Budskapet brukar väl vara att de 4 hinkarna är ett verktyg som kanske täcker in de flesta scenarior, som nämnts, för mental bokföring. Men, att man får anpassa till sig själv. Vill man inte ha en lekhink, så skippar man den. Är man nöjd med en buffert plus högrisk så kör man på det.
2 gillningar
Kan inte skriva det bättre själv. 
Det är till för att ge ett annat perspektiv på ens ekonomi som kan ge vissa fördelar. Om man inte får fördelarna, då kan man skippa det. Största fördelen är att den hjälper vissa att sänka risken (öka antalet räntor) och andra att öka den (öka aktieexponeringen).
Jag har försökt gräva i var modellen kommer från ursprungligen och längst bakåt har jag kunnat spåra den till typ 70-talet då den var en 2-hinkar princip som först skrevs om av Harold Evensky. Den adopterades därefter som en 3-hinkar princip av Christine Benz på Morningstar och därefter lade jag till en Lekhink.
Man kan googla ”3-bucket portfolio” om man vill läsa mer om för och emot.
4 gillningar
Jag får lite Gillette-vibbar. 
Nu väntar vi på 5-hinkarsmodellen.
9 gillningar
Finns folk i forumet som förslagit en femte hink innan bufferthinken, typ utgiftshink där man tätat onödiga läckor. 
3 gillningar
Jag har ju de facto typ sex hinkar, men kallar den ”dynamic asset garden” enligt David Stein’s lärdom…tyssst. 
Helt ärligt, fattar principen och det makes totally sense, har testat att hur jag kunde strukturera mina investeringar i den.
2 gillningar
2 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Adaptive asset garden-strategi - nästan en 6-hinkar modell
Jag använder också fyra-hinkar, dock utan lekhink då jag saknar det intresset (so far åtminstone). Den hjälpte mig att hitta ett sätt att tänka och en risknivå som gör att jag för första gången i livet är bekväm med att investera i aktiefonder.
I mitt fall har Fyra-hinkar med sina tidshorisonten och instruktion att räkna på garanterade inkomster gjort att jag gått igenom garanterade inkomster i förhållande till familjens genomsnittliga månadskostnad för ett antal olika oönskade scenarion. Jag lämnade tumreglerna om buffertstorlek därhän och räknade istället på vad vi faktiskt kommer behöva i buffertar i Buffert- och Mellanriskhinken för att klara omställningen vid arbetslöshet, långtidssjukdom eller dödsfall. Det krävde en del grävande hos både myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag för att utröna hur mycket pengar som kommer falla ut i de olika scenariona. Uppsidan är att jag lärde mig en hel del och dessutom vet med till visshet gränsande säkerhet att vi har hittat rätt riskprofil för vårt sparande.
Kan även konstatera att de tumregler som Fyra-hinkar innehåller matchade mina framräknade resultat hyfsat bra. Anekdotiskt bevis, men ändå en hint om att de inte är helt oanvändbara.
Efter att jag skapade första versionen av våra Fyra-hinkar fortsätter jag att uppdatera den när förutsättningarna uppdateras, exv om sparmålen förändras, eller minst vid årsskiftet.
Hur det kommer fungera vid en större nedgång vet jag inte, men jag tror inte jag på annat sätt hade kunnat skapa mig bättre förutsättningar för att sova gott.
3 gillningar
Det är alltså en modell som kan anpassas till att passa alla oavsett situation och som ger en känsla av kontroll tack vare att man lagt ner arbete på det och skapat en struktur i sina investeringar.
Men om jag förstår rätt så finns inga bevisade fördelar (varken empiriska eller logiska) med att följa just denna modell för att skapa sin struktur?
Det finns forskning om i princip allt. 
Ett tips är att söka på scholar.google.com
Denna kom tex upp https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2210032
som argumenterar för att man behöver sätt att strukturera portföljen för att undvika att svepas med av majoriteten och diskuterar just hinkar. Har dock inte gjort någon djupare koll på denna tidskrift men som sagt, sök på portfolio management theory och buckets så hittar du forskning (säkert både för och emot).
Edit: lägger till denna, verkar vara central på området.
1 gillning
Tack för bra svar @simino 
Skummade igenom de två artiklarna du länkat och de använder precis som du sa hinkar som ett sätt för en förvaltare att kommunicera med sin kund på ett sätt som inger en känsla av kontroll och därmed undvika att de “freakar ur” vid fel tillfälle.
Men ingenstans står det att detta är rätt eller bättre än något annat, bara att det är ett sätt att skapa förtroende till sin portföljstruktur.
Så om jag inte “tror” på hinkarna så tillför de inget värde? Låter misstänkt likt en dogm eller religion i mina öron 
Nja, jag tycker nog att det finns en ganska stor portion logik i tanken att om jag gjort ett jobb och räknat på hur mycket pengar jag kan komma att behöva i olika scenarion och därmed vet att jag inte investerat några pengar som jag inte har råd att förlora kortsiktigt så ökar mina chanser att genomlida en börsnedgång utan att drabbas av panik eller tvingas sälja på botten. Det kan man så klart göra helt oavsett Fyra-hinkar, men den modellen har en god struktur för denna typ av tänkande.
Den del av Fyra-hinkar som består av tro är tron på att vissa sammansättningar av breda indexfonder, räntor och andra tillgångsslag över tid kommer att ge en viss avkastning. Dessa antaganden är vad jag förstår historiskt back-testade och med stöd i forskningen. Vad detta är värt för framtiden är upp till var och en att besluta för egen del. För min del tror att det åtminstone ger mig de bästa oddsen.
1 gillning
Detta skriver jag under på direkt!
Min fundering är dock fortfarande om det finns några som helst belägg för att just “fyra hinkar” skulle vara ett bra stöd för denna process, eller att det man kommer fram till faktiskt är rätt för en även om det känns så?
Vad exakt menar du med bäst? Menar du mest lönsam eller tryggast eller något annat?
Hinkarna är ju som flera har skrivit i tråden bara ett sätt att åskådliggöra en sammansättning för att fördela bra diversifiering och en varierad risk (vilket forskningen verkar vara tämligen överens om är det bästa i längden). Lite allvädersekonomi.
Om man kallar dem hinkar eller eller högar eller kategorier spelar ingen roll. Man kan säkert hitta på en annan metafor. Men att ha lite bromsande krafter (tex mellanriskhink) som tex inte drar ner ens portfölj riktigt så långt ner i skiten vid en nedgång som enbart en aktieportfölj kan göra verkar logiskt. Utan att ha kollat forskningen så är det troligen vad många forskare förespråkar. Men det ska sägas att egentligen borde man läsa forskning som gäller för svenska förhållanden, inte amerikanska. Trots allt har vi i Sverige ett mindre behov än de i USA av att bygga kapital för att få livet att snurra i olika skeden.
3 gillningar
Vet inte riktigt.
Vilket svar får jag av fyra-hinkar principen och hur vet jag att det svaret är bra?
Om jag bara vill ha lite broms vid nedgång så bör väl en vanlig 60/40 portfölj fungera.
Vill jag riska lite och ha chans till större utdelning så kör jag 90/10.
Är jag redan rik och inte behöver ta risk så 10/90 kanske.
Ser inte några bevis för att ett val via att tänka i hinkar (eller någon annan metafor) skulle bli bättre.
Det är ju en hel del mer som man kan räkna in i totalekonomin och därmed i hinkarna för att få syn på helheten i risknivån, det ägda boendet tex. Det kan ju också vara att man generellt tar rätt låg risk och behöver få syn på det. Modellen ska såvitt jag förstår fånga upp det mesta och beskriva ungefärlig fördelning för att stötta för en bredare spridning.
2 gillningar
Så, jag stänger/sammanfattar denna tråden med slutsatsen att det saknas både empiriska och logiska bevis för att resultatet av att använda “fyra hinkar” principen skulle ge ett resultat som är rätt eller ens bra.
Erfarenheten från de som använt den verkar dock entydig och kan sammanfattas ungefär:
“Det är ett bra verktyg för att få koll på sin ekonomi och en balanserad risktagning i sina investeringar”
Tack till alla som svarat
3 gillningar