Tolkar jag dig rätt att du väljer att vara skeptisk till trovärdigheten hos forskning.se, men tycker att beräkningar av Ericsson är mer vettiga?
Forskning.se som LTU forskarna använder som kommunikationskanal finansieras av myndigheterna Vinnova, Forte, Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet. Deras uppdrag är att:
Bidra till att resultat från forskning kommer allmänheten till del
Göra det enkelt att hitta vetenskapligt baserad kunskap
Förklara vad forskning är
Ericsson har som enda mål att tjäna så mycket pengar som möjligt på att vi surfar på internet.
Jag skulle inte generellt lita på Ericsson över forskning.se, men i det här fallet kan jag se hur Ericsson räknat medan siffran du hänvisar till inte har en tydlig källa och det finns källor som talar emot den. Jag tycker att det verkar orimligt att en så stor andel av Googles energianvändning skulle komma från streamandet av en enda låt.
Det här är rätt intressant. Hur skulle det funka, ska Jan ta sin Patreon-inkomst, lägga i en hög som går till hushållets miljötänk-utgifter, och sen köpa flygbiljett med en annan hög pengar?
Det är förstås inte så tydligt vart gränsen går. Men det jag menar är att jag inte bryr mig om han använder vinsten av det han tjänar till att göra nöjesresor till USA. Men om han gör det som en jobbresa, tex spelar in poddar och dokumenterar för sin Patreon, så vill jag inte stödja det. Det handlar för mig om att jag vill stötta initiativ som jag tycker är vettiga och att inte stötta initiativ som jag inte tycker är vettiga. Jag skulle tycka att det var fel inriktning för podden.
De 400Gwh som forskarna beräknat fram innehåller många fler energiförbrukare än enbart Googles datacenter. Det inkluderar förbrukningen hos alla datorer, surfplattor, mobiler, etc vid uppspelning, samt distributionen av videon ut över hela världen via switchar, routrar, fiberoptiska sändare, mottagare, felkorrigeringshårdvara, LAN, wifi, mobila nätverk, osv osv. Du får nog kontakta artikelförfattaren Ulla-Karin Höynä om du vill ha beräkningsunderlaget. Jag har själv pluggat på LTU och är säker på att forskarna gärna delar med sig av beräkningsunderlaget om du frågar snällt.
Kan berätta att när det gäller just jobbresor och resande för podd så är jag vääääldigt tacksam för Corona - det har blivit mycket mer accepterat med att köra dessa saker på distans. Det har till och med börjat bli accepterat att ta sig till en remote studio. Så inget behov att oroa sig för onödiga jobbresor.
En kort anekdot. Reste mycket förr (typ 150 resdagar om året) och i våras var jag tvungen att ta en jobbresa till en annan nordisk huvudstad till följd av ett viktigt möte där många flög in för att träffas personligt. Kändes så sjukt konstigt att resa i flera timmar för att sitta i ett konferensrum på en flygplats för att sedan flyga tillbaka. Lovade mig själv att aldrig någonsin göra om det igen. När jag pratat med kompisar som också rest mycket så (möten på flygplatser) så har det sjunkit drastiskt - ingen accepterar det längre efter att digitala möten är okej.
Mitt sämsta resminne var när jag var tvungen att åka till USA för ett par timmars möte (säga upp en medarbetare). Var nere på marken i totalt 21 timmar innan jag åkte hem.
Lyckligtvis har resfrekvensen minskat enormt både under och även nu efter pandemin.
Internet har seglat upp i samhällsdebatten som en klimatbov som orsakar koldioxidutsläpp i klass med flyget
och
Mängden data som transporteras via fiberoptiska kablar ökar i närmast ofattbar takt. Så gör även energiförbrukningen från datatrafiken. Om inte något görs åt ökningstakten kommer jordens hela elproduktion inom tio år att behöva tas i anspråk enbart för användning av internet.
Detta är ett mycket allvarligare problem än flyget.
Rätt höga krav. Undrar genuint (inte sarkastiskt eller så) hur långt du dissikerar/analyserar alla andra beslut i livet med miljöhänsyn? Har du skaffat barn? Köper mat eller kläder som flygfraktats? Köper mat ute (där det svårt att veta ursprung)? Sparar hållbart? Bor inte större än absolut nödvändigt och nära kollektivtrafik? Etcetera. Var går gränsen för vad du kan låta passera?
Det är faktiskt väldigt svårt att räkna på detta, eftersom det underlag som finns är väldigt snedvridet. Tyvärr!
Är med i ett lokalt initiativ (som gärna sprids vidare!) som heter Svinnbruket där vi gjort en deal med ett par COOP-butiker i nejden - de plockar undan (i princip) frukt och grönt som inte längre bedöms ‘säljbart’ som vi sen köper ut från dem och säljer vidare som svinn. Det är skrämmande så mycket mat som vi räddar, som annars hade slängts (och det går till brännbart, inte till kompostering tyvärr, skulle tro det är likadant hos de flesta matvarubutiker, de kan inte hålla på och ‘avplasta’ frukt och grönt…) och trots det så ligger det löjligt mycket mat i deras container…
En student som läste Avfallshantering i kretslopp skrev en rapport om Svinnbruket och hon lyfter något som jag också läst om i Andreas Jakobssons bok om hans dumstringsresa, (se sidan 6 i rapporten) :
Statistiken för svenska butikers matsvinn –Missvisande?
Statistiken i figur 2 (Naturvårdsverket, 2020a) kommer från konsortiet Svenska MiljöEmissionsData (SMED) som tar fram rikstäckande uppgifter om avfallsflöden i Sverige från samtliga näringsgrenar, samt från hushåll (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2020). Som framgår i diagrammet finns det bara data uppdelat på matavfall (40 kg/person) respektive matsvinn (45 kg/person) för hushåll. Det finns inga mätvärden för matsvinn för livsmedelsbutiker. I denna stapel saknas också data från grossister, centrallager och e-handel (Naturvårdsverket, 2020a). Det är rimligt att anta att hushållens del av matsvinnet troligen är mindre och distributionsledets del är större än vad som visas i statistiken (Jakobsson, 2015).
Kanske lite OT men ville bara dela med mig, eftersom det verkligen är en fråga jag fått upp ögonen för de senaste två åren (Svinnbruket drog igång i december -20 så snart två…).
(Och jodå, jag är restriktiv med flygresor, både i jobb och privat, men så har jag noll sug efter att resa vilket underlättar onekligen. Har varit vegetarian sen 2015 men håller faktiskt precis på att återgå till att vara flexitarian - vilket för mig innebär att undvika industrikött - men äter i huvudsak vegetariskt. Ingetdera ser jag som en uppoffran, utan som (några) delar av det som för mig är mitt goda rika liv.)
Här gör jag som jag alltid gör - drar kopplingen till boken Ishmael av Daniel Quinn som varit en av böckerna i Patreon-bokklubben. Kopplingen jag gör är JA; innovation är bra! Det som jag ser som nödvändigt för att det vi innoverar faktiskt ska leda oss ‘på rätt spår igen’ (om man som jag anser att mänskligheten håller på att köra ganska rejält i diket och ställa till med bryderi för ganska mycket annat levande också) är att vi slutar se oss som skapelsens krona och därmed som något som står utanför, eller snarast, över naturen:
Well, nu gör jag visserligen faktiskt i princip nästan alla dom sakerna du räknar upp, men om du läser längre ner så försökte jag nyansera mer vad jag menar. Det handlar om inriktningen för podden och vad jag vill vara Patreon till.
Vägra sin flygresa i arbetet, hur hade det sett ut?
Definitivt en möjlighet för personer som flyger kortdistans men i många fall är det inte ens möjligt. Alternativet blir då att byta jobb så att någon annan som är villig kan göra ditt jobb istället
Edit. Jag flyger över atlanten med några månaders mellanrum pga. av jobb. Nu när jag tänker efter så en sak jag definitivt kunde påverka är att åka mer hem mera sällan. Istället för att åka hem med några månaders mellanrum så hade man kunnat välja att bara flyga en tur och retur utan att åka hem emellan för miljöns skull. Personligen är jag inte villig att göra den uppoffringen på vänskap och familj och det är lättare sagt än gjort om man är placerad i ett “skitland”.
Tack för ärligt svar @janbolmeson. Uppskattar såklart din ärlighet.
Var inte min mening att på något sätt kränka dig eller trampa dig och din familj på tårna (eller någon annan för den delen). Undrade bara hur ni tänkte mot bakgrund av diskussionen i avsnitt 98.
Alla gör såklart sina val och motiverar dem så gott det går.
Jag tog kontakt men skribenten svarade att hon själv inte har någon kunskap om den siffra som refereras till och har inga anteckningar och inget minne av vem källan är (hon tror inte ens att det var från LTH som det står i artikeln utan att det egentligen var Uppsala Universitet).
Så jag fortsätter känna mig tveksam tills vidare.
Min gissning är att hela gangnam style grejen är att det är en populärvetenskaplig artikel/radio/tv/seminarie där vissa uttalanden fått vingar. LTU har ett forskningscenter kring energi- och resurseffektiversing i stora datacenter, så det är högst rimligt att någn där uttalat sig generellt om problemet, men sedan blivit felciterade eller feltolkade, och sedan har artikeln blivit citerad, nu utan namn på de som uttalat sig. Det är oerhört vanligt. Bristande källgranskning nedströms gör inte saken bättre.
Exemplet har dock använts tidigare. Här är t.ex koreanska forskare som använder nedladdning av låt för att studera efffektbehov i en specific situation A User-Side Energy-Saving Video Streaming Scheme for LTE Devices | IEEE Journals & Magazine | IEEE Xplore. Använder man dessa samt googles data på energiförbrukning från 2011 (mycket effektivare nu med utveckling) så ligger dessa siffror på runt 10-5 kwh/min i storleksordning. Lägger man till t.ex högtalare etc, så är det fortfarande svårt att komma över ett fåtal GW när man räknar ihop.
En siffra som är i häraden av 400GWh, vilket tänkbart kan vara den siffra som en forskare nämnt som ett exempel på det spann av estimat som synts när olika personer räknat på det som en räkneövning är 312GW kan återfinnas i denna (där en uppdatering av antalet nedladdningar leder till över 400GWh)
Siffran som skapar den massiva diskrepansen mot vad man får när man räknar själv och bara tar med googles användning (fåtal GWh) och klientsida (fåtal GWh) är påståendet att det kostar 0.01kWh att ladda ner 1Mb. Med andra ord, om jag laddar ner 1GB så skulle jag belasta med 10kWh. Det är ju definitivt inte på klientsidan (då skulle mitt TV-tittande vara en större kostnad än uppvärmning) och inte på serversidan så personen måste mena att det är kostnad för själva överföring över mobilmaster och fiberkabel med förstärkare etc.
Snabb sanitycheck: Cisco säger att vi 2021 överför runt 250 EB (dvs 250 * 1018 bytes) per månad, dvs 250 * 1012 MB. Om varje sådan kostar 10Wh så går det åt 250 * 1013 Wh så säg runt 300 * 1014 Wh per år. Total energiproduktion i världen ligger på 160,000 TWh per år dvs 160 * 1015 Wh, med andra ord 18% av all energiförbrukning är själva överföringen i fiberkablar och liknande. Jag är högst skeptisk till det estimatet, då det skulle betyda att alla bredbandsleverantörer etc skulle vara extremt energislukande företag som skulle behöva skattesubventioner långt mer än datacenter. Antingen en helt fel siffra från personen i rapporten ovan som nämnt den (en entrprenör på ett TED-talk) eller en oerhört gammal siffra från 28k-modemtiden. Med tanke på att jag lätt kan ha kommit fel med någon 10-potens här så är han ursäktad.
En grov alternativ uppskattning kan tas från denna rapport http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177210/FULLTEXT01.pdf säger ungefär 250 TWh 2015 för alla mobilnät och fasta nät i hela världen det året, och Cisco uppger siffra 73 EB i månaden år 2016, så vi landar på (250 * 1012/(12 * 73 * 1018)) W/B vilket är ca 0.0002 kwh/MB. Cisco pratar dessutom bara om ip-traffik medan nätet har annat också. Denna grova uppskattning ger alltså 50ggr lägre siffra och man landar nu på fåtal GWh igen.
Alternativt sätt att göra sanitycheck. Om det kostar 10kWh för mig att ladda ner 1GB, som jag gör mest hela tiden, så måste den energikostnaden tas ut någonstans, dvs med elpris just nu på säg 5kr/kwh så skulle denna SVT-orgie kosta någon 50kr. Kostnader tas alltid ut av slutkund, så något borde bli sjukt dyrt. Vi pröjsar 300/månad och laddar enorma mängder streamat, men just nu skulle mer än 6GB leda till att något företag i näringskedjan går back.
Min slutsats, även om man känner lätt nedladdningsskam, så ska man känna större skam över låtvalet.
