Jag har inte själv en fondrobot men tänkte tanken…
Blir det inte en mycket dålig ekvation att tex ha en 60/40 portfölj hos en fondrobot som Lysa eller Opti from nästa år?
Fondrobotarna lägger väl allt innehav i ett ISK?
Och ska det löna sig att spara på ISK nästa år måste tillgångarna man har ge mer än 2,94%.
Måste vara betydligt bättre att själv starta ett ISK med enbart aktiefonder/aktier och ett fondkonto med räntefonder alternativt ett sparkonto med ränta och insättningsgaranti?
Jag tror tvärtom, för första gången på länge har vi ju en hög förväntad framtida avkastning på räntor. Tror Lysa har en yield-to-maturity på nästan 4 % nu.
Aha så man räknar så pass hög avkastning på räntedelen, då förstår jag. Har ju knappt varit med i tiden då räntefonder gett något vidare hehe.
Men tex Storebrand obligationsfond, vad räknar man med att den ska avkasta i räntemiljön som väntar?
Om man har lite större summor så borde det vara hanterbart med en ränteportfölj med obligationer som man bara kan hålla och få den avkastningen, ja. Den enda risken blir ju default-risken, men i en väldiversifierad portfölj borde även det vara hanterbart.
Jag får nöja med 100% aktie index i Isk långsiktigt. Kortsiktigt sparkonto. Allt annat fattar jag inte riktigt . Så lite kortsiktiga likvider som möjligt
Jag ber på förhand om ursäkt ifall att jag orsakar mer förvirring än klarhet.
Om man har flera olika tillgångar i en “riktig” portfölj kan man tyvärr inte stirra sig blind på hur varje tillgång beter sig enskilt.
Om portföljen ska hållas balanserad, och en del av portföljen befinner sig utanför ISK, kommer man då och då behöva betala insättningsskatt för att flytta in pengarna på ISK.
Det tycks för övrigt som om det är mer optimalt att hålla en portfölj balanserad genom att balansera om när tillgångarna har avvikit från målvikten ett visst antal procent, i stället för att balansera vid vissa fasta tidpunkter, även om det sistnämnda ändå skulle kunna vara tillräckligt bra.
Jag har fått intrycket att fondrobotarna brukar balansera om vid procentuell avvikelse, medan det kan vara arbetsamt att själv hålla daglig bevakning på sina tillgångar och balansera om dem själv.
Det är en del magi inblandat i portföljer och de som snöat in sig ordentligt på portföljteori brukar till och med nämna Parrondos paradox, vilken innebär att man faktiskt under vissa förutsättningar kan få positiv avkastning på en portfölj sammansatt av tillgångar som var för sig har förväntat negativ avkastning.
Tyvärr är ovanstående inget rakt svar på om man ska ha räntedelen utanför ISK, utan jag ville snarast visa på att det inte är så enkelt att man enbart kan titta på en tillgångs förväntade avkastning och säga om den ska vara innanför eller utanför ISK beroende på en viss procentsats.
Även om risken för default är hanterbar så äter den på avkastningen. Insättningsgarantin är en extremt stor fördel för småsparare med vanligt räntesparande.
Tittar man på Lysa Hållbar investerar den mest i bostadsobligationer (största innehav utgivna av Stadshypotek och SBAB). Känns lite bakvänt att sitta med stora bolån och diversifiera det genom att köpa räntefonder som investerar i ens egna bolån… Bara om de är utgivna av Ebberöds bank är det en bra affär.
Jag startade ett ISK hos Lysa. Tänkte prova lite, bygga upp en liten mellanrisk 60/40 igen genom att börja månadsspara där också med småsummor.
Bygga ihop en egen portfölj med räntor är för krångligt tycker jag.
Jag har läst att räntefonder har goda tider framöver. När marknadsräntorna når toppen och börjar sjunka så tänker jag att i synnerhet långa räntefonder bör bli attraktiva, kanske tom ger högre avkastning än ett sparkonto med 2-3% ränta?