Ett vettigt hus för 1-1,5 miljoner kronor?

Hej allesammans!

Mitt första inlägg här och jag har en fråga som kretsar kring att bo billigt för att möjliggöra större frihet att forma min varddag som jag vill.

Jag trivs helt enkelt inte med ett stort bolån. Det har jag nu insett av egen erfarenhet.
Visst, det går runt osv men jag känner mig inte fri och det känns som att “jaha, var detta allt?” Skaffa bra jobb, äta, sova, jobba på kontor, amortera och gå i pension. Nej tack.

Jag inser snabbt att det är betydligt enklare att kapa sina utgifter (sälja den dyra lägenheten) än att bli ännu mer förmögen genom att arbeta ännu hårdare, starta eget företag, skaffa ännu mer kapital, etc.

Jag gillar tryggheten som komer med ett bra sparande och låga utgifter och vill därför komma ner såpass mycket i kostnad att jag aldrig mer behöver oroa mig för karriär eller bolån igen. Min tid ska vara på mina villkor. :grinning:

Jag har möjligheten att jobba remote idag så jag funderar på att sälja lägenheten och flytta ut till ett hus “på landet”.

Så till frågan: Går det att få tag i en vettig villa för 1 - 1.5 miljoner kr?

Lite kriterier för att undvika alla fällor som gör att huset kan komma att kosta mer än det ovannämnda:

  • Bra skick i tak.
  • Bergvärme vore trevligt.
  • Fiber bredband.
  • Ingen fukt i källaren.
  • Ingen riskabel grund såsom torpargrund.
  • Inget mögel alls.

Kåken ska komma med äganderätt till marken givetvis.

Område:
Inte för långt upp i Sverige, jag gillar ändå Solen och hyfsat nära kommunikationer och service. Gävleborgslän, kanske Huddiksvall eller så skulle vara trevligt men lyssnar till alla förslag.

Maxpris 1-1.5 miljoner.

Finns ett sådant hus ens? Eller ska man förvänta sig att det alltid är något svindyrt som måste åtgärdas för den priskategorin?

Edit: Fixade en del stavfel och förtydligade min frågsteställning.

3 gillningar

I småorterna i norra Skåne o i Blekinge är det absolut möjligt. Det är den del av landet jag känner till.

11 gillningar

Välkommen till forumet! :slight_smile:

Japp, jag håller med @EVAU - det är Göingebygden som gäller. Även stora delar av Småland utanför stambanan kan funka. Det är där jag själv kollat lite då och då om det blir flytt framöver.

6 gillningar

Nog har vi bra med sol här i norr också! Redan i Mars är dagarna längre här än i Stockholm och det håller i sig till September när vi återigen blir mörkare.

Hyfsade kommunikationer ställer till det en del med att hitta billiga bostäder dock, stora delar av inlandet har billiga hus men ofta svårt att klara sig utan bil i de orterna. Även om du skulle ha lokaltrafik nära så går den i många fall inte på helgen.

Även så långt söderut som Hudiksvall borde du kunna hitta vettiga villor för mindre än 1.5 miljoner, men du kan behöva kolla på såna som ligger en bit bort från centralorten (iaf här i norr så sjunker priserna fort när man kollar 25-40 minuter (med bil) utanför centralort).

Får inte ihop det här. Ett hus på landet är en enorm risk i sig och i mina ögon betydligt värre än att vara högre belånad i stan. Ett sånt byte som du föreslår kommer göra att du tvingas leva på husets villkor, inte på dina egna.

Hus på landet är billiga av en anledning: låg efterfrågan. Det är ett problem för bolånet eftersom att kunna ta sig ur det i förtid hänger på att någon annan vill lösa in det, så att säga.

Sen är det ett jävla elände att äga hus och folk tar alldeles för lätt på hur jävligt det faktiskt är. Även Bolmesson själv säger ju sig grovt ha underskattat hur mycket det faktiskt kostar, och att huset är placerat på landet gör allt etter värre. Jag är uppvuxen i en familj försedd med både villa och stor sommarstuga och får ångest bara av tanken på att äga hus. Folk fattar verkligen inte, jag går omkring i Stockholms dyraste villaområden ibland och skakar på huvudet åt flagnande fasader, översvämmande hängrännor och igenväxande trädgårdar. Vem fan har tid och råd att äga hus? Vete fan om ens de rikaste har det. De flesta villor verkar i större eller mindre utsträckning befinna sig i något slags förfallande tillstånd.

Det tar liksom aldrig slut med att äga hus. Jag sitter i styrelsen för min bostadsrättsförening och det är ju knappt något enda år som inte har någon punkt på underhållsplanen, och de allra flesta punkterna finns även i en villa, det är bara större och dyrare i ett flerfamiljshus. I en villa har du å andra sidan ingen som kan hjälpa dig. Är det inte fasaden som ska målas om så är det taket som läcker eller fjärrvärmecentralen som passerade sin tekniska livslängd för 15 år sen, och är det inte det så är det ett ständigt jävla klippande av gräs och häckar och äppelträd och bärbuskar och fan och hans mormor. Fattar verkligen varför folk bygger enorma jävla trädäck och har helt platta gräsmattor utan någonting på, det ser ju förjävligt ut men det finns gränser för hur mycket gräs en människa orkar klippa under ett liv och man gör allt för att slippa eller överlåta det åt robotar.

Jag var ute på landet hos mina föräldrar några dagar nu i veckan och hjälpte till lite eftersom de börjar bli lite till åren och har svårt med att orka med allt. Samtidigt vill jag inte gärna att de säljer sommarstugan eftersom det nog är viktigt att de håller sig aktiva. De säger att “nä, det är inte så mycket jobb” men på den punkten anser jag att de har en fullständigt snedvriden världsuppfattning; de har rena Stockholmssyndromet, för det är en vansinnig massa jobb att bara hålla stället från att växa igen och rasa ihop. I alla fall, jag rensade hängrännor (hoppas du gillar höga stegar), flyttade trädgårdsmöbler (de har fyra kompletta uppsättningar plus en massa extra stolar för att man ska kunna utnyttja hela den enorma tomten och sitta på en plats som för tillfället har lämplig sol/skugga), flyttade och fyllde vattentunnor, underhöll gräsklipparen, klippte en fruktansvärd massa gräs, osv osv. Egentligen borde man måla om hela fasaden, lägga om taket, göra om avloppet, fälla ett flertal enorma träd som hotar olika delar av fastigheten, rensa ett antal hängrännor som jag inte hade en tillräckligt hög stege för att komma åt, osv osv, men jag kan inte göra allt.

På landet kostar underhållsåtgärder nästan lika mycket som i stan men värdet på huset är mycket lägre. Dessutom är du utsatt för diverse elände som inte finns i stan i samma utsträckning, t.ex. plötsliga kommunala krav på avloppshantering och därvid tillkommande enorma kostnader, träd som faller över elledningar, träd som faller över hus, grävlingar som underminerar huset, osv osv (allt detta har hänt inom familjen; trädet som föll över huset nöjde sig dock med att falla över utedasset som dessutom mirakulöst överlevde episoden). Du gör dig också otroligt bilberoende vilket kan ses som en klimatrisk. Kommer huset ligga vid allmän väg förresten eller kommer du få vara med i en lokal vägförening? Finns miljoner såna här frågor.

I nån tråd nånstans nämnde Nestor att bankens värsta mardröm är ett hus på landet för en miljon med läckande tak (bra tak, såna som du letar efter, håller sig inte bra särskilt länge). I en storstad är ett sådant objekt ändå inte utom räddning, det kan finnas galningar som vill kavla upp ärmarna och ta hand om nåt sånt, men på landet är risken stor att ett sådant hus inte får några bud alls. Tänk på det du, innan du flyttar till skogs.

40 gillningar

Kan inte radhus vara ett alternativ? De brukar vara billigare än villor. Det borde gå att hitta radhus för rimliga pengar på många mindre orter.

Kan du inte bara söka på Hemnet och se vad som kommer upp?

Det är helt klart så att de orter vi pratar om har:

  1. Låg efterfrågan - husen där ökar inte i värde.
  2. Hög skatt - kommunerna har dålig ekonomi
  3. Dålig service - samma orsak som ovan

Enkelt uttryckt är det här orter som den som kan väljer att lämna. De som blir kvar är inte sällan en blandning av folk utan större framtid, roliga original och totala losers. Att hitta nya vänner på den lokala kombinerade pizzerian och bensinstationen är väl inget jag skulle ge mig på direkt.

Sedan kan man ju vara mer osocial och ha sitt liv på nätet. Säkert går det att hitta en väg framåt, om man vill. Det är dock så att de väldigt låga bostadspriserna är en indikation på olika andra förhållanden. Det kan vara bra att orientera sig om dem innan du flyttar dit.

En möjlighet kan också vara att diskutera konkreta orter här på forumet. Säkert finns det de som vet mer om dem.

1 gillning

Mycket välformulerat. Detsamma gäller renoveringar. Det är inte säkert att man får igen kostnaden för en renovering vid försäljning. Då binder man upp sig vid boendet längre.

Många i mindre orter är födda där och bor där tills de dör. Då kan de slå ut renovering och underhåll på 25 års brukande eller mer - trots risken att inte hitta betalande köpare pga läget.

Räddningen i kalkylen är ofta att inte behöva betala för hantverkare. Man måste tycka det är kul med renovering, underhåll och trädgård. Det gör säkert ts och då finns det gott om hus.

Varje timme man inte hyr in hantverkare sparar man 500-800kr. Samtidigt får en medelinkomsttagare ut runt 150 kr i timmen efter skatt. Således kan man lägga gott om tid på att lösa ett problem själv istället för att hyra in någon. Även med rut och rot.

Det går ju kolla så det inte är jättedyra saker att underhålla innan du köper. Ett alternativ kan vara att hyra hus eller lägenhet på landet. Långt ut i skogen kan man ibland hyra hus för 4-5 tusen av markägare som behöver extrapengar till underhåll. Visst, du ville äga - men du blir samtidigt av helt med både bolån och underhåll och binder inte upp något kapital.

4 gillningar

I typ alla avfolkningsorter finns det du efterfrågar

3 gillningar

Anar att det eventuellt saknas lite variabler i din ekvation för att skapa ett helhetstänk.

Hur tänker du omkring:

Partner?
Familj?
Släkt/vänner?
Framtida skolgång för barn?
Nöjesliv?
Fritidsintressen?
Bil/transporter?
Stödfunktioner som vård, butiker?
Möjlighet till jobb på orten för dig eller partnern vid förändrad livsinriktning?

Dvs jobbmöjlighet, bostad och boendekostnad är ju bara en del av ekvationen och framför allt över en livstid inklusive pensionen.

Är själv uppväxt på landet på en gård i en liten by i norrland och bor nu i Stockholm hyfsat centralt i villa men funderar även på lägenhet. Olika orter och boenden har olika +/-, framför allt om man kollar på i olika stadier i livet.

Sen kan man så klart alltid flytta men ändå bra att väga in många olika aspekter inför bostadsbyte.

Rent tekniskt/ekonomiskt är det väldigt svårt få ett problemfritt hus i den prisnivån där ev åtgärder/investeringar lönar sig vid en ev försäljning. Dvs pengarna du får plöja ned i hus på den prisnivån i glesbygd höjer inte värdet i motsvarande grad.

Ekonomiskt kostar material/maskiner ungefär liknande oavsett om man bor på Lidingö eller i Kramfors. Arbetskostnaden skiljer säkert en del och sen kan man fixa en hel del om man är händig. Men t ex installation av en bergvärmeanläggning är dyrt oavsett var du gör det i landet. En snöslunga för att röja snö kostar lika, trallen till altanen ungefär samma, IKEA-köket kostar lika mycket för delarna osv.

3 gillningar

Där jag bor kostar de bästa husen med sjöutsikt, max 5min promenad till skola, förskola, mataffär och buss/tåg-anslutning runt 1,5 mille. De få hus som kostar mer än så är oftast helt nyrenoverade och med solceller och annat.

Finns gott om hus för runt miljonen också, men de är av äldre skick oftast och har istället kanske 15min promenad till det jag listade ovan.

Så visst finns det billiga hus, men då får man bosätta sig där de billiga husen finns.

4 gillningar

Vill du hinta om ungefär var du bor? Nyfiken på potentiella flyttmål nämligen.

5 gillningar

Gillar den här tråden. Det är intressant med perspektiv på frågan om bostad. Säkert finns det möjlighet att, för rätt person, att flytta till billigare boende på en mindre ort. Med arbete på distans öppnas nya möjligheter.

Skrev till dig i privat chatt.

4 gillningar

Också nyfiken… :upside_down_face:

Underbara Göinge! Gott om fin natur och härliga sjöar! :slight_smile:

3 gillningar

Många bra svar i den här tråden!

@kblomster
Jag är sund skeptiker själv så jag uppskattar din utläggning!
Tolkar det även som att du verkligen inte gillar hus :grin:

Lån
Planen med köpet är inte att någon annan ska lösa in det vid försäljning.
Så antingen carshar vi hela huset vid köp eller sätter belåning till högst 50%.

Vi vill skapa en bas, ground zero. Ett boende som kan vara för resten av livet där samhällets och näringsekonomins ekonomiska svajigheter inte kan nå oss eller åtminstone inte påverka oss i större utstreckning.

Jag förstår att saker kan och kommer gå sönder, men det räknar jag med. Därav att huset måste ha bra tak, osv osv. Jag planerar inte att säga upp mig helt.

Ungefär som den här mannen förklarar det https://www.youtube.com/watch?v=XamC7-Pt8N0 :slightly_smiling_face:

Ett snabbt räkneexempel för ett hus på 1.5 milj,
Pris 1.5 milj med belåning 50% dvs 750.000 i bolån.
Vi tar en tråkig ränta på 5% (vilket vi förhoppningsvis är på väg ifrån nu).
Det ger en årlig ränta från första månaden på 37500:- spritt över 12mån =
Månatlig ränta 3000:- som dessutom löpande blir mindre vid varje amortering. 
Fullt hanterbart. Och med en belåning på endast 50% så kan vi säkert på ännu bättre ränta eller knappt någon alls.

Fysiskt arbete med huset
Det är ju det som är själva livet! :grinning:
Jag fixar inte att träna för “träningens/hälsans” skull. Vet inte vad det beror på men jag måste få ut något som är mer än bara mig själv. Avskyr gymmet och blir snabbt uttråkad av att köra repetetitiva övningar - Det är där huset kommer in! Naturlig träning i form av regelbundet underhåll och du får ett fint hus med tomt som resultat.

Logistik, service, familj och det sociala
@Garibaldi Vi är inte ut efter värdeökning. Vi är ute efter kostnadsstopp.
Vad beträffar service så lär vi placera oss i anslutning till någon fungerande tätort.

Så har vi det här med det sociala nöjeslivet. Det måste väl ändå finnas lokala föreningsliv man kan ta del av? Alla småorter utanför de större städerna kan väl ändå inte enbart bestå av Ronny och Ragge vars höjd av underhållning är att dricka hallonshots på den lokala pizzerian en Tisdagkväll.

  • MEN! Skulle det vara så: Jag kikade på blekinge som @EVAU och @angaudlinn nämnde. T.ex. Ronneby i Blekinge ligger väldigt nära en Swedavia flygplats. Tröttnar jag på min omgivning så kan jag på kort tid ta mig till flygplatsen och avnjuta en öl i Kroatien redan samma eftermiddag. :wink:

Familj och barn
@Skogstomten
Vi är DINKs med stabila jobb och sambon är helt med på planerna.
Inga barn inplanerade. Se nedan om detta skulle ändras.

Vad händer om det visar sig vara fel idé
Skulle detta ändras så behåller vi våra år av ködagar i diverse bostadsförmedlingar i stan, säljer kåken och flyttar in i en hyresrätt.

Har jag missat något? Förutsatt att man kan jobba remote så känns det här som att den här planen har täckt upp både kostnader, uttråkighet, service och fysisk träning.

Tack för alla era svar! Ser fram emot att läsa mer!

4 gillningar

Slumpmässigt vald kåk i kommunen för under miljonen:

1 gillning

Kom tillbaka och rapportera i den här tråden när du rensat hängrännor, akutbytt varmvattenberedare, slipat ut blöt isolering från vinden för det läckt, fixat stopp i bajsavloppet, klippt en tre meter hög taggig häck och målat om en fasad. Noll träning, hundra procent nedbrytning. :disguised_face::grin:

5 gillningar

Fast hur många gånger händer det under en livstid? Varmvatten är tex inget akut för varken dig eller huset. Möjligtvis om du har tonårsdöttrar men det var ju inte i planerna.

Det mest går att förutse om man är skapligt händig och inte helt bakom flötet. Tak ramlar sällan ihop utan småläcker. Om man har ett tak långt över förväntad livslängd och inte kontrollerar det då och då får man skylla sig själv.

2 gillningar

Bergvärme var kanon förr. De senaste åren har luftvärmepumpar kommit ikapp.

De är väl möjligtvis lite sämre om det är 15- och nedåt.