Läst en del på forumet under åren men aldrig skrivit.
Bättre sent än aldrig.
Lite kort bakgrundsinformation
Man
30-35 år
Storstad
36k i lön
Pedagog imom skola
Sambo
Jag har tänkt en del på senare tid hur min situation ser ut. Tänker mest negativt utan egentligen anledning…
Äger 50% av ett radhus (inga skulder)
50% av en lägenhet (inga skulder)
Ca 600k investerat på börsen.
Buffert ca 50k på sparkonto.
Till vad jag funderar på…
Känner att jag inte riktigt är nöjd med min situation, både arbetsmässigt och den ekonomiska delen.
Upplever att jag inte har skapat mig en tillräckligt bra grund för framtiden, med det menar jag att jag hade kunnat göra det bättre. Klokare val gällade utbildning, yrke, investeringar mm.
Någonstans är jag ändå nöjd med allt men ändå inte.
En idé om man ofta ångrar sina beslut är att skriva ner i en “logg” när man tar ett beslut och varför…
Då kan man bättre förstå hur man tänkte i efterhand.
Sen ska man komma ihåg att utkomsten är ofta rätt slumpmässig och att klandra sigsjälv är inte produktivt.
Jag svarar som jag gjorde i ett annat inlägg alldeles nyss där TS ställde en liknande fråga som du:
Angående det här, så går det ju alltid att ändra på. Du är ju inget träd? Rör på dig! Plugga om du vill, sök andra jobb om du inte trivs nu. Du är ju inte ens medelålders än, så tiden är på din sida
Grubblande och ältande och oro hör till livet för många av oss. Kanske för dig med. Kanske behöver du inte ändra på nåt alls, utan lära dig hantera känslan av osäkerhet. Så har iaf jag behövt göra. Även när allt är bra så går jag med mycket negativa känslor.
Jag förstår dig, går också och tänker att jag började studera för sent, tog det inte tillräckligt seriöst, inte nöjd med lön även om jag har en stor och fin bostadsrätt och promenerar till jobbet som är trevligt, trivsamt och som ger långt över medianen i lön.
Ganska dumt att inte vara nöjd egentligen, mycket i livet handlar om att acceptera valen man gjort och blicka framåt, om du nu verkligen vill förändra något så gör det, men inte med motivationen att tjäna mer pengar, det behöver du helt ärligt inte, då jagar du materialistiska saker och det kommer aldrig göra dig lycklig.
Vill du bli lycklig så säger forskningen att du ska träna mycket och ha djupa relationer med några få människor som du kan öppna upp dig helt med. Pengar pratar man inte ens om relativt lycka, extremt långt ner på listan efter att man har tillräckligt för att täcka sina basbehov, så som du har det.
Vill du byta bana för att du är intresserad av något annat så kör på! Jobba på som vanligt men plugga lite på kvällar och helger för att se att du verkligen är intresserad innan du gör något stort byte.
Det låter mer som att du inte är nöjd med tillvaron än ekonomisk oro. Du kanske ska satsa på att skapa dig en roligare och mer meningsfull tillvaro. Uppenbarligen investerar du väldigt lite i dig själv mht ditt höga sparande.
Tack för ditt svar.
Jag tränar ca 5-6 dagar i veckan året runt. Har få men värdefulla relationer.
Så det är nog inte det, utan nog mer arbetsrelaterat även om jag trivs och bra kollegor. Så kanske yrket?
Det finns ett talesätt som jag tror passar här: Gräset är inte grönare på andra sidan, det är grönare där du vattnar det.
Ifall du tror att du kommer bli lycklig av att byta arbete så kör på det! Kan vara en del av din resa, men fundera på varför du inte är lycklig, du kanske kan skriva några anledningar här? Är det bara lönen? Kollegorna? Vad får dig att tro att det kommer bli mycket bättre om du byter arbete? Intressant att höra dina tankar här.
Du behöver gräva djupare och finna det ärliga svaret på Vesuvios fråga. Det kan vara obehagligt, men annars kommer du aldrig finna den rätta lösningen.
Du har ju på pappret det väldigt bra men har det stagnerat?
Kommer inte riktigt ihåg exakt ifrån var men fick något till mig när jag var yngre att " trajectory is more important then position". Personligen är är det viktigt med en tydlig plan för livet, vad vill jag förbättra och utveckla närmsta tiden och helt enkelt se min egen och livets kurva gå åt rätt håll. Inte bara ekonomiskt.
Jag och sambon brukar strax innan varje nytt år sätta oss och göra en plan för kommande år där vi först sätter prioriteringar och prioriteringsordning och sen vi diskuterar och bestämmer saker vi bill fokusera på ihop och själva med varandra som stöd. Det brukar ofta följande områden,att fortsätta förbättra och stärka den fysiska och psykiska hälsan (här kan du ju också något specifikt ha fokus som det finns behov) något ekonomiskt och någon personlig egenskap som man kan behöva slipa bort eller tillförskaffa sig samt eventuellt förstärka eller skaffa en ny skill om det är något som ger värde till de övergripande prioriteringarna för livet.
Alltid skönt att veta att man lever livet med intention, om inte annat skapar det en känsla av kontroll och beredskap när de därför tråkiga och jobbiga sakerna i faktiskt sker.
Jag uppfattar frågan som lite ofokuserad i meningen att du inte verkar ha riktigt tydligt för dig vad du vill, egentligen. Jag skulle spontant se följande alternativa vägar framåt:
Byta yrkesbana med befintlig utbildning
Söka utlandstjänst
Vidareutbilda dig med befintlig utbildning som grund
Börja om med ny utbildning
Lärare är ett yrke som är brett och flexibelt. Det finns många områden i samhället där en erfarenhet från skolans värld “funkar” som bakgrund. Du kanske inte är nischad mot något smalt men alla roller förutsätter inte det. Det finns en stor marknad för “personer med akademisk examen” där exakt inriktning inte är avgörande. Iom att du inte har någon lön på toppnivå så skulle du inte behöva tappa i lön för att göra detta.
Utlandstjänst är ett spår som garanterat ger betydligt högre lön. Jag har själv valt denna bana och alltså kommit från en vanlig svensk halvtråkig bakgrund till att nu leva utomlands som expat. Det finns olika spår att välja här men EU är det enklaste och mest flexibla alternativet. Det spelar egentligen ingen roll exakt vilken ämneskombination eller hur många års erfarenhet du har. När jag själv jobbade inom skolans värld hade vi några lärare på lönelistan som inte synts till på minst 10 år. De hade jobbat länge inom EU och har då rätt att vara tjänstlediga på tillsvidarebasis. De flesta EU-tjänster finns i Bryssel och där är möjligheterna för partners att också få vettiga jobb hyggliga.
Vidareutbildning kan vara vettigt men då bygger det mycket på vilken ämneskombination du har. För vissa typer av profiler finns logiska påbyggnader till t.ex. arkivarie, bibliotekarie, miljöinspektör etc. Det är juste att kunna använda den utbildning du har som “poängbas” och bara behöva läsa kanske ett år extra och sedan tillgodoräkna dig hela utbildningens längd.
Att starta om är inte fel heller men någon KY-utbildning inom upphandling/inköp, IT eller annat bristyrke på 1-2 år är sannolikt det mest realistiska alternativet. Upphandling är tacksamt på det sättet att väldigt många inom det området har “blandad bakgrund”. Det är en typ av roll som man ofta landar i senare i livet, inte direkt från skolbänken.
Sedan finns förstås alltid möjligheten att göra karriär inom läraryrket. Det finns både rollen som biträdande rektor men också olika specialiserade roller (projektledare etc.) som kan ge både högre lön och större utmaningar.
Plugga om du vill, sök andra jobb om du inte trivs nu. Du är ju inte ens medelålders än, så tiden är på din sida 