Deklarationsdags, klantat mig vid flytt till holdingbolag?

Hej!

Hindsight is the best sight… eller? Funderar på om jag gjort bort mig lite, och tänkte se om man kan få lite input. Om inte annat kanske det kan ge en lärdom till andra, och en hint om att devisen “anlita en redovisningskonsult” stämmer…

Haft ett verksamhets-AB (VB) många år (ensam ägare, kvalificerade andelar), som byggt upp vinst efter att det betalats ut både “max” lön och delats ut.

Bestämde mig 2023 att det var lämpligt att flytta in ägandet i holdingbolag (HB), främst då upparbetade kapitalet delvis är tänkt att bli pension och vill inte ha det liggandes i VB, men även för flexibilitet i ev framtida onoterade investeringar eller företagar-äventyr.
Efter mycket läsande tyckte jag att jag hade koll på detta relativt raka förfarandet, och lät bli att ta kontakt med redovisningskonsult. Inser nog att det var dumt nu!

  • 2023-12 bildades nytt holding-AB (HB), “man ska äga det från årets första dag för att kunna ta utdelningen”
  • 2024-02 såldes VB till AB för belopp motsvarande aktiekapitalet (=0 vinst), “sälj tidigt på året för att kunna nyttja löneutrymmet”
  • 2024 sommar hade VB utdelning efter ordinarie stämma (brutet räkenskapsår), och delade ut en större summa till nya ägaren HB
  • 2024 höst hade HB ordinarie utdelning (även det brutet räkenskapsår, dock senare än VB), och delade ut till mig som privatperson

Utdelningsbeloppet från HB beräknades med tanke på att använda K10ans huvudregel, med löneutrymmet utifrån dotterbolagets (VB) löner under 2023.

Nu när jag sitter med deklarationen & K10’orna, inser jag att jag nog klantat mig lite.

Löneutrymmet från dotterbolag kan ju endast räknas in under den tiden man ägt dotterbolag (detta står tyvärr inte hos skatteverket under “Regler för fåmansföretag – en översikt” utan endast i det finstilta… men väldigt tydligt när man fyller i K10).

Eftersom HB äger VB först från 2024 kan jag ju inte tillgodoräkna mig några löner som betalats ut under 2023. Dvs huvudregeln ger inget utdelningsutrymme.

Förenklingsregeln kan jag använda för HB, men den ger ett lägre utdelningsutrymme än vad jag faktiskt delat ut.

För VB kan jag “använda” huvudregeln under 2024, och får då ett bra sparat utdelningsutrymme där (tror jag? Har ju bara ägt det delvis under 2024 så kanske skulle bli lägre ändå…). Men VB gjorde aldrig någon utdelning till mig innan försäljning, så det har jag oavsett ingen nytta av. Och då VB såldes utan vinst, kan jag inte heller lågbeskatta där.

Har inte sett detta dilemma omnämnas i några av alla artiklar man läser om att flytta VB från privat till HB dock, lite förvånande? Om jag hade gjort en extra-utdelning från VB innan det såldes, hade jag kunnat nyttja löneutrymmet i dess K10a kanske?

För utdelning under 2025 är det väl back to normal, då kan huvudregeln i HB användas med VB’s löneunderlag (från 2024-02 och framåt). Men för årets deklaration åker jag nog på att delar av min utdelning från HB skattas som inkomst av tjänst…?

Eller, har jag missat något? Kan jag “förbättra” min situation på något sätt?
Har ju vart en del liknande trådar här, så säkert någon som kan komma med någon bra feedback innan jag sväljer min stolthet, suckar åt mig själv och går vidare i livet med önsketänkande att lite mer inbetalad skatt kommer någon till nytta :see_no_evil:

Tack för bekräftande av tankegång, utpekande av tankefel, eller andra idéer :slight_smile:

(Ja, borde väl hitta en redovisningskonsult och bolla med, men börjar här!)

Är tyvärr inte nog kunnig men tror inte du kan använda VB:s löneunderlag till HB. Har bara läst att man kan ta utdelning i HB via förenklingsregeln förutsatt att du inte är anställd i HB och tar lön men det är inte vanligt.

Äger du över 50% av VB i ditt HB så slussas lönerna med till din k10:a för HBt. Så TS tänker rätt.

1 gillning

Precis, dotterbolag inkluderas

… 50 procent av de kontanta lönerna under 2023 i företaget eller dotterföretag till företaget utgör det lönebaserade utrymmet som du får lägga till vid beräkningen av gränsbeloppet.

Vid beräkningen av löneunderlaget definieras ett dotterföretag som ett företag, i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt, äger mer än 50 procent av kapitalet…

I detta fallet äger HB 100% av VB (sen 2024-02).

Det är dock först i detaljerna under Ersättning till arbetstagare i ett dotterföretag som kravet om ägarskap under tiden för utbetalning framgår:

Om ett dotterföretag har ägts under en del av det år som löne­under­laget avser, ska bara ersättningar som betalats ut under denna tid räknas med i underlaget (57 kap. 17 § andra stycket IL).

Därav min tolkning (och miss): då HB inte ägde VB under 2023 så kan jag inte använda det som löneunderlag.

1 gillning

Efter konsultation med en redovisningskonsult som kom fram till samma sak som mig så var det bara att betala.

Men, för framtidens trådläsare i samma tankar, hur skulle jag gjort?

Tråkigt läge, och som du skriver, just en sån situation som det förmodligen hade varit bra att anlita någon kunnig.

Kan inte detta men hittade denna länk. Har du redovisat det som det beskrivs under stycket Försäljning?

Du skulle sålt aktierna i ditt bolag till holdingbolaget för en summa som motsvarar anskaffningsvärde samt upparbetat värde i K10an så länge det beloppet inte överstiger marknadsvärdet. I den K10an hade du räknat med löner fram till och med 2023.

Alla löner för 2024 räknar du med i k10an för holdingbolaget när du ska beräkna vad du kan dela ut från holdingbolaget 2025.

Tack, ja det där kan jag nog minnas att jag läst om…
Klantigt, men lärdom till andra, ta kontakt med den där redovisningsekonomen, det kostar antagligen mindre!

Kan tipsa om Filip Larssons artikel om saken: