Undvika hedonisk anpassning

…genom frivillig enkelhet?

Vi människor är på gott och ont extremt anpassningsbara, vi vänjer oss vid snabbt vid både positiva och negativa förändringar samt hittar ett nytt normalläge.

Jag kom att tänka på detta ämne när jag läste ”hur resonerar ni kring livsmedel”-tråden där många gillar att lägga stora summor på maten. Men även den där hängmörade oxfilén och champagnen blir till slut vardagsmat, så vad gör man då när man vill äta något extra gott?

Samma sak när man köper ny TV, säng, bil, whatever. Det känns härligt i början men efter några dagar är man tillbaka på ruta ett igen, samtidigt som den gamla TV:n blir närmast otittbar, den gamla bilen man istället använder som extrabil förvandlats till en skakig sophög som man knappt hör sig själv tänka i och man sover knappt en blund när man ligger borta eftersom sängen inte är som Hästens man har hemma.

Är det då inte bara bättre att skita i att uppgradera sin livsstil/standard förrän det blir absolut nödvändigt? Hur tänker ni andra kring detta?

6 gillningar

Jo, bättre och satsa på en begagnad cykel istället för bil! Och ett par skoinlägg så man pallar att gå till bussen eller tåget :raised_hands:
Sen kan man faktiskt även bo i hyreskvart!

3 gillningar

En bil har ju många fler användningsområden och gör att man sparar en massa tid, så är inte jämförbar med en cykel.

Men kan man ta sig runt på en cykel i vardagen ska man absolut göra det, oavsett om man har en bil eller inte, men det är inte vad tråden handlar om.

Absolut.

För mig är nyckeln att inse vilka områden som ger min familj mest positiv energi och som vi verkligen uppskattar. De områden satsar vi tid och pengar på. Övriga områden “skiter vi i att uppgradera förrän det blir absolut nödvändigt”.

Nästa steg handlar om att känna igen den positiva energin när den kommer i kroppen och lyfta upp den till ytan. Helt enkelt känna tacksamhet i vardagen och uttrycka den för sig själv och sina närmaste. Påminn dig! Aldrig ta den för givet.

  • Vad bra vi har det i det här huset jämfört med när vi bodde i lägenhet. Det är verkligen härligt att ha en trädgård att sköta om.
  • Vad jag uppskattar komforten i den här bilen. Det är tyst och skönt. För att inte tala om den där autobromsen som förmodligen undvek plåtskador när tokstollen kom farandes i full fart i parkeringshuset igår.
  • Vad kul det är med den här prylen jag har till min hobby. Jag kostade på mig en riktigt fin sak häromåret, men den har gjort att jag kunnat höja mina färdigheter till nästa nivå. Det är verkligen en fröjd att använda en välkonstruerad och välbyggd pryl.
  • Vilken smak det är på den här råvaran! Minns du när vi testade olika märken och till slut hittade den här? Helt klart värt nån krona mer. Mmm, vad gott i gommen!
3 gillningar

Jag tror inte det fungerar riktigt på det sättet. Om man kikar på vad forskningen säger om korrelationen mellan lycka och pengar så tror jag vi kan dra flera paralleller och lärdomar där. Att äta oxfilé och dricka champagne en gång i månaden kan säkert ge samma lycka som ett barn som väntar hela veckan på sitt lördagsgodis. Men visst, äter man det varje dag är det ju en annan sak.

Jag tror grafen nedan går att applicera på bil, TV, säng and you name it.

Vi gick exempelvis från rishög till helt ny bil förra året. Vår gamla bil var så risig att vi oroade oss i princip vid varje korsning att den skulle dö och inte starta igen. För att inte tala om hur varm den blev på sommaren då vi inte hade AC. När vi bytte bil gick vi från Survival till Enough och höjde därmed vår livskvalitet.

5 gillningar

Ser på grafen att man måste passera Luxury för att nå Enough. Ett kontroversiellt påstående tycker jag, både roande och tragiskt

Det är lätt för mig att halka in i den österländska traditionen i de här frågorna. Nyligen tänkte jag att man kan förhålla sig till livet på två sätt: att ständigt sätta upp nya mål och hela tiden sträva efter mer, eller njuta och uppskatta av nuet.

I stoicismen har jag också hittat ett värdefull koncept: Det förflutna är förlorat, framtiden är inte utlovad, allt du äger är nuet

8 gillningar

Ja, orginalgrafen har faktiskt inte “luxury” som en kategori alls. Poängen kvarstår dock.

Fulfillment+Curve

6 gillningar

Vi bor i radhus, en brf. Det är ganska prisvärt, har t.ex. inte så mkt lån kvar och bra ekonomi i föreningen = låg avgift. Ibland (läs ofta = knarkar Hemnet) vill jag flytta till hus pga diverse anledningar. Vill ha lite större av allt, trädgård, mat/vinkällare att lagra grejer, tvättstuga, inglasat uterum osv, osv.

Grejen är att vi har ju/kan fixa så vi får nästan allt det där här i radhuset. Och att skaffa “lyxen” med ett hus innebär ju inte bara ett ekonomiskt åtagande, utan det skulle även innebära en massa mer jobb. Det tänker man inte alltid på. “Lyxigare” och uppgraderade grejer kan ofta innebära kräva mer insats och ta mer tid. Försöker tänka att det inte ska ta mer än vad det ger.

Sen gillar jag den tanken på att spendera mycket på det man gillar. Kan t.ex. lätt spendera en slant på både mat och ett bättre vin. Men det är också kul att när man lagar finmat som inte kostar skjortan, det är nästan mer tillfredsställande men kanske kräver lite mer insats. Och då kan man med gott samvete öppna sig en pava fin-vin :grin: Under veckorna är det inte mycket till extravagans.

Nu blev det nästan svar på både mattråden och den här - håll till godo!

2 gillningar

Precis som du! Suger på karamellen, ser fram emot när man väl ska göra en uppgradering och försöker vara tacksam och njuta av den efteråt.

Sen försöker vi också stega ut uppgraderingar och inte ha för bråttom. Inte slita upp alla klapparna samtidigt på Julafton typ.

Det känns som att många idag vill vara ekonomiskt oberoende i finaste villan med semesterhus, båt, ny elbil, välartade barn i bästa skolan och perfekta karriären redan när man är 30 år. Men vad skulle man då sträva efter resten av livet?

Resan ÄR målet :slight_smile:

5 gillningar

Lägg pengar på att producera istället för att konsumera. Man blir gladare av att ge än att få.

“Meningen med livet är att hitta din gåva och ge bort den”.

4 gillningar

Jag gillar uttrycket “avtagande marginalnytta”. Det säger en del om hur vi vänjer oss. Samtidigt är det väl denna kraft som för utvecklingen framåt.

Detta gäller det mesta som inte är essentiellt för det är ju svårt att tröttna på att t.ex äta eller sluta frysa.

Jag tror också att resan är målet, även om det ibland kan vars svårt att tänka så. Men man kan ju försöka.

2 gillningar

En bil har några fler användningsområden men att den sparar tid är ett kontroversiellt påstående. Först måste man räkna på hur många timmar om dagen man spenderar på att tjäna de pengar som krävs för att äga, tanka, parkera och underhålla bilen. Jag kommer inte lägre än 2000 kr för en bil som jag knappt använder (<1000 mil per år, skruttbil utan värdeminskning). För mig är detta ca 6% av min lön efter skatt. Alltså arbetar jag 30 minuter om dagen för min bil. En bil som faktiskt används kvalar nog in närmre 4000-6000 kr, ca 1-1,5 timme per arbetsdag. Så om man sparar tid med en bil är högst individuellt.

5 gillningar

Jag kan inte kurvan du visar, men om byte till bättre bil (även om bilen var risig och inte hade ac) är ett hopp från survival till comfort är det nog i en väldigt västerländskt kontext? Survival tänker jag mer “äta”.

1 gillning

Ja, det har du sannolikt helt rätt i men poängen är mer att bytet resulterade i en förhöjd livskvalitet.

Livskvalitet är relativt och svårt att mäta. Så här definierar WHO begreppet:

An individual’s perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.

Måttstocken kommer inte vara densamma i Sverige som i Burundi. Därmed blir det troligtvis lättast att hålla oss till en västerländsk kontext. Sedan kan man ju alltid gå in i en mer filosofisk diskussion om vad lycka egentligen är och hur det korrelerar med livskvalitet. Forskningen menar likt grafen att vi blir lyckligare till en viss nivå.

1 gillning

Det ligger väl något i detta, på gruppnivå. Samtidigt blir det väldigt fyrkantigt på individnivå. I dagens mediebrus “får man reda på” hur man ska vara och hur man kan maxa allt. Den som inte kan värja sig, och det är nog ganska många, blir ledda att leva ett liv som de kanske inte gjort om de lyssnat till sitt inre. Vem vet bättre än jag själv vad som gör mig lycklig?

1 gillning

Nja, forskningen visar att marginalnyttan är starkt avtagande efter en viss nivå. Att grafen vänder ner får tillskrivas filosofiskt humbug och inte forskning. Det finns en anledning till att Bill Gates inte bor i en enplansvilla på 150kvm

Jag tror du gör en annan tolkning av grafen än vad jag gör. Grafen vänder ned mot slutet för att pengarna slutar att påverka ditt fullbordande när du passerat en viss nivå. Med andra ord visar den precis det du säger, den är starkt avtagande från den punkten.

Det där stämmer kanske om man kan bestämma själv precis hur många procent man vill jobba.

För mig skulle det ta minst 30 minuter extra att ta mig till jobbet utan bil så en timme extra blir det direkt varje dag. Det blir nog svårt att kompensera för den extra kostnaden för bilen med de förutsättningarna. Går det ens?

Dessa exempel stämmer dock inte in på det jag menar, utan tillför ju något nytt, i detta fall en trädgård samt en pryl till din hobby :slight_smile:

Kan nästan slå mig i backen på att du nu efter att ha kört den där tysta, sköna bilen skulle uppleva din gamla bil som mycket obekvämare/högljudd än tidigare. Och inom några månader har du vant dig vid den nya så den inte längre känns skön/tyst utan bara “normal” :grin: Samma sak med råvaran, den smakar snart lika bra/dåligt som den gamla du brukade äta medan den gamla kommer vara närmast oätbar.

1 gillning

Detta tror jag är hemligheten, att äta gott ibland. Äter man gott varje dag blir även det slentrian och man flyttar hela tiden ribban för vad detta innebär tills man till slut når vägs ände. Istället får man uppleva baksidan där man nästan kräks om man blir bortbjuden på middag till en mindre sofistikerad person eller knappt sover en blund utan sin Hästens-säng.

Utifrån din graf utan “luxury” skulle jag tolka “comfort” som en för oss i väst ganska låg nivå, att överhuvudtaget äga en bil, TV, tvättmaskin, diskmaskin etc. som vi tar för givet och ha en för oss normal värme inomhus på vintern. Efter det blir det bara en evig jakt på mer som vi hela tiden vänjer oss vid.

2 gillningar