Det svenska skattesystemet; har vi verkligen höga skatter?

Så här i budgettider och hemma från arbetet p.g.a covid-19 funderade jag på vårt skattesystem. Om man frågar folk på gatan så säger nog en majoritet att vi har höga skatter i Sverige.
Men hur väl underbyggt är ett sådant påstående egentligen ur ett internationellt perspektiv? I debatten görs sällan internationella jämförelser.
Från politiskt håll talas det över hela den politiska färgkartan om vikten av “arbetslinjen” men vår beskattning av just arbete är, paradoxalt nog, hög i förhållande till andra länder… Borde vi inte ha låga skatter på det som samhället vill premiera ( i detta fall då arbete)?
Hur står sig det svenska skattesystemet i förhållande till andra länder?
En del länder verkar inte ha någon beskattning alls på kapital ( Schweiz), andra länder har ingen moms men en fastighetsskatt utan tak ( USA).
En gång i tiden beskattade vi i Sverige arv, gåvor och förmögenhet men inte längre.
Kan man verkligen säga att vi har så höga skatter i landet eller är det en föråldrad sanning som vi bara har tagit för given?

9 gillningar

Vi har en skattekvot som ligger över genomsnittet för OECD men ligger inte högst upp i listan enligt denna:

4 gillningar

Sveriges skatter bidrar med ca 41% av BNP. Det måste vara en av högsta i världen.

Screenshot 2024-09-19 at 10.29.55

3 gillningar

Rekommenderar att du läser ”Sveriges väg till högskatteland” av Anders Bergeskog. Jag minns inte i hur stor utsträckning den gör jämförelser mot andra länder men jag tyckte att det var intressant läsning på temat.

2 gillningar

Jämfört med andra jämförbara länder är Sverige inte så extremt. Skatterna är höga, men inte högst.

Däremot har vi bitvis väldigt höga skatter och bitvis ganska rimliga t.o.m. låga skatter. Vi som är företagare betalar på inkomster som hamnar under den statliga inkomstskatten skatt och arbetsgivaravgifter som motsvarar ungefär 50% av vad som faktureras. Men i de 50% är är det inbakat sociala avgifter och pensionsavgifter, så mycket av detta får man på ett eller annat sätt tillbaka själv (man kan åtminstone argumentera för att det är så. Det är lite komplicerat, men det tar vi en annan gång.). Men så fort man hamnar ovanför brytpunkten, alltså motsvarande en normal bruttolön på runt 52 tusen så betalar man minst 65% och för plötsligt nästan ingenting tillbaka, eftersom pensionen är maxad redan. Så lagstiftarna har bestämt att det skall uppmuntras att tjäna upp til brytpunkten, men allt ovanför det är nästan illegalt och inte på något sätt moraliskt acceptabelt.

Däremot är ju kapitalinkomster ganska rimligt beskattade i Sverige. De högsta kapitalskatterna ligger på 30% och i flera fall är de lägre. För ren inkomst kan ju vissa av oss ta en del inkomster via positiv räntefördelning och betala just 30%. Har man kapital och driver eget kan man ta mycket stora inkomster på detta vis. Man kan göra något liknande via AB.

Sverige har ett system som är ganska bra för låginkomsttagare och för egenföretagare. Det är otroligt dåligt för vissa höginkomsttagare som har svårt att driva egna företag i yrket.

Den bästa sammanfattningen av Sverige skatte- och bidragssystem är att det är optimerat för (1) Par med två eller tre barn med var sin löneinkomst mellan 52k till 55k samt lite kapitalinkomster. (2) Riktigt förmögna. Sverige är som sagt också, jämfört med andra länder, också jämförelsevis riktigt bra för låginkomsttagare.

Om man skall spela med i samhället har man en plikt att bli en av antingen grupp 1 eller grupp 2. Jag och min fru har efter vi flyttade till Sverige sett till att lägga oss i grupp 1.

6 gillningar

Beror också en del på hur man räknar.
Dom som har höga inkomster har i högskattekommuner haft marginalskatt som de facto år 2024 haft runt 63% som värst
Uppmuntrar verkligen inte till arbete för dessa individer och många kör löneväxling för att slippa undan den smällen när man arbetade och gick sedan flera år i förväg för att man kan och slapp då även betala statlig skatt som pensionär. Bingo…
Sånt går samhället back på rejält när höginomsttagare låter bli att bidra med skatt på sin höga lön i flera år.
Som vår nuvarande finansminister sa hög marginalskatt ger negativt bidrag till skatteintäkterna

Hur räknar jag då.

Om man som exempel tjänar 55.000 SEK per månad och blir erbjuden 1000 Kr i löneförhöjning behöver arbetsgivaren även avsätta till den normala extra tjänstepensionen över ca 50.000 i Lön.
Det sker pga att det finns ett tak där det betalas för dig via arbetsgivaravgiften men du får inget utöver maxbeloppet max ca 18,5% av 50.000 i lön per månad = > 185 Kr du inte får ut som pension i framtiden per tusenlapp du ökar din lön. Dessa pengar går istället in i statskassan.
Alla inser att det förlorar du och arbetsgivaren på förstås och staten får mer “skatt”. Att sedan arbetsgivaren oftast ökar på din tjänstepension är INTE “gratis” för dig och denne. Det räknas förstås när man funderar över kostnaden för att ha dig anställd
Om inte den regeln funnits kunde arbetsgivaren utan ökad kostnad istället betalat ut 185 Kr extra inkl arbetsgivaravgift dvs lön 185/1,31 = 141 SEK extra till dig istället för en extra avsättning till tjänstepension.
Då hade du fått 1141 Kronor i bruttolön.
Med ca 57,5% skatt i en högskattekommun marginalskatt på den lönen hade du fått betala 0,575* 1141 =656 i skatt. Du hade fått 485 SEK.
Nu fick du istället bara 1000 SEK i höjd lön. Det ger skatt 0,575 * 1000 = 575 SEk dvs du får behålla bara 425 SEK. Dvs 485-425 = 60 kronor mindre netto.
Dvs pga taket drabbas du av är en av många okänd extra beskattning och marginalskatten blir istället 60 Netto Kronor extra på 1141 Kr dvs drygt 5% extra.pga taket för pensioner.

5 gillningar

Ja, det här är nog sweetspoten för att bli riktigt gynnad av det svenska systemet (om man bortser från den andra gruppen du nämnde).

Beror såklart vilka andra länder man jämför med, men jämfört med de övriga nordiska länderna så skattas låginkomsttagarna i Sverige relativt hårt.

1 gillning

Jo, för all del. Bättre än USA. Sämre än Danmark.

1 gillning

Det är verkligen så. Och jag tjatar gärna om det, för det är tydligt optimerat på det viset, men få pratar om det. Många som inte är lika autistiskt intresserade av sånt här som vissa av oss här kan liksom inte ta in att det är så, vilket onekligen kan vara provocerande.

Helt rätt. Därför måste regeringen sänkta de högsta marginalskatterna ytterligare.

Tack vare regeringen marginalskatten har nu sänks till max 52% :slight_smile:

Verkar finnas ett mönster bland flera västländer att man antingen har förmögenhetsskatt eller höga skatter på arv och fastigheter.
Västländer med förmögenhetsskatt:
Norge🇳🇴, Frankrike🇲🇫, Belgien🇧🇪, Schweiz🇨🇭, Spanien🇪🇸, Italien🇮🇹 och Grekland🇬🇷.
Länder som inte har förmögenhetsskatt men istället relativt höga skatter på fastigheter och arv t.ex Tyskland :de:, Storbritannien :uk:, Japan :jp: och USA
:us_outlying_islands:.

Sverige🇸🇪 har som bekant ingen av dessa skatter vilket ur ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt.

I ljuset av dessa fakta tycker jag nog det känns som om vanliga knegare har blivit lite förda bakom ljuset i skattedebatten. Allt för stort fokus i debatten läggs på inkomst- och konsumtions-skatter och miljardärerna sitter rätt nöjda.

11 gillningar

Du tittar på för få parametrar för att dra slutsatserna du gör.

T.ex. i USA betalar du inte vinstskatt vid försäljning av bostad (under vissa förutsättningar).
Kapitalvinster som uppstått före arv beskattas inte, utan de nollas vid arvskiftet.

I Sverige beskattas båda dessa.

2 gillningar

Jag tror skatten pressar upp lönerna och driver bort odrägliga låglönejobb från landet. Om man sänkte skatten på arbete så skulle förmodligen lönerna sjunka i samma utsträckning. Förhandlingspositionen är inte jättebra för de flesta knegare. En människa har faktiskt inte förändrats jättemycket på 100.000 år. Kapitalet däremot har förändrats jättemycket. Alltså hur effektiva redskapen och organisationerna är.

1 gillning

Skatten är ju som nämnts tidigare i tråden inte så hög för låglönejobb. Snarare är det nog den höga nivån på bidragen som gör låglönejobb oattraktiva i Sverige.

1 gillning

Bidrag kan säkert också hjälpa till. Ut med skitjobb och in med mer kapital. Inte tvärtom.

Lafferkurvan, dvs att man får mer till staten ju mer man sänker skatten är ju en fråga om var gränsen går och om detta tvistar de lärde. En annan aspekt som jag kom på nu är att om det nu är så att höga skatter till de med hög lön gör att folk anstränger sig mindre så skulle borde låga skatter göra att folk snabbare samlar på sig så mycket pengar att de jobbar mindre. Det borde väl bara bra att så många som många är så hungriga på pengar som möjligt? I sådana fall kan man inte strössla pengar för mycket

1 gillning

Det finns dock en ytterligare aspekt att beakta: Tjänstepensionsinbetalningar

Om man har ITP1 (eller liknande) så betalas det in 30% på lönedelar över 47 625 kr/mån (år 2024), och bara 4,5% för lönedelar under den gränsen. Så för tjänstepensionen är det fördelaktigt att tjäna över det beloppet, och även över gränsen på 55 kkr som du nämnde.

Det har förvisso inte med skatten att göra, men påverkar ändå vad som kan anses vara ”fördelaktig” lönenivå i Sverige.

2 gillningar

Ur artikeln: The U.S ranks 32nd out of 34 OECD-countries in tax code competitiveness, Forbes, 22 september 2014.
Författad av två ekonomer som är knutna till den amerikanska tankesmedjan Tax Foundation som kan betraktas som en motsvarighet till svenska Skattebetalarnas förening.
Här väger man in fem olika faktorer:

  1. Hur höga de högsta inkomstskatterna är för dem som har de högsta inkomsterna i olika länder.
  2. Hur höga bolagsskatterna är, d.v.s den skatt företagen betalar på sina vinster.
  3. Konsumtionsskatterna t.ex moms, bensinskatt, alkoholskatt.
  4. Tillgångsskatter, hur mycket de rikaste betalar i förmögenhetsskatt på sina kapitaltillgångar och i fastighetsskatt för fasta egendomar som mark och byggnader.
    5.Hur generösa skattereglerna är för personer som har inkomster och kapital i flera länder.

I denna sammanställning är följande länder skattemässigt gynnsammast:
1.Estland :estonia:
2. Nya Zeeland :new_zealand:
3. Schweiz :switzerland:
4. Sverige :sweden:!!
5. Luxemburg :luxembourg:

Norge :svalbard_and_jan_mayen: 14:e plats ( har förmögenhetsskatt), Danmark :denmark: 17:e plats och USA :us_outlying_islands:32:a plats !!
Varför kommer Sverige så högt upp?
Låg bolagsskatt, ingen förmögenhetsskatt, ingen fastighetsskatt ( avgift med tak (mitt tilägg)) skriver Tax Foundation.
Varför kommer USA så långt ner då?
Höga bolagsskatter, höga fastighetsskatter, höga skatter på kapitalinkomster. USA har den högsta bolagsskatten i OECD på 39.1%. Dessutom är USA ett av få OECD-länder som inte har ett territoriellt skattesystem, d.v.s de kräver skatt av alla sina medborgare även om de inte bor i USA. Slutligen har USA också en relativt hög progressiv inkomstskatt som också tas ut på aktieutdelningar och kapitalavkastning.
En 10 år gammal artikel men ger ett annat perspektiv på den svenska skattedebatten tycker jag.
Kanske inte så konstigt då att Sverige är så miljards-tätt.

4 gillningar

För två timmar sedan skrev jag ett inlägg ( väntar på godkännande av forumet) som refererade till en artikel i Forbes från år 2014 där två ekonomer från Tax Foundation ( Amerikas motsvarighet till Skattebetalarnas förening i Sverige) rangordnade 34 OECD-länder utifrån hur gynnsamt skattesystemet är när det gäller att minimera skatter.
De 5 skattemässigt (minimera skatten) mest gynnsamma länderna är, plats 1-5: Estland, Nya Zeeland, Schweiz, Sverige och Luxemburg.
Landet som alla förknippar med låga skatter, USA, kom på 32:a plats!
Allt är kanske inte riktigt som det förespeglas oss.

1 gillning

Så Sverige hamnar högt upp på listan pga förhållandevis låg kapital-, förmögenhets-, fastighets- och bolagsskatt. Inte på grund av låg inkomstskatt.

Att jobba sig till rikedom är inte rätt väg i Sverige, såvida man inte är företagare. Helst ska man ärva gamla tillgångar (företag, kapital och fastigheter).

2 gillningar