Det har ändrats sedan 2010.
I princip alla mina vänner som nyexade som sökte jobb från 2020 behövde skicka intyg och betyg för första jobbet. Det har jag hört samma sedan dess från de jag pratar med som är nyexade.
Men det var efter corona. Precis innan corona, behövde man inte ens gå klart. Då bad de nästan en att inte gå klart så man kunde börja.
Jag är förvånad över hur många oseriösa aktörer och rekryterare det finns på den svenska marknaden – de bryr sig inte ens om att kontrollera intyg under rekryteringsprocessen.
Jag tog ut civ.ing-examen 1997 och har faktiskt fått visa kopia på detta på senare tid, trots att jag sedan dryga 20 år jobbar inom ett helt annat område och dessutom blivit headhuntad. En del organisationer har helt enkelt regler. Vet dock inte vad som skulle hänt om jag inte haft examen.
Jag stod lite inför samma vägval tidigare då jag bestämde mig att läsa till ingenjör. Valde att köra kandidat + master. Då man får möjligheten att studera vid två instutioner om man vill eller helt enkelt lägga till master vid samma plats om man vill. Om man är lite tveksam kan det vara enklare att läsa kandidat först och sen känna på om man vill stanna där och jobba ett tag och sedan ta en master vid senare tillfälle.
Utomlands vet de inte vad civilingenjör är om du åker längre än grannländerna. För dem är det enklare att se om du gjort en bachelor + master.
det där är ju typ rent trams? det finns väl inget som säger att en Hing inte skulle klara av en Cing? precis som du säger lär sig båda ‘pythagoras sats’. att jobba lär man sig ändå på jobbet. de flesta visar inte ens upp examensbeviset när de söker jobb
är du som arbetsgivare beredd att betala löner för överkvalificerad arbetskraft? för de absolut flesta jobben är Cing sjukt onödigt. det är väl om man ska jobba med typ kryptering i försvarsmakten som det kan vara försvarbart möjligtvis 
mitt första jobb efter gymnasiet var på ett huvudkontor. jag jobbade i en liten grupp med 2st Cing, 1st Hing och 1st ekonom av något slag från SU (chefen). detta var inom IT och vi alla gjorde exakt samma sak fastän de andra hade mer erfarenhet, mer ansvar osv osv. redan då började jag tvivla starkt på det här med utbildning, eftersom jag hade helt utan utbildning hamnat i samma rum som dessa. det handlar ju bara om att få in en fot och få erfarenhet. om jag hade stannat kvar där tillräckligt länge hade jag varit lika duktiga som dem, vilket nog hade varit det mest ekonomiska valet för mig, men nu blev det inte så.
nåja. efter det var jag pengafixerad, jag flyttade hemifrån och hoppade på Cing INDEK, insåg att det var naivt och hoppade av efter första året. management är absolut inte min grej. jag flyttade hem och bytte till Hing elektroteknik på min hemort istället. mycket nöjd med det bytet. men lite som du säger, detta var på ‘malmö högskola’, ungefär..
MEN var jag stolt över det bytet? nja inte i stunden, det finns ju ingen prestige i det, men jag gjorde det av ren förnuftighet. jag hade ju alltid haft högsta betyg ända sedan högstadiet och nu blev mitt vägval extremt mediokert. varför gjorde jag det då? jo, jag tjänade ju in 1 års plugg, och då jag kunde bo hemma hos föräldrarna i attefallshus kunde jag spara en stor summa pengar. jag har även haft ett ganska välbetalt internship under tiden (utöver sommarjobb alltså). jag jobbar med mestadels civilingenjörer, en doktorand, några från yrkeshögskola och någon enstaka som helt saknar utbildning. en av nyckelpersonerna på min avdelning har läst yrkeshögskola.
jag hade knappast haft ett internship om jag hade bott kvar i en studentstad och envisats med Cing (för dåligt förhållande mellan arbetsgivare/studenter), och jag hade absolut inte haft det här kapitalet nu om jag hade fortsatt min Cing.
jag har svårt att se någon parallell mellan utbildningarna hos mina kollegor. om de inte hade sagt vad de hade studerat hade jag aldrig kunnat urskilja dem baserat på vilken utbildning dem har. de använder inte ens matematik i jobbet mer än lite + och - i princip.
jag är knappast unik med denna upplevelse. men visst, kollar man på antalet Vd:ar så är det fler Cing, men det är ju också så att den stora majoriteten läser Cing, inte Hing om jag inte är helt ute och cyklar
nu blev det ett långt inlägg, men min poäng är: se inte ner på folk med Hing som du verkar göra, det kan mycket väl vara det mest förnuftiga valet för den individen och det gör ju inte personen till korkad eller slö. det blir ofta mycket ‘prestige’ i dessa trådar, men det finns ju arbetsgivare som uppskattar de lite mer ‘prestigelösa’ och humble personligheterna 
Det är iaf inte de som använder “riksomfan” som användarnamn.
Och snälla, använd stor bokstav.
Jag behövde inte och jag har inte hört om fenomenet från mina gamla kursare. Det varierar nog med bransch och region. Jag är ej ingenjör dock. Man kanske blir hårdare granskad om man påstår sig vara ingenjör.
Jo men IT under 2010-talet var väl en ganska speciell tid vad jag förstår? Jag tycker trådens problem är lite det här att det finns så många olika företag, branscher och företagskulturer.
Vissa kollar inte ens att det du skrivit i ditt CV stämmer utan förlitar sig på intervjuer, tester och rekommendationer. Andra detaljstuderar din bakgrund och anställer bara från specifika universitet och program, men bara om du är över exakt en viss betygsnivå, osv.
Och sen har vi Arne 60+ på verkstadsbolaget som bara anställer andra civilingenjörer, helst från samma lärosäte han själv gick på, för han har aldrig orkat sätta sig in i vad en master innebär.
Den biasen är lika levande bland yngre förmågor. Jag har kollegor som verkar tro att KTH är det enda stället det går att anställa ifrån 
Företaget jag jobbar på hade någon liknande strategi fram till för några år sedan (men det var LTH). Efter att ha tittat på mycket gammal kod så vet jag inte om det är en så framgångsrik approach 
Hej TS.
Det verkar vara ett laddat ämne detta . Enligt min erfarenhet med 25 år som yrkesverksam H-ing var utbildning något endast de första två tre arbetsgivarna tittade på, alla mina senare anställningar har tittat på tidigare erfarenheter eller en mix av intervjuer och tester.
Om jag kunde gå tillbaka i tiden, skulle jag valt C-ing alla dagar i veckan då det är en välkänd utbildning och vissa chefer på större industriföretag har som andra skrivit en bias till att anställa andra Civilingenjörer.
I dagsläget jobbar jag inom IT-presales vilket passar min personlighet, H-ing eller C-ing spelar ingen roll då rollen bara är delvis tekniskt och jag fick jobbet på erfarenhet inom det ett visst område (Mainframe IMS).
Lycka till med studier och efterkommande yrkesliv.
stor bokstav är ett dumt påfund. jag är ingenjör, inte svenskalärare. det innebär extra knapptryck och saktar ju bara ner skrivandet rätt mycket när man ska pricka in shift på rätt bokstav. våga vägra stor bokstav (förutom i vissa fall, typ skriva CV, skoluppgifter etc. men detta sköter ju word åt mig)
detta kan jag stå bakom
ett annat sätt att tänka på är hur det är för andra program. låt oss säga att en person läst en kandidatexamen i typ, vad vet jag, kommunikation? om de inte får jobb direkt efter sin kandidat, DÅ kommer de hoppa på en master, i hopp om att få jobb efter den
varför gäller inte samma sak för ingenjör? får man inte jobb direkt efter kandidat - DÅ bör man hoppa på en master?
Som ingenjör är det väldigt bra att kunna förklara sig så bra som möjligt, vilket bland annat innebär att skriva på ett sätt som är så lätt att läsa som möjligt.
Och där ingår det att använda punkt och stor bokstav.
Redan lågstadielever lär sig det, att du är för inkompetent för att kunna skriva ordentligt på ett tangentbord är bara patetiskt.
Har inte läst hela tråden. Men jag skulle rekommendera Civilingenjör om du har möjligheten. Högskole+Master kräver två examensarbete och innebär mer arbete, för samma resultat. Det blir även hattigt, med ett avbrott och byte av skola. Civilingenjörsprogrammet är enhetligt och har utvecklats under lång tid. Från min erfarenhet är även kvaliteten på utbildningen bättre på t.ex. LTH jämfört med Malmö Universitet.
Sen är det förbaskat skönt att ha titeln “Civilingenjör” på sin examen, och att man slipper förklara att högskoleingenjör + master är typ samma
Men i slutändan är det mycket upp till dig, om du blir en bra ingenjör eller inte. Det viktigaste är att du är intresserad av ämnet och brinner för att förstå ditt jobb. Det gör dig till en bra ingenjör, oavsett utbildningsform.
Som ingenjör borde du väl veta vikten av stor bokstav? “M” eller “m” kan ha viss betydelse t ex.
Ditt svar, din svenska och attityd bevisade precis min poäng.
Alla civilingenjörsprogrammen idag har väl kandidatarbete? Alltså samma som kandidatexamensarbetet.
Det är väl en följd av alla civilingenjörsprogrammen idag också består av en master och en kanditat.
Finns det någon högskola som fortfarande kör 4,5 år civilingenjörsprogram utan master+kandidat?
I civilingenjörsprogrammet så har du möjlighet att avsluta och ta ut en kandidat efter 3 år. Men du kan gå direkt till master utan att ta ut kandidat på vägen. Så du slipper skriva examensarbete för kandidatdelen. 
Högskoleingenjör kräver examensarbete för kandidat. Ska du sen ha master måste du skriva examensarbete för den också.
Jag har aldrig hört om att någon av dagens högskolor med civilingenjörsprogramm tillåter detta. Så vitt jag vet har samtliga som krav inom programmet att skriva kandidatarbete.
Jag är Civilingenjör och läste efter att man gick över till 5 årig.