Inom sparande finns det två huvudsakliga strategier. Antingen tror man att man aktivt kan välja ut vinnare och undvika förlorare (=aktiv förvaltning) eller så tror man som jag att det är jättesvårt att göra och det är bättre att passivt bara äga hela höstacken – båda vinnarna och förlorarna – istället för att leta efter nålarna. Idag debatterar jag och Alexander Jansson, fondförvaltare och VD på ett fondbolag dessa två sidor.
Jag har märkt att det är svårt att få till en nyanserad diskussion om aktiv vs passiv förvaltning. I communityn står många av oss stabilt i passiv förvaltning och det är så jag och Caroline har landat att vi investerar våra pengar framgent. Antingen i en bred, billig, passiv, global aktieindexfond eller fondrobot. Samtidigt upplever jag att världen inte är svart-vit och att det är farligt att bli fundamentalistisk.
När jag tidigare i våras beklagade mig att få om ingen från finans ville ta aktiv-ståndpunkten i en diskussion eller debatt mejlade Alexander Jansson (hans LinkedIn) mig. Han är till vardags fondförvaltare och VD på ett fondbolag. Han tyckte likt mig att det är märkligt att man inte kan argumentera för sin ståndpunkt om man ändå jobbar med den till vardags. Han tog gärna debatten med mig sa han.
Därför kommer här ett försök till en konstruktiv debatt om aktiv vs passiv förvaltning. Varken jag eller Alexander har fått någon ersättning för avsnittet. Det är också helt oklippt. Du får höra vår diskussion precis som den skedde, utan några redigerade vinklingar.
Ha därför gärna lite överseende. Det är betydligt svårare än man tror att argumentera för ett ämne när man har någon på andra sidan än att själv argumentera utifrån en presentation. Så är det för oss båda. Självklart kommer man på de bästa argument i efterhand, t.ex. om survivorship-bias och liknande.
Kontentan är att vi båda har lång erfarenhet av marknaden och vet att det inte finns ett entydigt rätt svar. Marknaden är oftast effektiv, men det finns tillfällen när den inte är det. Aktiv förvaltning behövs för prissättning, medan passiv förvaltning passar de flesta investerare och så vidare. Vi diskuterar också beteendemässiga aspekter och andra relaterade ämnen.
Vi hoppas att du uppskattar samtalet, och ett stort tack till Alexander för att han tog initiativet!
Jan och Alexander
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 365.
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Jan: Välkommen till RikaTillsammans och avsnitt 365. Idag diskuterar vi aktiv versus passiv förvaltning, det vill säga skillnaden mellan att köpa och äga hela marknaden jämfört med att försöka hitta de bästa investeringarna. Den passiva strategin innebär att man investerar långsiktigt och regelbundet utan att försöka välja ut specifika aktier, medan den aktiva strategin handlar om att försöka välja ut de investeringar som förväntas prestera bättre än genomsnittet.
I detta avsnitt samtalar jag med Alexander Jansson, en fondförvaltare som tackade ja till att diskutera ämnet med mig. Trots att många undviker att debattera aktiv kontra passiv förvaltning, var Alexander villig att stå upp för den aktiva sidan, vilket han arbetar med dagligen.
Vår diskussion är helt oberoende; ingen av oss har fått någon ersättning för att medverka. Detta är en öppen utforskning av ämnet, en så kallad ”thoughtful disagreement.” Det är viktigt att komma ihåg att det är lätt att i efterhand komma på de bästa argumenten, och jag själv märkte att jag glömde att nämna vissa viktiga aspekter som till exempel survivorship bias, alltså tendensen att bara se de framgångsrika investeringarna.
Jag hoppas att detta första avsnitt om aktiv och passiv förvaltning ger en bredare förståelse för ämnet. Jag ser fram emot dina kommentarer och feedback, särskilt om vad jag missade, vad som borde ha tagits upp eller vilka poänger du tycker var särskilt bra från Alexander. Och jag hoppas att du uppskattar avsnittet. Här kommer det!
Välkommen Alexander
Alexander: Jag heter Alexander Jansson och kommer från Åland, där jag är född och uppvuxen. Vid 20 års ålder flyttade jag till Sverige för att studera vid Uppsala universitet, vilket är ganska vanligt för ålänningar. Under min tid på universitetet blev jag intresserad av miljöinvesteringar, särskilt i onoterade företag. Jag började arbeta på ett riskkapitalbolag som specialiserade sig på just sådana investeringar i Norden.
Efter en tid kom jag i kontakt med Carl Bernadotte, grundare av CB Fonder, som hade startat en miljöfond med noterade aktier. Så 2009 började jag arbeta på CB Fonder, och vi har sedan dess förvaltat fonder tillsammans, inklusive Marcus Grimfors (delägare), sedan 2010-2011. Långsiktighet genomsyrar allt vi gör, både i vårt förvaltande och i våra beslut. Jag är en av de tre förvaltarna, VD och delägare i bolaget. Förvaltarna är delägare i bolaget, vilket innebär att vi sitter i samma båt som våra investerare.
Jan: Vi kom i kontakt efter att mina intervjuer om aktiv och passiv förvaltning på Sveriges Radio hade blivit inställda för tredje gången. Jag var frustrerad över att ingen ville diskutera ämnet, men då räckte du upp handen och sa att du var villig att prata om det. Jag blev inspirerad och tänkte, ”Vad har jag nu gett mig in på?”
Alexander: Någon måste ju vara modig nog att ta sig an det också.
Case för aktiv förvaltning
Jan: Det vore väldigt dubbelmoral att tacka nej, så jag ser detta som en utforskning. Vi känner inte varandra och ingen av oss får betalt för detta. Vi är två intresserade människor inom finans som vill ha en respektfull diskussion. Jag älskar det Ray Dalio pratar om, att ha en ”respectful disagreement,” eftersom världen inte alltid ser ut som man själv tror. Så jag tänkte att du kunde börja med att berätta om ditt synsätt. Hur tänker du?
Alexander: Det vore ju beklagligt om man inte kan stå upp för sitt yrke. Vi representerar aktiv förvaltning och det vore bedrövligt om vi inte kunde argumentera för det. Vår förvaltning är väldigt aktiv och avviker mycket från index, men vi äger aktier långsiktigt, med en omsättningshastighet på 10-15% per år. Detta innebär att vi i snitt äger aktier i 7-10 år. Det är viktigt eftersom vi tror att för många förändringar ofta leder till fel beslut.
Vi har också en mycket koncentrerad portfölj med 25-30 bolag, jämfört med ett index som kan innehålla 500-1000 bolag. Detta bygger på teorin om att en liten del av aktierna står för nästan allt värde. Ungefär 2-3% av alla aktier skapar merparten av mervärdet, medan resten skvalpar runt eller går sämre. Denna princip gäller i många områden, från språk till samhällen, där några få skapar enorma värden.
Genom att koncentrera vår portfölj tror vi att vi kan hitta de bästa bolagen som verkligen skapar mervärde.
Jan: Om jag får hoppa in där, Alexander, så låter detta precis som det alltid gör. Ni säger att ni hittar världens finaste bolag inom hållbarhet eller tech, men jag tänker på det du sa om att en liten del av aktierna står för hela uppgången. Jag håller helt med, men jag drar motsatt slutsats. Det är tilltalande att bara välja vinnarna och skippa alla andra, men det visar också att sannolikheten att välja fel bolag är större än att välja rätt. Empiriskt och historiskt misslyckas nio av tio fonder på en tioårsperiod att välja vinnarna.
Alexander är inte emot passiv förvaltning
Alexander: Jag är inte emot passiv förvaltning, men jag tycker att det är viktigt att förstå marknadens utveckling. Ursprungligen var passiv förvaltning nästan obefintlig, men idag utgör den mellan 50-60% av marknaden i USA.
Jan: Ungefär 40-50%, skulle jag säga.
Alexander: Ja, hälften av marknaden i USA är nu passivt förvaltad. Jag tror inte att passiv förvaltning kan utgöra 100% av marknaden, eftersom det skulle leda till en situation där ingen fattar beslut baserade på fundamentala faktorer. Det skulle vara som en extrem form av centralplanering, där ingen bedömer kvaliteten på investeringarna. Jag argumenterar inte för att vi ska ha 0% eller 100% av någon förvaltningsform. Det måste finnas en balans.
När andelen passiv förvaltning ökar, förbättras också möjligheterna för aktiv förvaltning. Vi kan inte stirra oss blinda på historiska resultat, eftersom de blir mindre relevanta i en marknad med hög andel passiv förvaltning. Jag vet inte var den optimala balansen ligger, men kanske någonstans kring 80/20, där 80% är passivt förvaltade. Då skapas tillräckliga möjligheter för aktiva förvaltare att skapa mervärde, vilket i sin tur lockar fler aktiva förvaltare.
Jag förespråkar inte någon extrem. Om vi skulle ha enbart passiv förvaltning skulle det skapa problem. Det är alltid bra att tänka på var vi hamnar om vi drar ett argument till sin spets. En balans mellan aktiv och passiv förvaltning är nödvändig.
Passiva fonder åker snålskjuts
Jan: Om jag får flika in, håller jag med dig om att 100 % passiv förvaltning inte fungerar. Vi som är passiva drar nytta av att ni aktiva sätter rätt pris genom er handel. En bra metafor är en klass där halva klassen är plugghästar som pluggar hårt och andra halvan är slackers som inte pluggar alls. När de skriver provet kommer snittet att reflektera både överpresterarna och underpresterarna.
Om vi introducerar en tredje grupp som fuskar och bara kopierar de andra, kommer snittresultatet inte att förändras, eftersom fuskare kopierar både överpresterarna och underpresterarna. Men om alla överpresterare ersätts med fuskare, skulle snittet falla. Så alla kan inte vara passiva. Ju fler som är passiva, desto större möjligheter finns för aktiva förvaltare, men det blir också svårare för dem kvarvarande att slå index eftersom de bästa spelarna blir kvar. Att slå index över tid är extremt svårt, även om det kan ske ett enskilt år. Vad tycker du om det?
Alexander: Absolut, jag håller med. Vi bör också diskutera vad vi menar med att slå index. Aktiv förvaltning, som vi representerar, är verkligt aktiv utan smygindexering. Det finns många strukturer i finansbranschen som är inlåsta, vilket kan leda till smygindexering. Marknaden är effektiv på så sätt att underpresterande rensas ut, vilket är en form av kreativ förstörelse i ett kapitalistiskt system.
För investerare är det viktigt att titta på fonder som presterar väl över tid. En fond som konsekvent presterar dåligt signalerar att den kanske inte håller måttet. Fonder som är konkurrenskraftiga och hyggligt stora har ofta ett förklaringsvärde i sin framgång. Det är viktigt att kapitalet inte är inlåst av politiska beslut eller pensionssystem, utan att marknaden är fri.
Marknadens effektivitet avtar med ökad andel passiv förvaltning, men var den gränsen ligger är svårt att säga. Med cirka 50 % passiv förvaltning är marknaden fortfarande hyggligt effektiv, men hur mycket passiv förvaltning den tål innan effektiviteten sjunker markant vet vi inte.
Ju längre tidsperioden är desto större sannolikhet för underprestation
Jan: Jag kan ibland känna mig uppgiven över finansbranschen. Om man tittar på SPIVA-rapporten från Standard & Poor’s, som har undersökt aktiva förvaltares prestationer jämfört med index i över 25 år, visar den att ju längre tidsperioden är, desto större är sannolikheten för underprestation. Detta gäller både före och efter avgifter, oavsett fondtyp och geografi. Betyder det att många inom finansbranschen inte borde vara där? För mig känns det som att det inte ens är lönt att försöka välja de få fonder som kommer att prestera bäst om tio år.
Alexander: Ja, absolut. Men samma sak gäller ju för indexfonder. Inga indexfonder kan slå sitt index eftersom de alltid har någon form av avgift. De kan som bäst prestera lika bra som index, men ofta ligger de lite efter på grund av avgifterna.
Jan: Absolut, det är ett bra grundläggande argument.
Alexander: De flesta indexfonder kostar något, från några punkter till upp till 70 punkter (0,7% i avgift). Så per definition ligger de alltid något efter sitt index. När det gäller aktiv förvaltning så är det sant att sett till förvaltat kapital (AUM) så måste det finnas lika många vinnare som förlorare. Men sett till antal fonder behöver det inte nödvändigtvis vara så.
Det är också viktigt att tänka på vilket index vi talar om och vilken risk som är inblandad. Om man investerar över 20 år och får 500% avkastning istället för 510% i index, är det fortfarande en bra investering. En aktivt förvaltad fond som presterar klart sämre än index under en lång tid kommer förmodligen att byta förvaltare eller läggas ner, eftersom marknaden rensar ut de dåliga fonderna.
Jan: Förlåt att jag avbryter, men det är också min kritik mot finansbranschen. En stor bank kan starta 20 fonder, driva dem i fem år och sedan stänga de 25% som presterat sämst. Därefter kan de påstå att de kvarvarande fonderna har slagit index, vilket kan bero på ren tur.
Alexander: Jag kan inte försvara sådana handlingar. Jag håller med om att det finns sådana beteenden, särskilt bland fonder med performance fee, särskilt hedgefonder. När de hamnar för långt ifrån sin high watermark, så avslutas de eftersom det skulle ta för lång tid att återigen bli lönsamma. Jag försvarar inte detta beteende på något sätt.
Vår miljöfond, som funnits sedan 2008, har inte ägnat sig åt sådant beteende. När det gäller indexfonder, skulle det vara intressant att höra din syn på dem. Med den explosion av passiv förvaltning vi har sett det senaste decenniet, finns det nu fler indexprodukter än aktier. Jag anser nästan att även passiv förvaltning kräver en viss aktiv förvaltning.
Två helt olika slutsatser
Alexander: Vad menar du när du talar om passiv förvaltning? Vad tänker du på eller förespråkar?
Jan: Ja, jag tänker på två saker. Vi verkar ha ganska liknande syn på det hela. Jag läste att det finns runt 30 000-40 000 noterade aktier i världen, medan antalet index är runt 45 000. Så det finns fler index än aktier. Forskningen säger att alla avvikelser från att äga allt introducerar en risk som du inte får betalt för, vilket är en grundtes. Och precis som du säger, kan man numera inte bara få MSCI World eller liknande.
Praktiskt sett brukar jag råda folk att jämföra med SEB Sverige Indexnära eller Plus Alla Bolag Sverige om de investerar i Sverige. Det är en bred och passiv fond som är så billig som möjligt, vilket ger en realistisk avkastning. Jag är en varm förespråkare av att investera så brett som möjligt, exempelvis i MSCI ACWI – All Countries World Index, som täcker alla länder, storlekar, branscher och typer. Vad tycker du om det?
Alexander: Det är en bra start. Jag förespråkar varken 100 % passiv eller 100 % aktiv förvaltning. Du nämnde tidigare att man ska visa vad man har gjort eller har i sin portfölj istället för att bara tala om det. Min egen portfölj består av fonder och investmentbolag. Den innehåller inte bara aktivt förvaltade fonder utan även investmentbolag, som jag skulle kalla en form av passiv förvaltning av bättre kvalitet. De är passiva och väldigt billiga, men också aktiva eftersom de har ägare av kött och blod, ofta familjer, som har egna pengar investerade. Detta innebär att de sitter i samma båt och har ”skin in the game”.
Svenska investmentbolags överprestation
Jan: Men Alexander, om vi tar Berkshire som exempel, brukar de ofta komma upp i diskussioner. Jag har tittat på studier om Berkshire och jag ser tre tydliga perioder. Före 2000 presterade de definitivt över marknaden, inget snack om saken. Men de senaste tio åren har de underpresterat jämfört med S&P 500. Det kan bero på att de har blivit för stora eller haft en viss marknadssyn. Charlie Munger skrev i Wall Street Journal att det var enklare att överprestera före 2000 eftersom information inte spreds lika lätt. Han kallade det ”an idiot’s market”.
Jag har haft både Investor och Berkshire i min portfölj, och min tjänstepension har ökat med 800%, så jag är nöjd. Men jag är tveksam till att investera mer i Berkshire, särskilt eftersom marknaden blir alltmer effektiv. På 1990-talet hade få råd med en Bloomberg-terminal, men idag har du den teknologin i din telefon. Jag är rädd för att investera baserat på historisk avkastning eftersom forskningen visar att vi behöver 3000 års data för statistisk signifikans, och vi har knappt 50 års data. Vad tänker du om detta?
Alexander: Det är ett bra argument, men det gäller även för passiv förvaltning. När andelen passiv förvaltning ökar, blir historisk data mindre relevant. Idag är cirka 50% av marknaden passivt förvaltad. Men jag håller inte helt med. Ett bolags historik har stor betydelse, ungefär som ett CV för en person.
Ett företags kultur är viktig. Till exempel har Investor skapat en stark kultur, särskilt genom Atlas Copco, som är känd för att producera några av världens bästa vd:ar och ledningspersoner. Kultur påverkar också länders ekonomiska prestationer. Historik visar på förmågan att skapa värde över tid.
Det är viktigt att skilja på tillfällig tur och långsiktig värdeskapande historik. Ett bolag med en lång tradition av att skapa värde, som Investor, har något som går utöver kortsiktiga trender och marknadens tillfälligheter, som exempelvis IT-bubblan. Investor är ett unikt exempel på framgångsrik långsiktig förvaltning.
Betydelsen av historik i investeringar
Jan: Om jag ska hårdra det, så tänker jag så här: historik spelar roll i aktiviteter som kräver skicklighet, men inte i områden som beror på slumpen. Till exempel, en damspelare som är duktig kommer sannolikt att fortsätta vara framgångsrik. Däremot, på ett kasino och spela roulett, har historiken ingen betydelse.
Aktiemarknaden är inte 100 % skicklighet, och att driva fram duktiga VD:ar handlar både om skicklighet och lite tur. En aktiekurs kan vara svår att skilja från något slumpmässigt genererat. Ta till exempel Trump Media, som hade en förlust på 600 miljoner kronor men värderades till 60 miljarder kronor. Det finns ingen koppling mellan verkligheten och bolagsvärdet där. Samma sak med AMC och GameStop. Även Investor kan generera bra vinst, men om de presterar under analytikernas förväntningar kan aktiekursen rasa. Förstår du hur jag menar?
Alexander: Jag håller inte riktigt med om Investor. Investor har en otroligt solid historik och en stark kultur som trumfar mycket. Vår förvaltning bygger på en tydlig investeringsfilosofi och strategi, vilket skiljer sig från spekulationen kring Trump Media, GameStop och AMC.
Som Buffett eller Munger sa, på kort sikt är marknaden en röstmaskin och på lång sikt en våg. På kort sikt röstar människor om en akties värde, vilket kan resultera i att aktiekurserna fluktuerar kraftigt. Men på lång sikt kommer det att baseras på objektiva fakta. Därför är det viktigt att ha en tydlig strategi och ett långsiktigt perspektiv.
På kort sikt kan marknaden vara oförutsägbar, men på lång sikt, efter 7-10 år, blir den mer förutsägbar och baserad på verkligt värde snarare än spekulation.
Kan jag tajma marknaden & göra en bättre analys?
Jan: Jag håller absolut med. Det måste vara frustrerande för en fondförvaltare att veta att ett bolag är kvalitativt men felvärderat, och att marknaden kan vara irrationell längre än man själv kan vara solvent. Investerares otålighet kan leda till att de lämnar innan bolaget når sitt rätta värde.
Jag minns en matris som baserades på två frågor: Kan jag göra en bättre analys än andra på marknaden? Ja eller nej. Kan jag tajma marknaden bättre än andra? Ja eller nej.
Jan: För mig själv och de flesta andra är svaret nej på båda frågorna. Slutsatsen blir då att man bör investera brett. Köper du allt kommer vissa investeringar gå bra och andra dåligt, men som helhet får du en snittavkastning som slår de flesta. Inte för att du är fantastisk, utan för att andra misslyckas. Genom att undvika förluster vinner du eftersom andra faller bort längs vägen.
Alexander: Din inställning är rimlig. Det handlar om att tona ner sin egen förmåga. Historiskt sett har kvalitetsbolag som Investor, Atlas Copco och andra stora, välanalyserade bolag genererat stora mervärden över tid. Marknaden har svårt att sätta rätt pris på sådana bolag som levererar stabilt över tid.
Istället för att hoppa på kortsiktiga trender bör man hålla fast vid kvalitetsbolag. Att undvika misstag är ofta nyckeln till framgång. Genom att vara konsekvent i den första kvartilen, alltså de bästa 25 %, år efter år, kan du över tid hamna mycket nära toppen, kanske till och med inom de bästa 10 %.
Strategisk mediokritet
Alexander: Det är viktigt att inte sträva efter att vara bäst hela tiden med de smartaste och nyaste idéerna. En defensiv inställning, med fokus på långsiktig stabilitet, leder ofta till att du över 5, 10, 15, 20 år hamnar i den absoluta toppen. Det är grunden i en hållbar investeringsstrategi.
Jan: För att förtydliga för de som lyssnar, om du strävar efter att vara i den översta percentilen, måste du ta stora risker som också kan leda till stora förluster.
Alexander: Precis. Om du istället fokuserar på att vara inom de bästa 25 % år efter år, kommer du över tid sannolikt hamna mycket nära toppen. Det är det viktiga att tänka på och grunden i en hållbar investeringsstrategi.
Jan: Det är roligt att en amerikansk ränteförvaltare kallade det där för ”strategisk mediokritet”. Hans mål var att vara topp 25 % i tio år, och genom att vara det hamnade han topp 3 %. Men vi måste börja runda av. En invändning är att kvalitativa bolag som GE (General Electric) var fantastiskt välskötta från 1960-talet till 1990-talet. De senaste 20 åren har vi sett ett skifte, till exempel S&P mot tech. Jag kan ha Investor eller GE, men då missar jag den här rotationen när GE eller Volvo gör konstiga köp. En indexfond skiftar automatiskt till nya ledande bolag.
Alexander: Om GE var 10 % av ett amerikanskt index i slutet av 90-talet och sedan började underprestera, tar det tid för dess andel att minska. Du är exponerad hela vägen upp och ner. Om vi tittar på en global fond idag, är USA överrepresenterat. MSCI World är 70 % USA, och även all country är 60 % USA. Detta kan leda till en överexponering mot USA, särskilt i en tid när tech har överpresterat. Passiv förvaltning kräver i någon mån aktiv förvaltning, till exempel att följa trender och justera exponering.
Jan: Absolut, men för mig är det en fördel, inte en nackdel. Det är rimligt att jag har störst exponering mot det som presterar bäst. Din metafor att vara lite efter kurvan är bra. Jag kommer aldrig vara först på bollen, men jag har Nvidia i portföljen för att jag inte exkluderat den. Det är bättre att ligga lite efter kurvan än att försöka vara först och ta stora risker. Även om det känns dåligt att ha stor exponering mot USA och tech, är alternativet att spekulera i undervärderade bolag, och hur vet jag att jag har rätt? Vad vet jag som marknaden inte vet?
Alexander: Exakt, och det är en relativt ny diskussion. Är din portfölj idag 100 % MSCI World All Country?
Jan: Typ. Jag använder en leverantör som har 20 % övervikt mot Sverige, så jag har 80 % all countries och 20 % Sverige. Min poäng är att man inte ska tajma index. Jag tror på att äga allt, eftersom all avvikelse från index introducerar en risk du inte får betalt för. Vi kan diskutera om det är rätt att övervikta mot Sverige, men det finns argument både för och emot.
Vikten av riskjusterad avkastning
Alexander: Vi måste tänka på investeringar inte som en maskin, där man gör en investering idag, sover i 50 år, och vaknar upp för att se resultatet. Lyckligtvis är det inte så livet fungerar. Vi är medvetna under de 50 åren och följer med i vad som händer. Därför finns det två viktiga saker att tänka på: riskjusterad avkastning och den mänskliga faktorn.
Om vi köper två olika aktier idag och ser på dem om 50 år, skulle vi föredra den med 3000 % avkastning över den med 9 %. Men eftersom vi är vakna och medvetna under dessa år, kan vi se att aktien med 3000 % avkastning också hade tre perioder med 90 % nedgångar, medan den med 9 % avkastning bara hade 30 % nedgångar. Detta är särskilt relevant för techbolag som Tesla och Amazon, som har haft stora nedgångar.
Många gör misstaget att titta på snittavkastningen och inte tar hänsyn till hur de själva reagerar på marknadsrörelser. Snittavkastningen för en fond är ofta mycket sämre än fondens faktiska avkastning på grund av att investerare köper och säljer vid fel tidpunkter. Det är viktigt att förstå sin egen tolerans för risk och nedgångar.
En annan viktig poäng är att investera i något man har en relation till och tror på. Institutionella investerare har ofta en relation till de företag de investerar i, vilket kan göra det lättare att hålla fast vid investeringar under svåra perioder. Det är viktigt att ha förtroende för dem man investerar i och att förstå deras processer och rutiner.
Marknaden har vid flera tillfällen fallit med 50 % eller mer, och det är svårt för alla investerare, oavsett om de är aktiva eller passiva. Den mänskliga faktorn spelar en stor roll här. Om du har förtroende för dina investeringar och håller fast vid dem långsiktigt, kommer din avkastning att bli mycket bättre än om du hoppar fram och tillbaka och säljer vid fel tillfällen. Det är den största poängen här: håll fast vid ett långsiktigt perspektiv och investera i något du tror på och förstår.
Du får inte röra dina investeringar på 100 år
Jan: Det är intressant att både Dalbar och Morningstar visar att vi underpresterar med 1,5-3 % genom deras ”mind the gap”-studier. Om någon skulle säga till mig att investera 100 000 idag och sedan sova i 50 eller 100 år, skulle jag säga att en globalfond är perfekt. Vad skulle du välja om du skulle vara nedsövd i 100 år och inte kunde röra pengarna?
Alexander: Jag skulle inte göra något annorlunda. Jag har investerat i svenska investmentbolag och våra fonder, och jag skulle inte vilja ändra på något. Det enda jag skulle tänka på är att hålla koll på personerna bakom förvaltningen. Om människor försvinner eller om jag tappar förtroendet för dem som sköter investeringarna, skulle det påverka mitt beslut. Passiv förvaltning, som en indexfond, kräver mindre övervakning eftersom den inte är beroende av enskilda förvaltare.
Jan: Det är mycket att prata om här. En studie visade att när endowment-fonder bytte förvaltare, tog de inte med sig den historiska prestationen, vilket ledde till kortsiktig underprestation.
Index inkludering och exkludering efter trender
Alexander: En annan intressant punkt är aktiv förvaltning versus aktivistisk förvaltning. Vi definierar aktiv förvaltning som att vi väljer bolag utan att bry oss om index. Aktivistisk förvaltning, som Cevian Capital och Gardell, handlar om att försöka förändra bolag. Men passiv förvaltning kan också kapas av institutioner som använder sitt inflytande för att rösta på aktieägarnas vägnar, ofta med egna agendor.
Jan: Jag hatar det. Jag gillar inte när institutioner med egna agendor påverkar bolag. Innan 2022 skulle försvarsindustrin inte vara med i index, men när Ryssland invaderade Ukraina ändrades det. ESG-filter och andra regleringar kan skapa liknande problem. Många investerare vill inte ha ESG-filter, och exempel som att Nvidia exkluderades från ESG-fonder men senare inkluderades på grund av andra anledningar, visar hur subjektiva dessa beslut kan vara.
Alexander: Exakt, jag vill ha det rena och enkla. Om jag vill ha aktiv förvaltning, vill jag ha hög active share och tydlig avvikelse från index, utan dolda agendor.
Jan: Precis, jag vill ha klarhet och transparens.
Värdet av aktier som hobby
Alexander: Som passiv investerare bör du vara medveten om att röstning i stor utsträckning sker och att det kan påverka bolagen negativt. Det är viktigt att förstå detta hot mot passiv förvaltning.
Aktier är en fantastisk hobby för många. Det är en lönsam hobby och ger extra glädje genom att välja aktivt förvaltade fonder eller följa intressanta människor. Om du får lite bättre eller sämre avkastning jämfört med ett index, har du ändå haft roligare på vägen. Livet handlar om att ha relationer, vara engagerad och tycka att något är roligt och intressant. Det är en viktig poäng att vi inte bara pratar om siffror, utan också om livskvalitet.
Jan: Precis, alla förstår att hobbyer som hästar eller bilar kostar pengar, men folk gör det ändå. Det är klart att man kan ha aktier som hobby också. Man lär sig mycket om företag, ekonomi, samhälle och flöden. Det ger mycket värde.
Stort tack Alexander! Jag tycker att du belyste ämnet bra och jag är fascinerad över hur lika våra synsätt faktiskt är. Vi ser samma problem, men drar olika slutsatser. Tack Alexander! Var hittar man dig om man vill komma i kontakt?
Alexander: En bra start är cbfonder.se. Våra fonder finns på alla plattformar, bland annat CB Save Earth Fund och CB European Quality Fund. Du kan också mejla oss, informationen finns på vår hemsida, och vi finns på sociala medier.
Jan: Stort tack Alexander!
Alexander: Tack Jan och tack till alla lyssnare!