Fem år som ekonomiskt fri - en autentisk berättelse

Fastnade ikväll för den här artikeln, mycket läsvärd om en FI-bloggares resa. Älskade verkligen autenticiteten i den.

12 gillningar

Tack för delningen! Jag hade aldrig kommit över denna blogg annars. Otroligt insiktsfullt skrivet och hans författargener skiner igenom i hur han uttrycker sig. Livet blir inte alltid (eller kanske tom sällan) som man har tänkt sig och behovet att ha en rejäl buffert när så krävs är tydlig. Likväl som att ha en plan B och C. Det är inte givet att man håller ihop med sin partner livet ut. Att dessutom få insikten om att man inte är en del av/intresserad av ens vänners “dagliga samtalsämnen” är nog något man lätt underskattar. Jag ser med skräckblandad förtjusning fram emot tillfället (sommaren-22) när jag planerar att runda av min konsultkarriär och fortsätta företagandet men i mindre omfattning därefter. Hur mina relationer kommer att formas då, vilka som jag kommer att umgås och kunna relatera till. Att sakta trappa ner tror jag gör det hela enklare då man får en gradvis övergång, jmf med att gå från 100% till 0%.

Tack än en gång för tipset om hans blogg, jag ser fram emot att läsa ikapp tidigare kapitel.

2 gillningar

Spännande läsning, vettigt att läsa om hur bra det kan vara och hur livet kan bli totalt annorlunda till följd av saker som man inte kan påverka.

Vettigt också att inse att man behöver nog ta höjd för fler oväntade saker än man kanske tror.

1 gillning

Många kloka ord :+1:

1 gillning

Var helt otrolig läsning, tack @janbolmeson för delningen! :slight_smile:

1 gillning

Tack så mycket för inlägget!

1 gillning

Väldigt intressant och personligt skrivet. Tack för delningen.

1 gillning

Obs viss spoiler alert!

Tack för detta! Superintressant och nyanserat om hur ett alternativt liv kan vara. Intressant med förändrade relationer både till partnern och till vännerna.

Jag tror att det är en väldigt vanlig anledning till skilsmässa överlag att den ena parten är lite starkare än den andra och driver familjen åt ett håll som den andra parten egentligen inte är så begeistrad i. Sen skriver han väldigt lite om vad de ansåg vara meningsfullt att göra under de år han var ledig (förutom att läsa och kolla på film typ). Jag uppfattade det mer som att han försökte undvika jobbet vilket jag tror inte är den bästa grunden för ett alternativt liv. Alltså att inte söka sig till nåt utan enbart bort från nåt.

Det hade kanske blivit annorlunda om han och hans fru hade ägnat sig åt någon form av välgörenhet att de hade kunnat hitta mening på det sättet. Eller om de skaffat barn eller varför inte en hundkennel… Jag kan förstå att frun kände att de inte hade något att komma med och dirigera sitt engagemang mot utifrån hans beskrivning i texten.

2 gillningar

Man funderar dock över hur mycket eller lite som inträffat om de istället hade arbetat. Det får vi ju aldrig svar på. Personligen tror jag det är viktigt att fylla den lediga tiden med meningsfulla saker som båda brinner för. Kan vara att renovera/bygga hus, prova en affärsidé ihop, resa.

Givetvis skall båda i en relation se ett värde i att sluta arbeta men jag tror också att det är enklar om man gör det ihop. Jag kan känna viss oro över om jag bygger en pengamaskin som ersätter min inkomst men att min fru fortsätter arbeta 40-60 timmars veckor. Hur blir ens relation då?

1 gillning

Tack för tipset - jag har precis läst hela och måste understryka att jag gillar öppenheten och ärligheten. Det får man inte alltid från amerikanska FI-aktivister…

Jag känner också igen mig i mycket: miljömupperiet, gåbandsliknelsen och jakten på att visa sin framgång som jag upplever att många lever mitt i. En del av min egen historia känner jag igen kring hans berättelse om den tidigare relationen. Bara en del, men det här med att värdera saker olika och att lägga om kurs.

Mina invändningar eller övriga kommentarer handlar mer om vilket land detta utspelar sig i. Vi har sociala skyddsnät, så även med nå’n eländig åkomma skulle det inte bli en finansiell börda. (
Men, vilka olika siffror det blir när man börjar räkna på just vård och mediciner!) Att bilda familj i USA är också dyrare än här, jag har dessutom redan två tonåringar och tvivlar på att det blir aktuellt med en sladdis. Husjakten uteblir också. Jag sitter säkert i mitt.

Den sista punkten är vänner och det var nästan den bästa delen av inlägget. Jag har redan insett att flera av mina bekanta antingen redan lever utanför 8-17-tillvaro eller att de finns online. Vill man som europé upptäcka andra länder är det också mycket lättare än för amerikaner. Vi har 40 stycken på kortdistans. F ö vill man kanske inte behålla vänner som springer på löpbandet?

Poängen hans ex gör att ekonomin var en gemensam hobby de hade och att inte längre ha ett mål är ju såklart jobbigt. Det kan jag se som ett potentiellt problem. Jag tror dock att det inte skulle vara så konstigt för egen del.

Raderna om att jobba lagom, ta ledigt, distansarbeta osv tar jag till mig och jag började nyligen skissa på hur en 50% tjänst skulle fungera på mitt jobb. 50% utan övertid i så fall. Tänk att jobba tre dagar i veckan, 6-7 timmar per dag och en del av detta på distans. Det skulle inte göra ont.

Superbra inlägg - den bloggen ska jag återvända till.

Tack! Superintressant! :slight_smile:

Som John Lennon sa ”Life is what happens to you while you’re busy making other plans.”

Just pga av att livet skickar helt oväntade ”curvballs”, åtminstone så har våra liv varit, så lever vi enligt principerna:

  • Flexibilitet - var alltid beredd på att omvärdera situationen och ha gärna både en plan A, B och C men var beredd på att ta snabbt fram plan D.

  • Buffert - det räcker inte med att ha en buffert för det man vet kan hända. Ta höjd för att kunna hantera det man inte ens vet kan hända.

  • Kommunicera - vi lever en stor del av våra liv i vår egen lilla värld. Massor av nya intryck, information och känslor varje dag. Därför måste man kommunicera mycket och ofta, och inte minst lyssna på varandra, för att öka chansen att man faktiskt har samma målbild just nu. När något händer (punkt 1) så måste man jobba ihop en gemensam målbild igen.

Hur hantera ni andra det?

2 gillningar

Precis som ni. :slightly_smiling_face:

Mycket kommunikation och sedan några få vänner som är helt autentiska och kastar ljus på sådant som man kanske inte ser själv. För att se det där man själv snurrat upp sig.

Sedan tror jag att ha en balans mellan alla de olika sakerna i livet; konsumtion/sparande, kort/lång sikt, planering/spontanitet, leva nu/Se framåt etc. Naturligtvis har man alltid slagsidor men att försöka vara medveten om det.

3 gillningar