Det här trodde jag aldrig jag skulle behöva fundera på, nu har det dock blivit en fundering ändå. ^^
Är det verkligen ekonomiskt försvarbart att gå ned i vikt?
Kort bakgrund:
Har alltid varit överviktig, ända sedan gymnasiet. Tidigare i år bestämde jag mig för att göra något åt det och har fått bra stöttning av min man.
Var inte beredd på vad som sedan hände bara.
Nu har jag tappat 17 kg och är snart på min målvikt. Yay tänker ni kanske, men jag börjar bli lite fundersam på de ekonomiska konsekvenserna som väntar.
Jag behöver nu byta ut hela min garderob, allt är på tok för stort.
Behöver även minska vigselringen, som fått hänga i ett halsband runt halsen ett tag sedan den inte längre hålls fast på fingret.
Fortsätter det såhär kommer jag troligtvis tappa lite mer än bara till min målvikt, vilket dock är bra då jag för första gången som vuxen faktiskt är normalviktig.
Men det blir ju dyrt!
Visserligen sparar vi på matkostnader då jag äter mycket mindre nu än tidigare, så kanske lönar det sig i längden?
Nej, ni behöver kanske inte ta det på allvar att jag skulle överväga att gå upp i vikt för att slippa köpa kläder.
Men tänkte verkligen inte att det kunde få såna konsekvenser för sparandet. xD
Är det någon som gjort en liknande resa och utvecklat denna typ av tankar?
Eller är jag bara helt förstörd i att tänka sparande?
Om sparandet går före hälsan så är det nog dags att omvärdera Vad ska du med alla pengar till om du inte mår bra eller kanske i värsta fall dör i förtid innan du hinner göra något med dem? Var istället stolt över vad du åstadkommit! Way to go!
En annan aspekt att vara överviktig är att du har en betydligt högre risk för ett antal olika sjukdomar, och att vara sjuk är i längden väldigt dyrt (även om vi har bra sjukvård i Sverige).
Så kortsiktigt är det nog dyrt att gå ner i vikt, men långsiktigt tjänar man nog in ny garderob ganska enkelt.
Måste erkänna att jag inte tänkt på aspekten som följdsjukdomar av övervikt, kanske för att jag än så länge haft tur och klarat mig undan.
Ni har dock helt rätt. Även om ny garderob kostar så kan det bli oerhört dyrt att inte göra något åt en övervikt. Både ekonomiskt, mentalt och fysiskt.
Ska titta på Sellpy och utvärdera lite billigare alternativ av kläder.
En ny garderob kostar ju trots allt inte mer än man tillåter den att göra.
Återigen, tack för att ni gav mig ett annat perspektiv på det hela. Behövde det.
Nya kläder måste man väl köpa eftersom hursomhelst, är man sparsam hittar man användningsområden till de andra avlagda hursomhelst.
Mina kläder går från att vara vardagskläder som man vågar visa sig ute i, till hemmakläder, till renoveringskläder till trasor för diverse användningsområden.
Att kläderna råkar vara lite för stora gör ju inte så mycket förutom i den första kategorin.
Skulle man vilja använda de till det ändå kan man ju alltid lägga till sig med en ny hobby och sy om dem.
Du kanske är så ung än att din hälsa inte tagit stryk men när det börjar bli sjukskrivningar, kanske tom förtidspension pga allvarligare sjukdomsfall så skulle jag nog valt en annan väg än att fundera på vad en ny garderob kostar…
Observera att det är inte en pekpinne, bara statistik och jag skall inte kasta sten i glashus men låt mig säga så här, ju äldre du blir, desto svårare blir det att gå ner i vikt så lika bra att börja med en gång och det har ju gått bra för dig. Keep up the good work! Imponerande att du kommit så långt.
Var den du trivs med att vara. Må bra och var den du är. Men…Promenera fem dagar i veckan 50 minuter per gång och du uppnår optimal hälsa!!! Alla andra som tränar mer, åker Wasalopp, Vättern runt m.m. lever inte längre för det. Bättre kondition kanske…men hälsoeffekten blir noll…
Så det så!
Med uppenbar risk att framstå som en bitter gamling (och kanske vara det också), kan det kanske vara läge att behålla nuvarande garderob länge nog för att säkerställa att nuvarande vikt verkligen är den nya normalvikten?
Finns ju också problem om man går åt andra hållet, dvs att man får köpa nya kläder för att de gamla blivit för små. Tvingades nyss köpa en ny kostym trots att det inte var ngt fel på den gamla, bara för att den av någon outgrundlig anledning inte passade längre…
Med andra ord, grattis till en bra start på din resa!
Jag tänker såhär: Om någon erbjöd mig tio miljoner kronor i utbyte mot att jag skulle vara överviktig resten av livet skulle jag tacka nej. Så en viktnedgång från övervikt till normalvikt är nog värd rätt mycket.
Det där beror också på hur gammal man är och hur mycket övervikt som skulle krävas. Om man är 20 och måste ha 30 kilos övervikt är det nog en ganska dålig affär. Om man har passerat 60 och 5 kilos övervikt räcker kan det nog vara bra. Jag kan ha fel men tror att “undervikt” är ett större problem än övervikt hos äldre, generellt.
Min pappa vägde några kilo för mycket och efter att ha fått en stroke blev han supersmal och hade aldrig överlevt om han inte hade haft några extra kilo att ta av. Samtidigt kan väl övervikt öka risken för att få en stroke men så pass mycket övervikt hade inte min pappa, tror jag.
Man har sett att frekvensen av hjärtsvikt och stroke ökat i yngre år, vilket man tror beror på övervikt och för lite motion. Men det hänger väl ofta ihop, rör man sig för lite så kommer övervikten och risken för olika sjukdomar ökar. Det kommer nog ofta smygande också så även om man tror sig inte lida av det än så är det bara en tidsfråga.
Man brukar ju säga att den som inte vill investera i sin hälsa förr eller senare kommer få betala priset för sin ohälsa. Men allt kan ju inte räknas i pengar. Livskvalitet är också viktigt.
Det verkar vara en riskfaktor i sig att ändra sin kroppsvikt alltför hastigt. Ju äldre man är desto högre risk.
Att behöva byta garderob för att man har gått ner i vikt måste vara det ultimata beviset på att man har lyckats. Kan man sedan se till att behålla den nya mindre storleken för resten av livet kan man vara riktigt nöjd.
Då du vad det verkar gått ner hastigt i vikt så antar jag att du nästintill gjort en 180 graders vändning från ditt tidigare leverne? Känner du att du kommer fortsätta med din nuvarande livstil eller sakta men säkert att falla tillbaka i gamla hjulspår?
I regel är det bättre att sakta gå ner i vikt med en livstil som blir ditt nya normala och som man kan hålla över tid. Allt för många som går tillbaka till status quo eller mer därtill efter en snabb viktnedgång.
Som vissa andra nämnt kan du inte sätta ett pris på ditt välmående utan istället se alla fördelar du får utav ett hälsosammare liv och kropp.
Själv följer jag tre index: Världs index, lycko index och hälso index.
Jo, 180 graders vändning kan man minst sagt säga att jag har gjort.
Lite kortfattat:
Ut med socker och in med grönsaker
Halverat tidigare portioner (slutat vara rädd för att vara lite hungrig ibland)
Minst en timmes extra promenad 5 dagar / vecka
Jag gjorde dessa ändringar med tanken att jag ville byta livsstil och inte bara banta. Allt för att kunna hålla vikten sedan när jag är “färdig”.
Nu känner jag att det här är något jag gärna håller hårt i för jag mår så otroligt bra. Tack vare stödet från omgivningen (främst min man som gör samma resa med mig) tror jag inte det kommer vara några problem.
Hälso index, nytt ord för mig. Nu får även det åka in i mitt vokabulär. Tack för det!
Vad ska du med alla pengar till om du inte mår bra eller kanske i värsta fall dör i förtid innan du hinner göra något med dem? Var istället stolt över vad du åstadkommit! Way to go! 
Tvingades nyss köpa en ny kostym trots att det inte var ngt fel på den gamla, bara för att den av någon outgrundlig anledning inte passade längre…