Intressant fråga, får jag vända lite på frågeställningen?
Min sambo vill inte att jag gör någon sådan här genomgång med hennes barn i oro att de kommer bli för fokuserade på pengar. Har någon av er funderat i dessa banor att man kanske inte ska exponera barn mot sparande i för tidig ålder?
@Daniel_Nilsson Sparande kommer ju i många former och man kan lägga upp det på olika sätt. Kan väl grovt skilja på det mellan “Lägg undan pengar så du kan tjäna mer pengar” och “Lägg undan pengar så du har när du behöver”. Ekonomiskt ansvar tycker jag man bör introducera tidigt för att underlätta för barnet i senare år. Ifall man vill lära ut mer detaljerad investering för bättre avkastning får man väl ta individuell ställning till som förälder baserat på sina värderingar, tror inte det finns nåt rätt eller fel där. Exempelvis min pappa lärde mig tidigt att alltid spara minst 10% av min inkomst, vilket jag är väldigt tacksam för då jag nu som snart nyexaminerad har ett gott kapital för min ålder. Sen finns det ju inga garantier, min bror blev ju uppfostrad av samma pappa men anammade inte samma filosofi alls, men det har ju gått bra för honom ändå då han har en bra “work ethic” och utbildning.
1 gillning
Jag har ingen aning om vad som är bra eller inte. Det är nog ganska subjektivt.
Personligen har jag växt upp med föräldrar som jobbat till sig rikedom. Det har aldrig gått nån nöd på oss så länge jag har levt. Samtidigt passar både mina föräldrar och jag i snålfällan (fiktivt motsatsprogram till lyxfällan). Aldrig överkonsumerat.
Ett tidigt minne var när vi var på banken och jag fick sätta in mina pengar på mitt första konto. Fick tom en liten bankbok. Å då snackar vi på den tiden då internetbank redan var en grej.
Det har gjort mig rejält förmögen som ung (under 30) och kunnat känna att pengar är oviktiga samtidigt som kapital är viktigt. Det är både en trygghet och en maktfaktor att kunna lämna en dålig arbetsgivare på studs.
Jag lever inte ens upp halva min lön (efter skatt), ändå går jag på lyxkrog ibland och känner verkligen att jag inte behöver mer. Har vänner med nästan samma lön som konsumerar upp alltsammans samtidigt som de är oroliga för klimatet. Jag tycker inte det syns i deras konsumption.
Jag upplever att pengar bara är viktigt om man inte har kapital. Då är det jätteviktigt och blir ett stort stressmoment. Men om man har mer än man behöver och är medveten om pengars värde, då blir pengar oviktigt.
5 gillningar
En sak som var en stor insikt för mig är att göra saker värderingsfria. Att vara saklig kring så här fungerar det, sedan är det upp till var en och bedöma om det är bra eller dåligt.
Problemet är ju att man lär barnen om pengar genom att inte prata om dem också. Kanske bara inte det som de sedan har nytta av. För mig är det nog viktigast att tänka att det inte är antingen eller med pengar och att se det som en resurs som vilken annan.
Mycket av fostran handlar för oss om att ge barnen ett språk/redskap för det mesta. Och analfabet ifråga om vissa ämnen är en dålig utgångspunkt. Som en homeschooling-aktivist sa ”jag är inte så orolig för mina barns klasslärare, men för övriga 700 lärarna på skolan”.
Vi utgår från att så är fallet och försöker ge barnen redskap att hantera det, framförallt källkritik.
1 gillning
Jag är uppvuxen i en familj där man varit mer eller mindre ekonomiskt analfabeta. Absolut inte så att vi hade ekonomiska problem eller så, mamma och pappa hade ganska genomsnittliga löner som Rörmokare och Undersköterska. Dom hade en liten buffert för oförutsagda utgifter, men utöver att dom sparade 100kr/mån var till oss barn, så var spara för dem synonymt med “lägga undan pengar till sommarresan”.
Dom där 100kr/mån var det bästa en banksäljare någon sin gjort för mig, någon hade “lurat på dem” att dom ska ha en generationsfond (som viktar om från aktier till räntor med tiden) för oss som pengarna skulle sparas i. Fonden var helt värdelös och svidyr, men hade det inte varit för den hade jag inte fått några pengar när jag fyllde 18 
Så när jag slutade skolan och började jobba var jag utrustad med ca 20 000kr och det enda jag visste om pengar var hur man spenderar dem.
Jag var verkligen intresserad av att bygga en ekonomisk trygghet, kunna köpa hus, etc.
Men det är svårt när man inte ens vet hur man man sparar pengar, blev ju aldrig något över i slutet på månaden, så fanns inget att spara. När jag väl lärde mig spara pengar hade jag ingen aning vad jag skulle göra med dem.
Det tog mig ett par år att bara komma igång på riktigt med ett ordentligt sparande. Efter ytterligare några år hade jag testat allt!
Först gick jag till bankmannen och läta honom sätta upp en sparplan med lika bra fonder som mina föräldrar hade föreslagits, han lurade till och med på mig att börja med ett IPS-sparande. Kan ni fatta, några av de första 10 000kr jag sparade är fast på ett IPS konto jag inte kommer åt förens jag blir pensionär!!!
Efter något år hade jag lärt mig så mycket att jag fattade hur lurade jag var. Då testade jag alla möjliga “get rich quick”-metoder från stock picking till teknisk analys. Brände mig fullständigt flera gånger.
Jag tror jag var 27-28 år innan jag kan säga att jag började förstå hur man sparar pengar, men jag lär mig fortfarande, och nu har det snart gått 8 år till sedan dess.
Om så mina föräldrar så hade gett mig 200 000 kr istället för 20 000 när jag blev myndig hade jag ändå haft mångdubbelt mer än så när jag fyllde 28 om dom istället inte gett mig en krona men lärt mig hur man hanterar pengar.
Mina egna barn är båda under 3 år, dom har redan mycket mer pengar på sina sparkonton än jag hade när jag blev myndig. Jag kommer se till att dom har en bra kasse med pengar för att starta sitt liv som vuxen, men jag tycker bara det är det näst viktigaste, den viktigaste lärdomen dom ska få av mig är hur man hanterar pengar.
6 gillningar
Ett off topic-tips: Om beloppet på IPS-kontot fortfarande är mindre än ett prisbasbelopp (ca 47 000 kr) så kan du avsluta det i förtid genom att kontakta din bank: https://skatteverket.se/privat/skatter/forsakringar/avslutavpensionssparandeifortid
3 gillningar
Jag tror inte att mina föräldrar någonsin har haft en konversation med mig, utom i ett hett argument där jag ville köpa något som de tyckte var slöseri med pengar som jag tjänade på mitt jobb som tonåring. De sa att eftersom de driver mig till mitt jobb och hemma, att alla pengarna faktiskt är deras, så att de kan bestämma vad jag ska göra med det. Det gjorde mig extremt arg.
När vi kom hem gav jag alla pengar som jag sparade från arbetskraftjobbet till min mamma och sa till henne att hon lika gärna skulle kunna behålla det eftersom det ändå är allt hennes. Hon försökte ge tillbaka den, men jag vägrade i ilska. Jag tror att jag visste att det skulle få dem att må dåligt för att de bestämde att pengar jag hade tjänat genom att arbeta igenom alla mina helger var deras, och jag ville att de skulle må dåligt om det.
Det påverkade mig väldigt mycket för att jag helt klart fortfarande kommer ihåg och tänker på det ibland, men jag är inte säker på exakt på vilka sätt - bra eller dåligt. Jag har alltid varit ganska ansvarsfull med pengar totalt sett. Jag brukade vara en stor impulsköpare, men aldrig så att jag missbrukade skuld eller kämpade ekonomiskt.
2 gillningar
WOW, tack @kristian5. Du ser, man lär sig hela tiden 
Det hade jag inte en blekaste aning om, kan jag ju köpa massa nya skor 
1 gillning
Tycker det är viktigt att barnen får lära sig från tidig ålder att man kan tjäna pengar på andra sätt än att byta sin tid mot detta, att pengarna kan sättas i arbete. Förstår inte hur det skulle vara skadligt för dem att få kunskap kring detta, det borde läras ut i skolan.
Sen gällande fokus på pengar så upplever jag att de i min omgivning med bäst ekonomi på ett sätt är väldigt fokuserade på pengar, men på ett annat vis är väldigt chill gällande pengar på ett sätt som personerna med sämre ekonomi inte är i samma utsträckning. Det blir en väldigt avslappnad stämning gällande vem som betalar för vad och hur mycket när man umgås, mer givmildhet och glädje åt andras framgångar.
1 gillning
Kan rekommendera boken “The Opposite of Spoiled: Raising Kids Who Are Grounded, Generous, and Smart About Money”. Ganska vettig, från introt:
Children are hyper-aware of money, and they have scores of questions about its nuances. But when parents shy away from the topic, they lose a tremendous opportunity—not just to model the basic financial behaviors that are increasingly important for young adults but also to imprint lessons about what the family truly values.
4 gillningar
“sparande i för tidig ålder?” Miljövänlig är en typ av sparande också. t.ex. återvinna, energisnål. Barnen lära sig från vardagsliv o från dagis. Pengarna kan handla om ekonomi (mikro o makro).
Det är väl bra om barn är fokuserade på pengar? Bara dom riktar fokus på rätt saker.
Köp 2 flak ramlösa och låt barnens jobb bli att panta burkarna. Sätt in pantpengarna på en indexfond. När barnen blir 18 visa dom summan.
Du kan ju lägga in en summa för att hålla grytan kokande.
Starta ett sparande på 100 kr i månaden om du inte orkar fippla in varenda krona.
Planen är att visa det lilla stegets makt för barnen. 
Jag har pantat burkar för 7200 kr och satt in på indexfond. Det är ett barnspar innan mina barn ens finns.
Jag har svårt att se att kunskap skulle vara farligt, förutsatt att vi vuxna även för vidare sunda värderingar kring hur kunskaperna ska användas.
Barn gör ju som bekant inte som vi säger, utan som vi gör. Om man som vuxen är rädd för att lära ut ett ämne så kanske det inte är själva kunskaperna man är rädd för att lära ut, utan istället skräms man av att tvingas möta och förändra sina egna osunda vanor för att kunna vara en bra förebild?
Om jag måste välja så skulle jag säga att det är viktigare att lära ut bra värderingar än rätt kunskaper. Om barnet har rustats med bra värderingar men saknar kunskap är sannolikheten stor att hen själv kommer söka upp nödvändig kunskap senare i livet. Det kanske tar lite längre tid innan investeringarna kommer igång men sannolikheten är stor att barnet har en ekonomi i balans.
Om man däremot ger barnet rätt kunskaper men fel värderingar skulle jag gissa att det är större risk att barnet hamnar snett.
@Maximus De som har drickbart kranvatten kan ju annars dricka det istället för Ramlösa. Och investera mellanskillnaden. Lite svårare utmaning att förklara eftersom det inte är lika konkret som att panta, men ger mångdubbelt mer pengar. Bara insättningen blir fem gånger så stor. Lägg sen till ränta på ränta på det.
Värt att notera är att Ramlösa inte bör intas regelbundet av barn under sju år. 
1 gillning
Nej dom vuxna kan dricka ramlösa. ^^