Vet inte om jag är temporärt dum, men ställer frågan ändå.
När jag just nu funderar på det, så förstår jag inte riktigt hur “6 av 1000 presterar över index” förhåller sig till just index. Index ska ju vara snittet/mitten.
Bör det då inte vara mer eller mindre lika många som slår sitt index som inte gör det?
Var tänker jag fel?
Det är en studie över en 30års period, som kommit fram till att bara 6 av 1000 lyckas med att slå index alla dom 30 åren i rad…
Edit: kan tillägga att jag inte läst studien själv, utan det är så jag tolkat Jan i avsnitt #145
Så 75% – tre av fyra – skapade inget mervärde. 24% underpresterade mot index, så de var alltså sämre än om jag bara hade köpt alltihop via t.ex. en fondrobot. Endast 0,6%, det vill säga 6 av 1 000, var konsekvent bättre än index.
Edit 2: Har läst stora delar av studien, och det var alltså bara 0,6% som slog index efter perioden 1975-2006 efter dom räknat bort avgifter. Dvs fel tolkat av mig att dom konsekvent slog index varje år.
Studien:
Nja, studien kollade på totala avkastningen efter 30 år. Om en aktiv fond dippade en kortare period men sedan sprang om igen mot slutet hade den ändå räknats som att den slagit index.
Avgifter är en avgörande faktor. Den aktiva fonden måste slå indexet med mer än avgiften varje år för att överprestera.
Index visar inte på någon slags median av alla aktiva fonder utan är viktad efter marknadsvärde. För ett enskilt år kan man kanske räkna med att den hamnar någonstans i mitten av de aktiva fonderna, men det kommer ju inte vara samma fonder som överpresterar varje år. Eftersom marknaden är hyfsat effektiv när det kommer till prissättning är det svårt att avvika från index utan att ta en större risk (= ibland gå sämre än index).
Kan man då säga att en indexfond kommer som nummer 7, om nu 6 slår index och 994 inte gör detta.
Är nyfiken på hur många fonder av totala antalet som slår index generellt varje år. För det måste väl vara fler än 6 stycken.
Känner mig förvirrad fortfarande, men försöker förstå var en indexfond placerar sig i förhållande till antalet övriga fonder. Trodde i mitten då index ska spegla snittet. Eller mer eller mindre, då en fond kan gå väldigt mycket bättre eller sämre, eller flera kan gå något bättre eller sämre.
Kan även rekommendera S&P SPIVA - S&P Indices versus active, som är en hel sajt dedikerad till frågan.
Det viktiga tror jag i detta är om man lyckas slår index så är det troligen bara tur. Skickligheten ligger nog i att man valde att investera överhuvudtaget.
Så om 25% sverigefonder slår sitt index under ett år och 75% alltså inte gör det, betyder det inte då att dessa färre 25% måste ha gjort väldigt mycket bättre ifrån sig än de 75% som gick sämre? För att väga upp att de är färre som gått bättre än de som gått sämre. Därför hamnar snittet inte mitten eller ens i närheten, utan väldigt skevt fördelat på skalan antal fonder.
Min fråga handlar alltså inte om att Ifrågasätta hur bra indexfonder är eller om man kan slå index eller inte. Bara hur man räknar ut saker och vad olika begrepp betyder och hur dessa och olika tal förhåller sig till varandra.
Försöker lära mig mer om ekonomiska begrepp och tal i grunden, hur de skapats, betyder och förhåller sig till varandra.
Är inte helt med på vad du faktiskt efterfrågar.
Ett aktieindex är den sammanlagda utvecklingen på ett urval av aktier. Så om vi tar Stockholmsbörsens index OMXSPI för att göra det enkelt. OMXSPI är alltså den sammanlagda utvecklingen på alla aktier som handlas på Stockholmsbörsen.
Så om vi återgår till bilden som jag la upp så är det alltså enbart 25% av dom aktivt förvaltade sverigefonderna som slår passivt förvaltade indexfonder (efter avgifter) som följer samma index. Resten av dom aktivt förvaltade fonderna antingen underpresterar eller presterar samma, är inte svårare än så?
Precis vad jag önskade förstå.
Men det betyder väl då att en indexfond i teorin kan bli den näst bästa fonden ett år, men aldrig den bästa, då det behövs åtminstone 1 fond som går bättre för att väga upp de som går sämre.
Nja, min förståelse är att index inte är ett medeltal/snitt av utvecklingen för alla fonder på en viss marknad. Indexet består som nämnts ovan av den totala värdeutvecklingen på alla aktier som ingår i indexet. Olika index har olika bredd, dvs olika många företag som ingår i det. En aktivt förvaltad fond kan välja att investera även i företag som inte ingår i det index man följer. Dessutom påverkas indexets värdeutveckling också av alla andra affärer som görs i de aktier som indexet omfattar.
Utöver detta spelar rimligen tiden också en roll. Ett index existerar hela året och bara vid enstaka tillfällen görs förändringar i vilka bolag som ingår i indexet, medan aktiva fonder, liksom alla andra aktiehandlare, kan välja att gå in i och ut ur olika positioner när som helst.
Så jag tror inte man kan göra någon matematisk liknelse mellan indexfonder som följer ett visst index och aktiva fonder som jämför sig med samma index. Det är endast statistiken som presenterats här som säger något och enligt den finns det några aktiva fonder som överpresterar jämfört med indexet. Över tid blir dessa färre och färre och därmed så blir det oerhört svårt att från dag ett pricka in vilka dessa är och därmed är en indexfond ett säkrare alternativ.
Jag tänker att i teorin kan en indexfond rimligen bli den bästa fonden ett år. Alla aktivt förvaltade fonder kan underprestera om de gör förluster på att att gå in i och ut ur positioner vid fel tillfälle eller satsa på aktier som ligger utanför indexet. Sannolikheten för detta är dock som statistiken visar väldigt låg då det skulle innebära att alla hade otur hela det året.
Man behöver också tänka på att det inte bara är fonder som investerar i aktier, dvs att i teorin kan alltså alla aktiva fonder underprestera mot sitt index.
Edit:
Svenska och utländska fonder investerar i svenska börsbolag och tillsammans äger de 36 procent av det svenska börsvärdet.
Ah just det. Glömde ju att aktiva fonder också innehåller annat än indexfonder, och att de köper och säljer under ett år. Så därför beror inte index eller indexfonder egentligen på hur aktiva fonder går. Indexet blir som skrivs, och jag egentligen visste, värdet av de aktier det innehåller. Och då kan ju naturligtvis alla aktiva fonder i teorin både över- eller underprestera.
Nu är jag med
Egentligen märkligt att aktiva fonder då mäter sig mot index, då de innehåller annat. Som att jämföra päron och äpplen lite.
Borde inte egentligen både svenska aktiva fonder och indexfonder mäta sig mot snittet på hur alla svenska företag på börsen går/gått?
Även indexfonder har ju “valt” företag utifrån hur metoden har bestämts av en människa/grupp. Det mest neutrala borde väl vara att mäta sig mot hur alla svenska företag har gått i snitt.
Beroende på vilket index man tittar på. Vissa index är ju snittet (genomsnittet) av alla bolag på svenska börsen. Där man viktar medelvärdet med värdet på bolagen. Att inte vikta medelvärdet med bolagsvärdet ger ju andra helt skeva egenskaper. T.ex. OMXS 30 är hela tiden värdesnittet av de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen. Är inte det just det snitt du efterfrågar? Vill du inkludera fler bolag än de 30 mest omsatta finns andra index.
Finns en intressant artikel i ämnet här:
Tänker att index i sig är skapat genom ett aktivt val som exkluderar företag utifrån ett antagande. Det enda rätta är att jämföra med något som ingen skapat, dvs alla företag inom Sverige. Precis som att en viss aktiv fond ibland slår OMX30 för att den tar med eller inte tar med vissa företag.
Jag tänker att även de index som inte utgår från allt blir en lek med siffror. Man kan då få fram index som går både bättre och sämre än andra index eller hela börsen. Därför blir det lite av en illusion när man mäter sig mot index som är utformade av människor utifrån någon idé.
Det i sig är väl också ett index som du väljer att skapa med samma resonemang? Alltså väljer du att titta på “alla företag inom Sverige” som ett index.
Poängen med indexinvestering är väl att utesluta och välja bort alla bolag i världen som understiger någon viss värdering (når inte index). Då väljer vi aktivt ut de index som speglar världen som vi efter bästa förmåga kan se att den ser ut. Därför kompletterar man en globalfond med lite emerging markets indexfond o.s.v.
Håller delvis med. Samtidigt upplever jag regioner, branscher etc som en mer naturlig gränser. Det vill säga att ett index då ska basera sig på alla företag inom gränserna för regionen, branschen. Naturligtvis skulle då aktiva fonder Mäta sig mot detta snitt.
Egentligen har ju indexfonder ett övertag, då indexfonden bestämmer spelreglerna som en aktiv fond ska mäta sig mot.
Hur skulle aktiva fonder placera sig om både aktiva fonder och indexfonder var mättes mot alla företag inom de regionala eller branschmässiga gränser. Då följer inte den ena den andre, utan båda något utanför dem själva som båda valt bort företag ifrån.
Men egentligen är det ju hela börsen man borde mäta sig mot, då jag hade kunnat välja från hela världen. Att köra globala eller svenska indexfonder innebär ju ett aktivt urval, även om någon annan satt samman indexet.
Finns ju ingen naturlag som säger hur ett index ska beräknas.
“Poängen med indexinvestering är väl att utesluta och välja bort alla bolag i världen som understiger någon viss värdering (når inte index). Då väljer vi aktivt ut de index som speglar världen som vi efter bästa förmåga kan se att den ser ut”.
Vilket blir lika mycket aktivt som en aktiv fond.
Nej, för en aktiv jobbs enda uppdrag är att aktivt löpande välja avvikelser från hur världen ser ut! Avvikelser förvaltaren ser i sin spådomskula kommer prestera bättre avkastning.
Index väljs aktivt ut så att man får en så jämn representation av hur världen ser ut!
Alltså aktiva förvaltare avviker aktivt från världens marknadsvärdesfördelning. Indexförvaltning försöker komma så nära världens marknadsvärdesfördelning som möjligt.
