Jag och min fru lämnade in skilsmässoansökan i november. Vi fick betänketid eftersom vi har barn tillsammans. Vi gjorde snabbt en bodelning därefter.
Vad gäller under de kommande månaderna innan skillsmässan har gått igenom? Har vi fortfarande skyldighet att dela ekonomi även fast vi har gjort en bodelning?
Känns spontant väldigt konstigt om den ena skulle behöva betala den andres räkningar nu även om vi fortfarande är kvar i betänketiden.
Gogglat runt och fått svaret att så lnte ni inte är skilda är ni gifta dvs ni skall leva på samma standard.
Här är en länk på ämnet.
Underhållsbidrag kan krävas redan under betänketiden
Disclaimer: Jag är inte jurist och rekommenderar alltid att bägge parter tar hjälp av var sin jurist så att separationen sker korrekt och blir en bra grund för fortsättningen - att fostra och följa upp era gemensamma barn.
Försörjningsplikten ligger kvar tills ni är skiljda. Det är dock inte detsamma som gemensam ekonomi. Ni ska leva på samma standard avseende gemensamma behov och personliga behov. Dit räknas bland annat utgifter för mat, bostad, pendlings kostnad, utgifter för kläder, hygien osv.
Kan din make på egen hand betala delar, eller hela sin del av de utgifter som ska betalas gemensamt är du inte skyldig att täcka kostnaderna fullt ut på egen hand. Det framhålls varken i förarbeten till lagen eller i praxis att en make inte ska behöva vända sig till sitt sparkapital för att täcka de utgifter som fordras.
Utgångspunkten i ett äktenskap är nämligen att vardera maken självständigt ska svara för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB).
Då ni har bodelat är det sannolikt att din make har tillräckligt med pengar för att klara sig fram till skilsmässan. Oavsett bör du inte lyfta frågan.
En av fördelarna med att bodela när äktenskapet är avslutat är att eventuellt underhåll har minskat din tillgångssida och ökat maken och maken blir där igenom inte dubbelkompenserad.
Jurister tenderar till att medföra mer bråk än det löser om parter i stora drag är överens. I synnerhet om man anlitar var sin. En jurist som båda anlitar har bådas intresse för handen. En egen jurist har inte det. Har varit med om så många onödiga konflikter både i ombudsroll och medlande roll för att juristerna bråkar om principer som parterna aldrig hade kommit att tänka på själva.