Energikostnader vid köp av villa

Hej!

Trådens centrala ämne:

  • Hur mycket vikt bör man lägga vid energi/driftkostnader vid köp av villa?
  • Är skillnaderna försumbara i sammanhanget?
  • Kan detta förändras med utvecklingen av energipriser?

Scenario:
Vi är i husletar-tider. Vi har varit på ett antal objekt och givetvis är ju driftkostnader ett återkommande tema. Vissa kåkar värms upp med direktverkande el och andra med bergvärme - ja ni vet. Tittar jag på marknaden som sådan verkar det ju knappt spela roll. Folk köper hus ändå och budar som aldrig förr. Besiktningsklausul? Vad är det? yada yada.

Vi tittade på ett hus i veckan. Det hade bergvärme, kanon tänkte jag. Men sen börjar man gräva lite djupare och inser att driftkostnaderna, bergvärmen till trots, är rätt höga. Visar sig att de har massor med golvvärme som går på el och som troligen hjälper till att värma kåken samt ett lite underdimensionerat borrhål i förhållande till husstorleken (hur tacksam är man för att ha kunniga föräldrar egentligen?).

Anyways. Nu började jag räkna lite på det och när man jämför mot andra villor med välfungerande bergvärme så skiljer det totalt några tusen kwh per år. På sin höjd kanske 10-15 tusen kronor på helåret. Givetvis börjar man räkna lite och inser att på 10 år handlar det inte om astronomiska summor - men då har jag inte räknat ränta-på-ränta i detalj.

Men är det verkligen försumbart till den graden att marknaden inte borde bry sig?
Är jag en snikig och lurig jäkel som tänker på sånt här?
Om man tänker steget längre, vad händer med energipriserna framöver och vad händer med regleringar kring energianvändning på hus?
Kan det bli en svindyr affär att köpa en ineffektiv kåk?

Har du hus med låg energiklass (A-B) kan du få lite lägre ränta också. Generellt finns det inga äldre hus som har det utan i princip bara nybyggda eller extremt effektiva hus.

Som jag har förstått det lär elpriserna knappast gå ner på 10 års sikt om vi tittar på elpriser i Europa osv.

Sålde nyss ett hus. Har hela tiden haft Spot-pris med lågt påslag. Den RÖRLIGA elkostnaden har i genomsnitt senaste 4 åren varit 1,21kr/kWh. Så låt inte lura dig att göra en glädjekalkyl och missa att räkna med alla delar i det rörliga elpriset. Där även din nätägare (Som du ej kan byta) har flera rörliga delar. Energiskatt och ofta en rörlig så kallad “överföringsavgift”. Hos många nätägarbolag, t ex Vattenfall/EON/Ellevio kan den vara rejält hög.

Att det blir svindyrt att köpa en ineffektiv kåk är nog kanske att överdriva. Däremot en bra parameter att ta med vi husköp. Värmekällan/systemen i hus byts ju också ut regelbundet på säg 15-25års sikt. Så det blir ju alltid bra tillfällen att uppgradera framöver som husägare. (Fler val/lättare om huset har vattenburet system).

10-15 tusen om året är väl ändå rätt mycket pengar?

Men som du är inne på är det inte alltid helt enkelt att värdera om ett hus har ett bra system ur energisynpunkt. T.ex. som i ditt exempel där huset hade bergvärme, men den var både underdimensionerad och sen användes även direktverkande el i golven?

Med det sagt, även om huset du köper har direktverkande elradiatorer i hela huset, vilket väl får anses vara det sämsta ur energisynpunkt, så kan du ganska lätt minska förbrukningen med t.ex. 1-2 luft-luft värmepumpar för kanske 30kkr. Vill du verkligen minimera driftkostnaderna så går ett bergvärmesystem och installation av vattenburen värme om huset saknar det på kanske 300kkr för ett normalhus. Så där någonstans har du liksom taket på vad ett bra värmesystem är värt. Kikar du runt någon storstad är det kanske inte mer än 3-5% av vad huset kostar. Och det är för ett helt nytt system. Men är det ett billigare hus där efterfrågan inte är så stor kan det ju vara en större del av värdet i huset.

Jag tänker att energikostnaden är sällan det som är avgörande vid val av hus, sannolikt är det annat som är viktigare, oftast läget eller kanske stilen om det är ett gammalt hus.

Tror inte heller på några avgörande skillnader i energipriser framöver, inte så att det motiverar någon skillnad i agerande idag iaf.

Vi köpte en kåk för ca 3 år sedan.
Jag hade bergvärme och jordvärme i tankarna.
Svaret jag fick av en god vän till familjen var att driftkostnaden för luft/luft värme pump och jordvärme/bergvärme var på ungefär samma nivå. Däremot kräver Jordvärme/bergvärme en mycket större investering. Hemma hos oss har vi jordvärme. I ett rum i källaren har vi golvvärme som drivs med vatten. Man fryser ju faktiskt lättare om man fryser just om fötterna. Man får elda på ganska rejält med vanliga element för att trycka ner värmen till golvet. Värmen stiger ju. Möjligt att man inte behöver har lika varmt hemma om man inte fryser om fötterna.

Hur man än vänder sig så är nog värmekostnaden ganska stor på vintern.
En smart värmepanna som justerar temperaturen efter elpriset kanske är en smart investering.

Har man källare kan man göra om dräneringen om den är kass, och isolera samtidigt.

Lägga solceller på taket, m.m.

Precis och det är väl kanske detta som är kärnan. Någonstans ligger det ett tak på vad investeringen kostar att minska sina energikostnader. Och vid något tillfälle kanske värmepumpen går åt skogen ändå. Därför är det små investeringar i förhållande.

Jag kanske överanalyserar? Dvs. energiförbrukningen kanske inte ska vara så beslutsdrivande som den varit för mig? Vi nästan slog bort det här alternativet direkt baserat på detta.

Dock, det finns ju ändå anledning att leta efter alternativet som skickar med bra energiförbrukning på en gång. Då köper jag mig ju många år att utvärdera alternativen.

Måste sortera mina tankar. Det här med bostadsköp är inte lätt. Än mindre med mäklare som flåsar en i nacken. Det ska gå fort fort fort när en annan gillar att vara betänksam.

Ja luft-luft pumpar är lätta att räkna hem. Men fördelen med bergvärme är att den är lika effektiv året om, eftersom den tar värmen från berggrunden som inte varierar så mycket. Luft/luft eller luft/vatten är väl egentligen sämst när de behövs som mest, dvs när det är riktigt kallt. Men då investeringen är så mycket mindre så är det inte säkert att man kan räkna hem investeringen som en bergvärmepump och borrhål innebär. Hade jag bott i Norrland hade jag valt bergvärme alla dagar i veckan, men i svealand/götaland så är det nog inte det mest ekonomiska.

Det här är ju spännande. Min far hävdar ju med bestämdhet att bergvärmen har lönat sig, inte bara break even utan massor. Nu gick han ju från (tror jag) elvärmepanna med vattenburet system till bergvärme. Men sen kanske det hade lönat sig snabbare med luft/vatten då?

Han är i alla fall en bergvärmeförespråkare av rang, vilket kanske också gjort att jag är det. Men jag har ju inte gjort några egna investeringskalkyl.

Att det lönar sig jmf. elvärmepanna får man hoppas. Men även där kan det nog eg. vara svårmotiverat att byta ut en fungerande panna om inte huset har väldigt hög förbrukning.

I södra delen av landet är det nog liten skillnad eller tom billigare totalt sett med luft/vatten. Visserligen måste du ha en ful och bullrande utedel också, men beror ju på läget om det är ett problem.

Jag bor i skåne så min kommentar angående berg och jordvärme gäller kanske inte för norra sverige.

Jordvärmens effektivitet sjunker när det blir riktigt jäkla kallt. Säg -10 till -20
Då funkar också luft/luft värmepumpar mycket sämre.

Förra vintern önskade jag att jag hade pelletsvärme istället.
300 öre per kilowatt timme fick vi betala vissa timmar.
Saknar Barsebäck (skånes kärnkraftverk som stängdes)

1 gillning

Nu börjar vi nog komma off-topic, men om en pelletspanna hade varit bra de dyraste 10 timmarna på en vinter så föredrar jag enkelheten med en värmepump de övriga 8750 timmarna på året. De få timmarna blir aldrig några pengar ändå.

1 gillning

Synpunkter i marginalen:

Instämmer till fullo. Har en kompis som hade pellets. Var aldrig annat än problem, stopp i inmatning och sotning titt som tätt.
Han har numera bergvärme…

Tillräckligt djupt borrhål måste vara oerhört viktigt. Om jag minns rätt är mitt borrhål 150 meter. Jättenöjd.

1 gillning

Har haft en kåk med direktverkande el. Vi hade elradiatorer och luft/luft. Januari, februari, mars var det inga roliga elräkningar. FRAMFÖRALLT så tyckte jag att det blev väldigt torr luft inomhus, vilket inte var behagligt. Tittade på lösningen att ändra till vattenburet men det gick inte att lösa snyggt.
Idag har vi frånluftvärmepump med golvvärme, behagligt och ekonomiskt (energiklass B) .

1 gillning