett annat jobb som är lika fantastiskt som mitt nuvarande och med högre lön, men med två dåliga erfarenheter i ryggen och flertalet kursare som redan gått in i väggen är jag inte lika vågad som när jag var yngre. Jag vill inte heller ha ett för hoppigt cv vilket är risken om jag byter nu och sedan skulle vilja byta igen inom kort.
Jag skulle gärna ta lite perspektiv och lyssna in er klokskap kring detta då jag tänker på saken nästan varje dag.
I övrigt ser min ekonomi ut som följande:
Köpte hus i höstas för 5,5 mkr, totalt har vi ca 3 mkr i kapital som ligger delvis i huset och delvis på börsen. Huset är nytt, mycket låg driftkostnad, okej räntesituation. Jag har en läggning för dyra resor men i övrigt har vi inga stora kostnadsdrivande intressen, utan det är mest livet i sig som kostar 
Partner är 41 och tjänar ca 60 000 i månaden och har även en förmånlig bil från sitt jobb så vi slipper dyra bilkostnader.
EDIT
För att resonera kring detta verkar det vara viktigt att veta om jag vill ha högre lön för mitt “ego” eller om jag vill använda pengarna till något. Det kan jag förstå! Och saken är att jag har en lång lista på saker som jag vill göra och drömmer om i livet som alla kostar pengar. Jag vill fortsätta bygga upp ett kapital som gör att om något oförutsett händer, tex allvarlig sjukdom, så har jag råd att ta med mig familjen utomlands precis så länge jag vill, jag har råd att säga upp mig om en ny chef skulle ta plats och det skulle bli kaos på arbetsplatsen, jag har sedan jag var liten drömt om att ha ett litet sommarställe och den drömmen är starkare än någonsin. Jag skulle i framtiden vilja jobba deltid som ingenjör och delvis med välgörenhet. Jag skulle någon gång i livet vilja hoppa på ett startup. And the list goes on. Men sakerna är i princip uteslutande för min själ. För mig handlar livet inte om att gå runt och jämföra mig med vad andra människor tjänar och om jag tjänar mer eller inte. Det är fullkomligt ointressant för mig. Utan det är ju i ljuset av alla mina drömmar och mål som jag skulle vilja höja min lön och jag vet att det finns jobb där ute som betalar betydligt bättre. Jag vet givetvis att många har det sämre. Men jag har fortfarande kvar min drömmar och mål. Och ja, vi sparar en hel del av våra löner, men allt jag skulle vilja uppleva under detta livet är inte billigt
Sen så borde jag inte ha skrivit “dålig lön” i rubriken då jag givetvis vet att det per definition inte är en dålig lön. Det var lite slarvigt och jag borde tänkt igenom rubriksättningen mer. Det var inte min mening av provocera någon. Jag borde skrivit “Älskar mitt jobb, men strävar efter högre lön, söker tankehjälp”.
och att ha ett jobb och en arbetsplats som man trivs med och på är värt så oändligt mycket mer än bara lönen i min bok så jag säger grattis till dig! Bra inkomst och bra jobb!
