När jag finner mig vid starka emotionella lägen i livet har jag märkt att jag lätt “flyr” in i ekonomi som en del av att hantera mina känslor. Jag har spenderat otaliga timmar på att lyssna på olika ekonomipoddar, läser ofta ekonomiartiklar och har även en akademisk examen inom företagsekonomi, så jag förmodar att ekonomi har blivit lite av min trygga plats. Då min privatekonomi är god gör jag det inte för att jag är orolig för att något ska stjälpa mig, utan mer för att strukturera mina tankar och känna att jag på något sätt har kontroll på situationen.
Jag blev tillsammans med en kvinna som delade min önskan om att bo i villa.
“Jag gör en boendekalkyl!” sa jag tidigt i vår relation.
Min far dog.
“Jag kartlägger hans tillgångar och fixar allt angående bodelning, bouppteckning, arvskifte, deklarationer med mera” sa jag till min mor och mina syskon.
En investering jag nästan räknat av som förlorad och halvt om halvt glömt bort gjorde en plötslig supervändning och med väldigt lite förvarning fann jag 320 oväntade tusenlappar på bankkontot.
“Det här måste du ju ut och fira!” sa folk. “Nej, jag ska hem och sitta med mina excelark och fördela detta på ett klyftigt sätt!” sa jag.
Idag hos läkaren fick jag reda på att jag ska bli far. Det var ett efterlängtat besked.
“Jag ska räkna på hur detta påverkar vår hushållsekonomi” sa jag till sambon.
Är det fler som hanterar sina känslor på detta sätt? I så fall, vilka händelser har ni hanterat med ekonomi som terapi?
Jag känner igen mig i vad du beskriver men tycker snarare det är ett rationellt sätt att agera.
Pengar har en väldigt stor påverkan i allas liv och i de stunder du nämner så skulle nog en hel del må bättre av att göra som du gör.
Det är väl bara ett problem om du ignorerar dina känslor och bara ser pengarna?
Tillägg: En anledning till att du har god ekonomi är kanske delvis för att du har agerat som du gjort?
Är lite som att säga att någon som är vältränad inte behöver träna men personen är ju vältränad just tack vara att den tränat.
Det vore absolut ett problem, men så illa är det inte. Jag pratar med mina nära och kära också, men ekonominörderiet är för mig en viktig del av den totala processen.
Ja, så är det såklart. Kalkylerandet är den största faktorn till att jag är där jag är. Kanske också därför jag känner sådan trygghet i det. Det är ingen uppoffring för mig att räkna på saker, jag gör det för att jag mår bra av det.
Stor igenkänning.
Skulle säga att det släppt en del en bit in i faderskapet då det blivit omöjligt att kvantifiera vissa saker. Som att se dom våga göra något som kräver mod av dem eller att få en kärleksfull kram.
Går liksom inte föra in i excelarket och det har nog gett mig lite andra responser än tidigare.
Förr skulle alla kostnader bedömas med: Hur många timmar måste jag jobba för att betala det här? Kan jag göra det själv?
Eller om man märkte att man va bra på något: Kan jag starta eget inom detta? Följt av långa kalkyler
Är nog en gåva på sitt sätt men också skönt när det går koppla bort delvis. Det kommer ju kopplas på när det verkligen behövs ändå. Ibland behöver de omkring en känslomässig reaktion snarare än en ekonomisk/rationell respons…tydligen
Är kapitalstark och helt kreditfri med allt på plats. Kanske det är p g a min lite högre ålder men jag gör numera precis tvärsom. Jag spenderar helt efter behag utan budget och håller endast koll på totalen i min portfölj och finner detta mycket befriande. Har en välbärgad bekant som brukade säga “Aha, en miljon hit eller dit” varje gång han förlorade pengar men jag har inte gått så långt.
Terapin i detta läge är att leta billiga bolag som man kan köpa in sig i.
Alternativt kan man leka leken “den vansinniga tusingen” där man investerar en tusing i något helt upp åt väggarna. Typ ett certifikat med tvåsiffrig hävstång. Det är extra spännande när marknaden är volatil. Leken får inte lekas för ofta bara.
Jag brukar inte vara feg att köpa när marknaden är volatil. Men man blir nervös när marknaden reagerar så kraftigt på bara en veckas dålig jobbsiffra i USA… Visst stadsobligationerna spelade väl lite roll också men åndå…
Har nyttjat 300k av min kredit och investerat lite i spännande bolag som nu verkade billiga.
Jag har flera innehav där jag bara äger enstaka aktier, detta mest för att kunna följa dom lättare i mobilappen och slippa kolla under bevakningar hela tiden.
