Har hittat ett nybyggt hus från Smålandsvillan om 170 kvm totalt, fördelat på två våningar. Enligt energibesiktningen, som baseras på 3,5 personer, beräknas levererad/köp av energi uppgå till 8000 kWh varje år. Energianvändning anges till ca 5000 kWh. Jag förstår inte dessa två riktigt, men misstänker mellanskillnaden beror på solenergi som finns på taket (dvs 3000 kWh).
Talen inkluderar ej hushållsel.
Det är en Nibe F730 som sköter uppvärmning.
Huset har det näst högsta betyget: ”B”, där A är liten energianvändning. Lägst på skalan är G som är stor energianvändning.
Estimerad driftkostnad enligt prospektet är 18 000kr per år. Detta låter i mina öron alldeles för bra för att vara sant. Jag förmodar det är beräknat innan senaste årets priser.
Vad betyder allt detta egentligen, och vad för förväntningar bör vi ha om framtida kostnader att driva detta hus? Hur mycket höjd bör man ta? Är dessa nya hus billigare att driva än äldre, fast med installerade energiåtgärder, generellt sett?
Titta på beräknad förbrukning och inte kostnad. Kolla sedan elpris och gör en klok uppskattning. Det låter i mina öron rimligt då jag själv snålar i min 70-talskåk (i e ”gipstält”) och bränner 11000-12000 på årsbasis, inkl hushållsel. Men vi är snarare 1,5 i hushållet iofs.
Nyare hus är mer isolerade med miljö och energigradering i tankarna. Det finns säkert andra svaga punkter, men de är iaf inte byggda under oljekrisen då svensk vattenkraft stod för jordens billigaste el.
levererad/köp av energi syftar förmodligen på den el som behövs för värme, varmvatten och fastighetsel såsom fläktar/pumpar för att driva runt huset. Relaterar till din värmepump, som fixar just värmen, vv och ventilation.
Specar de värdet på den specifika energianvändningen?
Ser du en siffra liknande 8000 / 170 = 47 kWh/m2,år i deklarationen?
Eller typ 5000 / 170 * 1.6 = 47 kWh/m2, år?
Faktorn 1.6 är en s.k. primärenergifaktor som varierar beroende på vad huset primärt värms upp med (i ditt fall el). Denna faktor har justerats upp till 1.8 i BBR 29. Fjärrvärme har t.ex. ny faktor på 0.7 jämfört med tidigare 1.0.
Man ska även använda en geografisk delningsfaktor i beräkningen men den vet jag inte vad den är så du inte skriver var huset ligger i landet. Tror den är 1.1 runt Värmland och 1.5 runt Luleå?
Oavsett så är B en bra klassning, näst högst ju
Osäker på din tanke med solceller rörande 3000 skillnaden. Hur stor effekt uppger de? Hur mycket såld el?
Just 18000 kanske är 18000 / 5000 = 3.6 kr/kWh (“dagens elpris”)? Som just nu är oerhört volativt. Med ett elpris på 1 kr skulle det gå på 5000 kr per år istället. Med fjärrvärme blir det en helt annan kalkyl.
Hus idag är generellt mycket billigare i drift än äldre iom bl.a. mer isolering. Tänk även lite längre framåt på solavskärmning på sommaren iom just detta i kombination med stora fönsterpartier mot sommarsolen som släpper in värmen.
Disclaimer: Jag är inte energiberäkningskonsult utan intresserad amatör. Så ta inte detta för absolut sanning då jag kan ha fel.
Svårt veta vad som inkluderas i driftskostnad här.
Vi har en relativt nybyggd villa med kommunalt vatten och avlopp.
Energiklassning B.
Vi har en driftskostnad på ca 3000kr/mån.
Då inkluderar jag hushållsel, fjärrvärme, vatten, sopor och försäkring.
Man blir ju lite nyfiken på den här 1/2 figuren i familjen…
Första gången jag ser en beräkning där man t ex räknar med ett barn som bor varannan vecka eller liknande i ett NYBYGGT hus. ”Schrinkflation” för att visa bättre siffror?
I ett befintligt hus där man gör beräkningar utifrån faktiska rådande förhållanden känns det mer naturligt.
Fastigheten ligger i Stockholms län. Så här står det:
Indata:
Inomhustemp: 21 C
Hushållsel: 30 kwh per m2 tempererad golvarea och år
Tappvarmvatten: 20 kwh per m2 tempererad golvarea och år
Personvärme: 80 W / person, närvarotid 14h/dygn
Totalt levererad/köpt energi: 8071 kwh
Energianvändning: 5539 kwh
Byggnadens primärenergital: 61 kwh/m2 per år
Kravnivå enligt BBR 29: 90 kwh/m2 per år
Energiklass enligt BED 11: B
Specifik energianvändning enligt BBR 24: 34 kwh / m2 per år
Dim. eleffektbehov för uppvärmning: 3,8 kwh
Installerad märkeffekt: 5,2 kwh
Kravnivå enligt BBR 29: 5,3 kw
Vad gäller solel står det, “totalt levererad el: 2900 kwh/år”. Verkar vara 10 paneler med total effekt om 3 kW. Känns inte i största laget va?
Vad ska man dra för slutsatser kring ovan? Hur mycket ska man räkna med i månatlig driftkostnad (fattar det är sjukt svårt med elpriserna)?
Tack!! Detta jag tycker är svårt att estimera, vad man ska räkna med. Känns som att köpa grisen i säcken, men förmodligen jag som bara inte förstår något.
Intressant och tack för benchmark. Är detta i södra Sverige? Kan det vara så att fjärrvärme innebär lägre uppvärmningskostnader än en Nibe pump?
Ser nu detta i annonsen (känns väldigt motsägelsefullt mot energiprotokollet):
Driftkostnader: 18 000 / år
Årlig elförbrukning: 18 000 kwh / år
Antal i hushållet: 4
Kommentar: Alla kostnader är beräknade utifrån en familj om fyra personer. Vissa kostnader kan ej uppskattas.
Fördelas enligt följande:
Vatten och avlopp: 11 732 kr
Renhållning: 2109 kr
Samfällighet: 4 200 kr
Det stämmer inte så bra utan det är mest en schablon jag brukar använda.
Jag skulle åtminstone räkna med 4kr/kwh.
Räknade precis ut för egen del att i augusti har det kostat mig drygt 6kr/kWh.
Men då har jag också 25A huvudsäkring för solpaneler vilket ger dyrare fast kostnad på nätavgiften.
Glöm inte att partierna bjuder över varandra avseende högkostnadsskydd så det är lite svårt att uppskatta ett elpris. Närmaste halvåret kommer vi ju inte betala några 4 kr i spotpris utan markant mindre…
Här börjar jag fundera och fundera och får inte ihop det i min skalle.
Finns ju risk att nuläget är det nya normala kommande 10-år. Hur kan staten absorbera dessa kostnader på allt annat som tornar upp sig i landet? Jag får inte ihop detta. Hushåll och företag kommer inte kunna räddas är min övertygelse då det rör sig om gigantiska belopp. Därför vågar jag inte räkna med något, vilket lär bli fallet om det går riktigt illa. Jag tror därför allt vi hör är oerhört kortsiktig och valfläsk enbart. Finns helt enkelt inte utrymme att ta dessa kostnader samtidigt ha ett välfärdssamhälle som kostar väldigt mycket att snurra.
Mycket av kostnaderna är skatt + vinst som går att återföra. Dessutom har vi väldigt låg statsskuld tack vare en vettig finanspolitik de senaste åren, så staten har väldigt mycket manöverutrymme.
Det funkar ju inte för evigt, men… förhoppningsvis blir hus och liknande långsamt mer energieffektiva så att vår förbrukning går ner något, samtidigt som vi kan bygga ut förnybar+icke förnybar energi.
Regeringen har ett förslag om 90 mdr denna vinter. Hur ser det ut framöver då detta är något som är bestående tills planerbar energi finns på plats. Man kan räkna med 10 år enligt vissa kunniga inom området.
Detta samtidigt som skatteintäkter minskar och utgifter ökar. Sedan har du flera välfärdsområden som blöder. Kommuners pensionsskulder. Regioner som har det knapert. Staten har en hel del utgifter framför sig med mindre skatteintäkter framåt som sagt. Jag ser därför inte stora subventioner framför mig här. Kanske kortsiktiga, men inte år efter år tills vi har en fungerande energiförsörjning igen. Därför är detta inget jag tar med i min kalkyl.
