Precis, och trots att alla politiska partier pratar om arbetslinjen så missgynnas lönearbete i vårt skattesystem.
Borde vi inte ha ett skattesystem som är tvärtom kan man fråga sig?
Skattedebatten i Sverige stirrar sig blind på inkomstskatter och “glömmer bort” hur fördelaktigt skattesystemet är för dem med kapital och tillgångar.
Sverige är ett högskatteland för arbetare men ett lågskatteland för de rika.
7 gillningar
En sak att notera är att rapporten du hänvisar till är från 2014, men tittar man på 2023 så är Sverige 13e och USA 21a
1 gillning
Med samma logik så borde man väl kunna höja skatten på arbete utan att lönerna sjunker, eller missar jag något? Eller är dagens nivå något slags lokalt maximum för andelen av löneutrymmet som går till arbetaren?
1 gillning
Har inget kommentar men kollar gärna OPs andra inlägg för att få mer insikt
Precis, USA och Sverige har kommit närmare varandra men jag tror inte de flesta är medvetna om att Sveriges skattessystem anses mer gynnsamt ( när det gäller att minimera skatt) än USA:s.
USA har också ett helt bisarrt krångligt skattesystem. På den tiden jag hade mer än en kund i min lilla konsultlåda hade jag en kund med amerikanskt företag, men också ett i ett annat icke-EU land. Efter att ha läst på lite sade jag till honom att jag aldrig skulle acceptera några uppdrag eller betalningen från någon amerikansk entitet. Att beblanda sin ekonomi med något amerikanskt är bara för krångligt.
3 gillningar
Ja, arbete har väl hög elasticitet medan kapital är mer känsligt. Länder med skatt på kapital har väl i regel också massa krångliga kryphål?
Förmögenhetsskatt borde tvinga investerare att bli mer risktagande och kortsiktiga annars?
Inte riktigt sant om USA och moms. Den ligger väl på delstatsnivå som jag förstått det. Variationer finns alltså. I Kanada finns istället en kombination av nationell moms och delstatsmoms.
Det beror väl på vem man menar. Rika kapitalister och privata bolag kan flytta utomlands. Mark, vattenkraft, skog ägs redan mest av statliga bolag och kommuner och vår största gruva har redan förstatligats. Höjer du skatten på fasta tillgångar så skulle det alltså vara offentlig sektor som sänker värdet på sina egna tillgångar.
Det finns några som betalar relativt låg skatt internationellt, och skulle deras skatt höjas så skulle de skatta i något annat land istället.
De som bär majoriteten av skattebördan är kreti och pleti, och för dem så är det oerhört hög marginalskatt med arbetsgivaravgifter, hög moms, kommunal-regional-statlig inkomstskatt.
Att det finns mycket kapital i Sverige ska vi vara glada för, det betalar alla privata löner. Skjut inte gåsen som lägger guldägg!
2 gillningar
Oklart vad du menar med det.
Är bidragen höga och inkomstskatterna också, så lockar det mindre för låginkomsttagare att arbeta.
Och liknande för höginkomsttagare, att de väljer att inte jobba extra om inkomstskatterna är för höga.
Vilka skatter på arbete talar vi om i det här fallet? Skatt som arbetstagaren betalar (kommunalskatt etc), eller skatt som arbetsgivaren betalar (sociala avgifter etc), eller både och?
Priselasticitet Priselasticitet - Sök på Google
1 gillning
Jo, jag är väl medveten om det. Men det handlar om hur mycket som kommer säljas av en vara beroende på dess pris. Vissa varor säljer du mycket mer av om du sänker priset, men andra säljer du nästan inget alls extra av om du sänker priset.
Men hur kopplar du priselasticitet till löner och skatter? Och hur får du in tex bidragsnivåer i ekvationen?
Se arbete som en vara som köps och säljs.
Skatt ökar priset på varan arbete.
2 gillningar
Så du menar att företagen är beredda att betala lönen X (inkl alla skatter) för att få arbetet utfört, oavsett hur stor andel av X som utgörs av skatter?
Problemet är att det finns andra parametrar som gör att det inte är så enkelt som för varor. Tex gör höga bidragsnivåer det mindre lönsamt om man får ut mindre efter skatt (främst för låginkomsttagare), samt att höginkomsttagare kan välja att jobba mindre om skatterna är höga och de får ut mindre i lön.
Sådana parametrar ändrar utbudet av arbetskraft. Det styr i sin tur hur mycket X som företagen kan behöva betala, via principen om tillgång och efterfrågan (på arbetskraft).
Så situationen är mer komplicerad än för varor.
Det är där elasticitetsmåttet kommer in. Hur priskänsliga är olika yrken? Vissa yrken offrar man gärna. Olönsamma och halvhumana sysslor som mest innebär slöseri med liv och hälsa. Sådana man ser i u-länder. 10 kr om dagen för att förstöra kroppen, typ.
Nej, läs igen, du missar poängen om du förenklar det för mycket.
Trots att jag tycker kommuner/regioner/staten ofta misssköter pengar så tror jag att vi med ett internationellt perspektiv får ganska mycket för dem pengarna. Kunde uppenbart vara bättre, men också betydligt sämre.
Vi har också skatteincitament till vissa saker för att hålla mer ekonomi i rörelse, såsom rot, rut, grönt avdrag, ränteavdrag etc. Vi får avdrag för en hel del saker. Sen extraskattas vi för vissa mindre önskvärda saker, såsom tobak. Vissa saker har egna regler, såsom csn, som är en enorm förmån till alla. Att kunna hållbart utbilda sig eller byta karriärsbana.
Där är många detaljer man kan argumentera kring vad som vore lite bättre eller sämre, men i helheten har vi ganska bra system. Som någon som varit fattig ung förälder som klättrat in i medelklass ger jag det helt ok betyg. Minus två år att jobba utomlands, men med facit i hand fanns där jobb i Sverige med.
2 gillningar
Det är svårt att jämföra skatter rakt av mellan länder eftersom systemen är så olika. Det som är säkert är att våra skatter som löntagare är höga men kapital lågt. Arbetsgivaravgifter är en stor del skatt vi aldrig ser men bidrar till att förklara våra låga löner i Sverige. Det vi däremot inte har är förmögenhetsskatt, fastighetsskatt osv. Vi har ränteavdraget som gör det mer ojämlikt. I USA till exempel betalar du moms när du köper en begagnad bil av en privatperson. Du betalar fastighetsskatt osv. Beroende på delstat kommer du dessutom upp i höga skattesatser. Britterna betalar business rates som är kommunalskatt för företag som gör det svårt att driva butiker. Jag som höginkomsttagare betalar mindre än 40% skatt när man räknar in ränteavdraget och inkomst från AB tv med arbetsgivaravgifter inräknat. För skatten får jag dessutom mycket.
Jag tror inte skattetrycket är så fel men fördelningen är inte bra. Du kan aldrig arbeta dig rik med vanlig lön i Sverige
1 gillning
Kan aldrig arbeta dig rik med vanlig lön i Sverige? Är inte hela det här forumet ett stort bevis på motsatsen?
6 gillningar