Den lagen tillkom dock först 2014, folk hade trots detta inga betänkligheter att ta lån på 100% av bostadens värde innan taket på 85%. Även om de inte kan kalla hem lånet finns det vad jag vet inga hinder för att höja räntan på hela lånet eller delen som står utan säkerhet för att reflektera den nya risknivån, vilket för de flesta innebär efter 3 månader.
@Guldfeber Om en bostads värde går ner så man överstiger bolånetaket. Kan man flytta lånet mellan bankerna då? Så det går att förhandla räntan med banken? Eller är man körd när ens bindningstid löpt ut?
De kan inte höja räntan för en enskild låntagare över listräntan. Jag tror också det finns vissa begränsningar hur de får ändra listräntan, de måste motiveras i ändrad marknadsränta, men någon får gärna rätta mig där.
Men marknadsräntan kan förstås ändras, men det ska ju banken ha räknat på när man tar lånet (6-7% ränta). Det skulle dock antagligen leda till en priskrash på bostadsmarknaden.
Sen bör man amortera mer ju högre belåningsgrad man har, ner till ca 50-60%.
Tror inte de får överstiga taket ens vid flytt, men du måste fortfarande lösa lånet hos gamla banken innan flytten, så då kommer du behöva skjuta till kapital. Du har ju olika löptider på räntan (3 mån - 30 år), när den tiden är över får man ju förhandla efter förutsättningarna som gäller då.
Även delen som överstiger säkerheten? Vore väldigt intressant att reda ut detta faktiskt, har stor betydelse för många dagen det smäller.
Det finns ju inget tvång för bankerna att låna ut pengar till en viss person (så länge det inte är lagstadgad diskriminering), så det är inte säkert att en annan bank är intresserad. Det krävs antagligen en avsevärd värdeförändring för att bankerna ska ta det i beaktande. Jag tror inte det finns någon direkt lag som hindrar en annan bank att ta över lånet givet att det var under lånetaket när du köpte. Snarare banken som inte kommer vilja låna ut om de inte bedömer säkerheten som tillräckligt god.
Man måste skilja på bindningstid och löptid här. Efter bindningstiden gått ut kan du få listräntan på 3 månaders räntan. Lånet kan dock inte sägas upp under lånets löptid vilket brukar vara minst 30-50 år. Vid det laget bör du ändå redan vara rik som ett troll om du följer den här bloggen 
1 gillning
Konsumenternas.se om uppsägning av bolån för att säkerheten har försämrats:
Många av de fallen har man förhoppningsvis försäkring för. Att bostadsrättsföreningen missköts eller gått i konkurs är dock en risk. Detta lär ha hänt under 90-tals krisen. Jag har också hört om nya bostadsrättsförening som gått i konkurs. Inte så kul om man har miljonlån och blir hyresgäst i den bostad man trodde man ägde.
2 gillningar
Om vi kan lyckas formulera frågorna någorlunda isolerat så kan jag dra det förbi mina bankkontakter eller Dag Wardaeus på Hypoteket eller deras jurister. 
Min tolkning av frågorna:
- Under vilka förutsättningar kan en långivaren säga upp ett bolån? (Jag anser att konsumenternas svarat på det, och bör vara en trovärdig källa)
- Kan en långivare ge en enskild låntagare en ränta över listräntan?
- Kan långivaren sätta listränta helt fritt (t.ex 15%+ om man vill sluta ge ut lån)
- Om värdet på en bostad sjunkit (betydligt) så belåningsgraden är över 85%, är andra långivare förhindrade att ge erbjudande om flytt även om de skulle vilja?
1 gillning
- finns det någon reglering kring räntan på lånedelen som överstiger 85% eller 100% av säkerheten, helt enkelt finns det något hinder för banken att behandla den delen som ett blancolån och egentligen sätta vilken ränta som helst.
Menar du lån som tecknades som bolån (max 85% av priset vid tecknandet)? Annars är det ju blancolån från början, och får ränta efter det.
Även för blancolån finns vissa regler för hur räntan får justeras och hur hög den får bli.
Som tecknades som bolån, men där säkerheten inte längre täcker kapitalet man lånat.
Enligt din länk skulle maxtaket på denna (om de nu får göra om den delen till detta) vara 40%. Så om man har 85% belåning på en kåk för 4000k och den sjunker i värde med 30% så skulle man “bara” behöva betala 20.000 i månadsränta för den delen, jippie 
Det kräver att långivaren säger upp bolånet helt eller delvis, vilket de inte får göra bara på grund av en generell värdeminskning. Största risken är nog att man inte längre kan betala bolånet på grund av ändringar i privatekonomin, kanske kombinerat av höjd bolåneränta. Då får banken säga upp bolånet, vilket troligen leder till tvångsförsäljning och man får eventuellt kvarvarande lån som blancolån.
Jag håller med dig kring det där med att låta bli att tajma bostadsmarknaden. Alltså, det går sannolikt, man behöver dock vänta länge. När hade vi senast en riktig sättning på marknaden? 90-talet? Många gjorde bra affärer då, så aldrig fel att ha torrt krut att använda, såvida man vill bli fastighetsägare och tjäna pengar på det. Då tänker jag mer kommersiella fastigheter och hyresfastigheter.
Gällande Riksbanken så har de köpt/genomför köp av säkerställda obligationer för 700 miljarder kronor sedan i Mars, sen är väl sannolikt inte alla 700 miljarderna för bostadsobligationer, det går säkert att luska fram i rapporterna dock.
För att mildra effekterna på svensk ekonomi av coronapandemin avser Riksbanken att fram till den 31 december 2021 köpa värdepapper för upp till 700 miljarder kronor, utöver planerade köp före coronapandemin. Köpen syftar till att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning. De nu aktuella köpen omfattar bland annat säkerställda obligationer (bostadsobligationer). .
Min tolkning således är att bostadsmarknaden i nuläget är statens problem, delvis.
1 gillning
Till väldigt liten del i sådana fall. Svenska bostadsobligationer kan inte jämföras med ex amerikanska där det är mycket enklare att bli av med sina skulder, speciellt gällande bostäder där man på många platser helt enkelt kan lämna nyckeln till banken. Här blir du ekonomiskt ruinerad för lång tid framöver.
Njae, jag skulle säga till en ganska stor del. I alla fall indirekt. Bostaden är generellt den sista utgiften man överger. Man kommer dra ner på allt annat först. Det kommer slå på bland annat konsumtion vilket i sin tur kommer få följdeffekter i ekonomin. Så ja, det direkta problemet är marginellt, det indirekta är ganska stort.
Sedan kan man ju också spekulera i vad som händer man förtroendet för svenska hushållen sjunker, då borde ju räntorna stiga. Stiger räntorna och eftersom de flesta har rörlig ränta så kommer det också slå ganska fort.
Men ja, det reala konsekvenserna för enskilda individer kommer vara oehörda. Det såg man ju på 90-talet. Har för mig att jag såg någon siffra hos Cornucopia att mer än 25 000 personer hade fortfarande skulder till följd av 90-tals krisen. Tänk att dras med sådana skulder i 30 år…
Det stämmer säkert, men egentligen spelar det ju ingen roll om det är 1 eller 1 miljon personer. Bara man själv inte är den individen om 30 år.
Jag har bekanta som jag tror (därmed inte sagt att jag vet) som fortfarande lider ekonomiskt p.g.a. en gammal bostadsskuld (över 20 år gammal).
Många i min ålder (under 30, större stad i Sverige) har stora lägenhetsskulder och sparar väldigt lite/ingenting av sin inkomst (trots hög inkomst relativt Sverigesnitt). Några sparar i typ ny-teknik fonder eller några dyra aktiva fonder utvalda med argumentet att de har ju gått bra hitintills. Det som man då sparar till är flashigare bostad om typ 3-5 år.
Dessa personers ekonomiska situation skrämmer skiten ur mig. Kanske överdrivet mycket. Men min tanke hela tiden, kommer de vara i samma situation som mina bekanta om 30 år? Tvingade att bo dyrt och fortfarande ha gamla skulder draggandes?
Det var för individen jag tänkte på. I många andra länder är det mycket lättare att slippa släpa på gamla skulder, speciellt för bostäder, medan det i Sverige är ett högriskprojekt med belåning. Vi har inte samma syn på att man ska få “börja om” utan en mer lutheransk inställning. Staten kommer inte behöva skriva av värdet på sina bostadsobligationer oavsett om de köper dem nu eller skulle köpt dem vid en krasch.
Om jag bodde i vissa stater i USA skulle jag flippa hus med maximal belåning som enda sysselsättning och säkra hem vinsterna i fysiskt guld. Det framstår som i praktiken riskfritt för en svensk.
Varför är det ett samhällsproblem? Är det inte bra att normalpersonen har råd att bo och ha pengar över till att spendera dvs direkt bidra till samhället istället för att betala överpriser till rika utländska fastighetsspekulanter?
Jag har inte läst hela tråden men att bostäder ökar i pris över tid är lika tokigt som att Volvon skulle öka i pris.
Jag håller med han som ville ha bostadskrash. Det är enda chansen att skaffa eget boende i dagsläget om man inte ärver något.
1 gillning
Visst är det så. En intressant video i ämnet från The Economist. Många arga kommenterar under videon 
I många utvecklade ekonomier äger inte folk sina bostäder.