Jag tycker det skulle vara intressant att få lite insikt i hur en indexfond fungerar under skalet och undrar om det gjorts nåt avsnitt om det här på RikaTillsammans?
Jag skulle t. ex. vilja veta mer om hur utdelning av underliggande tillgångar fungerar och vad händer egentligen när jag fyller på mitt innehav i fonden? Det talas också mycket om avgifterna, när och hur tas denna ut osv.
Avsnitt 211-212 kanske kan vara av intresse. Intervju med en av personerna bakom Plusfonder.
Jag arbetar som indexförvaltare och kan svara på dina frågor, stora som små.
Utdelningar: olika fonder gör olika men mest vanligt är att utdelningen återinvesteras i fonden. Oftast med terminer då det ger den mest kostnadseffektiva exponeringen. Detta görs dagen innan ex dag på stänging i den specifika marknaden där aktien handlas.
Köpa/Sälja andelar i fond: Alla fonder har en bryttid. I sverige är det normalt sett kl 16:00. Då tar man ett snapshot på alla priser för alla innehav i fonden och får således ett marknadsvärde för alla innehav. Sen räknar man ut NAV (Net Asset Value) Det är ungefär som ett bokslut för dagen. Det NAV priset får sedan kunder köpa och sälja andelar på.
Management fee / fondavgift: Avgiften ackumuleras på daglig basis som en skuld i fonden och dras normalt sett månadsvis av fondbolaget och ”nollas” ut i fonden. Sen börjar man på nytt. Den baseras på fondavgift * marknadsvärde (AUM) / 365. Det beloppet adderas till fodringar i fonden på daglig basis.
Hoppas det hjälper och hojta om du har fler frågor!
Vilka handelsplattformar/mäklare använder svenskförvaltade fonder normalt när det ska köpas säljas aktier? Vilken tid på dagen sker handeln normalt, har hört talas om att det är sist halvtimman innan stängning, stämmer det?
Tack för intressanta svar! Kul med inblick i vad som händer bakom kulisserna. Är det alltid så att man återinvesterar i den aktie som nyss delade ut? Eller sprider man ut återinvestering av utdelningen på samtliga aktier igen? Jag vill försöka förstå lite hur den där “ränta på ränta”-effekten fungerar inom fonden. Varför ökar fondens värde så att säga?
Det varierar. Vissa använder sig svenska, nordiska samt globala mäklare beroende på vilken marknad man ska handla i. Då lämnar man över ”ansvaret” för utförandet av exekveringen till den motparten. Då har dom direkt tillgång till börsens handelssystem samt deras egna egenutvecklade eller inköpta.
I andra fall kan man vara DMA kund ( direct market access) Då använder man vanligtvis en mäklares infrastruktur men handlar själv manuellt eller genom olika algoritmer.
När man handlar beror på när vilken värderingstidpunkt fonden har och hur likviditetsprofilen på det man ska handla ser ut generellt , samt just den dagen . Kan vara kl 16, 17 eller stängning. Det står angivet i fondbestämmelserna bla.
I fondbestämmelserna står det angivet vad fonden ska göra. Dvs återinvestera endast i det bolaget som delar ut eller hela korgen. Ränta på ränta effekt uppstår när då återinvesterar beloppet istället för att ta ut det. Då kommer ju mer pengar i arbete och över tid får du förhoppningsvis mer avkastning. Fondens värde ökar när aktiepriserna stiger. Dvs värdet på summan av alla innehav är större än igår.
När det gäller köp, skulle man då kunna se flödet såhär: Jag och alla andra köper fonden för x kronor under dagen. Detta läggs i en stor hög och vid given tid så omvandlas denna hög pengar till ordrar på aktier enligt fondens spelregler. Ordrarna går igenom och fonden är nu ägare till fler aktier än tidigare?
Intressant! Möjligen OT men vad har en indexförvaltare typiskt för utbildning? Har alla läst ekonomi på Handels eller finns det alternativa vägar in?
Ja, precis.
Behöver inte vara handels. Räcker långt med en högskoleutbildning i ekonomi och sen många års erfarenhet inom fondbolag. Nuförtiden är nästan kvantare, mattematiker eller programmeringskunskap mer värt än en ekonomiutbildning i detta yrke.
Googlade
Vad är en Kvantare?
“En kvantitativ analytiker, så kallade kvantare, har många jobbmöjligheter inom SEB och kan till exempel arbeta med att utforma och implementera matematiska modeller för prissättning av derivat, uppskattning av risk eller för att förutse rörelser i marknaden.”
Grymt! 
En fundering jag har är gällande FAANG bolagens påverkan på globala index. Dvs ett fåtal bolag i USA har idag stor påverkan på hur de globala indexfonderna utvecklas. Hur orolig behöver man vara för den koncentrerade tech-risken? Hade varit grymt att få en lite bättre förklaring till vad som praktiskt händer i indexfonden när tex Apple tappar i börsvärde? En indexfond beter sig ju nästan lite som en “trubbig momentum strategi” om jag förstått det rätt. Hade gärna fått lite mer kött på benen här!
Tack på förhand!
I ett brett globalt index behöver man inte vara speciellt orolig då det normalt sett är +1500 bolag och bra riskspridning. Om ett bolag väger tex 10% och börsen går ner 10% så har du back 1%. Men netto kan ju fonden fortfarande vara upp. Förstår inte riktigt momentum tanken då indexfonder vanligtvis rebalanseras kvartalsvis eller halvårsvis för att korrigera vikterna och bolag som ska in/ut.
Läs även om 5-10-40 regeln som omfattar fonder registerade inom EU.
Mvh
Det var just rebalanseringen som jag jämförde lite med en momentum strategi. Dvs de företag som för stunden går bäst fortsätter ofta ha bra börsutveckling ett tag och får också störst plats i ett Index. Att rebalansertingen sker så sällan som kvartalsvis eller halvårsvis gör det ju dock rätt trubbigt
Tack för att du lugnade mig med ditt exempel, det jag tycker är lite speciellt är att 7 amerikanska Tech-företag (där de flesta rör sig inom samma område och påverkar varandra) står för ca 20% av ett globalt index. Dvs känns inte så diversifierat. Känns som en global indexfond kan ta mycket stryk innan rebalansering sker om tech sektorn börjar gå dåligt. Tänker jag fel?
Ja, jag hör vad du säger om de stora techjättarna. Det är helt klart besvärligt med risken på nersidan när de gått så bra och man äger en global fond som undviker detta på något sätt. Men personligen skulle jag inte oroa mig om man är långsiktig. Svårt att få mer diversifiering än att äga det flesta noterade bolag som är large/mid cap globalt.
Man kan tex välja en globalfond som inte är marknadsvärdesvikad, eller är cappad dvs att tex ingen bolag får överstiga x % i vikt eller att fonden har begränsat % vikt för sektorer etc. Så korrigeras detta löpande. Det får man läsa på om i fondbestämmelserna.
Många indexfonder som är optimerade ”och inte tex marknadsvärdesviktade” har sånna funktioner inbyggt.
Har du någon idé om varför ETFer inte riktigt slagit igenom på svenska marknaden? Känns som dom är mer eller mindre standard i övriga Europa och USA.
Det förbryllar mig också. Finns nog inget enskilt svar men tror mest på att investerarkulturen i Sverige har svårt att acceptera den sparformen vs den de traditionella fonderna som är väldigt djupt rotade. Man tycker kanske att börshandel, courtage och spreadar är för komplext. Sen så har ju avsaknaden av uppmärksamhet från olika intressenter inte hjälp till att marknadsföra och utbilda småsparare mm i dessa.
Tittar man på statistiken, har omsättningen på svenskregistrerade ETF:er legat på en ganska konstant nivå i omsättning senaste 5-10 åren. AUM har ökat men svårt att exakt skilja på vad som är skapande av andelar och börsuppgång.
Jag vet att Nasdaq kör nån drive nu i att marknadsföra detta då de också uppmärksammat det.
Vad tror du är anledningen?
Berätta gärna mer om vad matematikern typisk arbetar med.
Finns inget som är typiskt, man tittar på vad man behöver för kompetens och sen försöker man hitta personer som passar. Är man duktig på siffror, programmering eller och/ kan hatera stora mängder data är man eftertraktad.