Charlie Munger: Svårare för dagens generation att bygga sig en förmögenhet jämfört med tidigare

Från Ben Carlsons blogg “A wealth of common sense” häromdagen:

“One consequence of the present situation is that Bernie Sanders has basically won. That’s because with everything so high and interest rates so low, what’s going to happen is the millennial generation is going to have a hell of a time getting rich compared to our generation .”
Charlie Munger

Så här kommenterar Ben Carlson:

Munger is probably right in some respects. Just look at how well the financial markets have performed over the past 40+ years from 1980-2020:

  • The U.S. Stock Market (S&P 500) +9745%
  • The U.S. Bond Market (10 Year Treasuries) +1831%
  • Cash (3 Month T-Bills) +412%

Illustrerat med lite grafer från bl.a. The U.S. Income Distribution: Trends and
Issues
och FInancial Times.

image

Mest som en reflektion så vi inte blir dryga som våra föräldrar. :grin:

5 gillningar

Vad händer om man räknar på kvoten mellan disponibel inkomst och prisindex inklusive boendekostnader. Har jag som under 30 bättre eller sämre ekonomiskt situation än mina föräldrar? Alltså har jag möjlighet att leva bättre?

Materiellt ja, många saker är betydligt billigare att producera och en del saker vi konsumerar fanns inte att köpa alls 2 generationer sedan. Men kan man verkligen leva ett gott liv om man är maktlös, skuldsatt och arbetsberoende?

Vi måste ju komma ihåg hur oerhört stor materiell standard vi har nuförtiden.

Dagens ungdomar - inkl i utvecklingsländer - går exempelvis med mer information i fickan än världsledarna hade tillgång till på 80-talet.

Vi har möjlighet att producera och transportera varor till en bråkdel av kostnaden jmf med dåtiden.

Kaloritillgången för världens fattigaste har ökat markant.

Aldrig har fler kvinnor varit i arbete och fler barn överlevt.

Etc, etc

Att sedan det är svårare för bråkdelen ungdomar i de rikaste länderna har svårt att bygga förmögenhet ser jag inte som ett stort problem

2 gillningar

Jag tror att problemet med att allt är dyrt samtidigt som det är billigt att låna pengar innebär att vi dels

  1. får inflation som gör det svårt att bli rik och
  2. får risk för bubblor (bostäder, bitcoin, råvaror eller annat).

Börsen har långsiktigt oftast avkastat högre än inflationen om man placerar långsiktigt.
Sprider man riskerna är risken mindre att förlora allt om en bubbla brister.

Men det är ju lite här som det blir intressant. Om man sänker sin nuvarande materiella standard till den nivå min föräldrageneration hade i snitt. Då kommer sparkvoten bli signifikant högre.

Räcker det för att kompensera för så att man kan bygga upp sitt eget kapital till motsvarande nivåer som de äldre idag har (när man blir motsvarande ålder)? Jag skulle nog kunna tänka mig att så är fallet. Alltså är nödvändigtvis min generation inte sämre ute än min föräldrageneration ens kapitalmässigt när vi kommer till den ålder de har idag. Givet att man tar eget ansvar och sparar mycket.

4 gillningar

Gamlingarna har ju inte blivit förmögna genom aktiemarknaden, utan genom att äga bostäder, åtminstone i Sverige.

Informationen kring hur aktiemarknaden fungerar, handel med dessa etc. är mer tillgängligt för allmänheten än någonsin tidigare, så om man har pengar att lägga undan skulle jag idag säga att det är enklare än någonsin tidigare.

Så jag håller inte med för oss svenskar.

2 gillningar

Inflation gör det väl ändå lättare att blir rik (relativt andra) då ju mer kapital du har desto mer urholkas värdet på det (du behöver ta risk för att överträffa inflation)?

Sån här statistik får mig att hoppas på en avgrundslöst börskrash… En nollställning sen går jag in och jobbar mig till det jag vill ha

1 gillning

Dom har möjligtvis en fördel i att det snackas väldigt mycket om pengar och strategier på nätet dock. De kan göra medvetna val mycket tidigare än vad många av oss gen X:are gjorde.

Men gällande detta kan jag få en sorts klassmässig svindel eftersom det troligen kommer vara främst medelklassens barn som drar ifrån redan från 20-årsåldern. Det känns som om ekonomisk medvetenhet aldrig har kunnat få så stor effekt på livet som nu och framöver. @janbolmeson kan du inte starta en volontärbyrå dit unga kan vända sig?

1 gillning

Bara en tanke - vi pratar om en ökad tillgänglighet men ändå känns det tex som att aktieägandet i Sverige har legat ganska stabilt på 15-20 procent. Så vete tusan om tillgänglighet och mer information spelar så stor roll. :thinking:

Ja, det ifrågasätter jag inte att vi har det bättre idag än tidigare på många sätt. Du kanske tänker på att frågan inte är relevant? :thinking:

Dvs att eftersom vi har det relativt sätt bättre så är inte förmögenhetsfrågan lika intressant? Spännande tanke isf, har inte tänkt på det på det sättet…

1 gillning

De 15-20% inkluderar ju inte aktiefonder, och om jag inte missminner mig så är det t.o.m. ett krav på minst 500 aktier i ett företag för att räknas som aktieägare. Med tanke på att unga ofta sparar huvudsakligen i aktiefonder så skulle det vara mer intressant att se hur den biten förändrats över tid (plus rena aktier).

Personligen tycker jag att grafer som denna är så himla missvisande, och jämföra generationer har en stor risk. Om man inte kompenserar för hur världen såg ut på den tiden.

Ta som första stapeln, då säger man att en som föddes 1940 hade 92% chans att ha högre lön än sina föräldrar vid 30 års ålder. Alltså, att 1970 var ett bättre år än 1940. Det kanske snarare beror på att det pågick ett världskrig 1940 än att den eknomiska utvecklingen var så himla bra. Allt beror ju på vad man jämför med.

Tittar man på grafen under så är det ett liknande problem, nämligen att folk lever längre. Hade vi fortfarande haft en medellivslängd strax över 60 så skulle betydligt fler vuxna ärva sina föräldrar, och förmögenheten skulle vara mer jämt fördelad mellan generationerna.

Så, “ekonomsik jämlikhet mellan generationer” uppnås bäst genom världskrig och en minskad medellivslängd, eller vad är det för slutsats man bör dra av att jämföra dessa årtionden? Att ekonomin växte så himla mycket i slutet av 1940-talet och 1950-talet kanske har mer att göra med hur dåligt det var från 1929 till 1945, än hur bra det var under 1950-talet.

4 gillningar

Fast det var ju en extremt skillnad i tillgänglig
information för gemene man 70-90-talet vs nutid, kostnaden för courtage, enkelheten att handla och redovisning av vinst/förlust är ju som natt och dag. Idag får ju ändå formulan för att få en hyfsad avkastning anses vara känd även om den inte alltid är så enkel att följa. Så idag handlar ju diskussionen mycket om beteende och tankevurpor man ska undvika för att kunna hålla sig till sin strategi eller indexfond.

Jag har en bok i hyllan som kort och gott heter ”Aktiekunskap”, sjätte upplagan från 1991. I den ligger det ett informationsblad om en studiecirkel i just aktiekunskap från samma tid som jag misstänker boken användes till. Det var liksom den nivån på informationsflödet :slightly_smiling_face:

Gillar dock detta tidlösa råd i boken:

Aktier i investmentbolag är alltså en relativt trygg placering som kräver ringa engagemang och som utgör en lämplig första kontakt med aktiemarknaden:grin:

1 gillning

Jag tänker att det bör vara en avtagande marginalnytta - och eftersom de flesta redan har det så bra så är deras incitament / behov att bli ännu rikare lägre.

Iof anses väl millenial-generationen (där jag själv ingår) vara måna om de högre nivåerna i Maslow-pyramiden med syfte om självförverkligande och bekräftelse.

Lågprisflyg, internet och sociala medier har underlättat detta också.

Jag tror snarare att framtidens strävan kommer flyttas mot icke-monetär rikedom. Automatisering, odlat kött, hyperloops etc kommer sänka kostnaderna ytterligare och då kan folk ägna sig åt annat än att försöka bli ’rika’.

Det där första citatet, vad menar Charlie Munger med det egentligen?

Massor av unga människor (framförallt i USA där man har massiva studieskulder) kommer att vara frustrerade över att de upplever det som att de har det tuffare än vad deras föräldrar hade det när de var unga, och antagligen skylla på systemet.

Bernie pratar mycket om omfördelning och att stryka alla studieskulder, någon som borde resonera med den yngre generationen.

Det låter ju knappast som att Bernie Sanders har vunnit isf, snarare motsatsen.

Citatet syftar väl på att detta borde stärka Bernie Sanders popularitet/inflytande eftersom problemen han vill motverka växer snarare än att han har löst problemen.