Okej, så detta är alltså inte en kostnad för aktieägarna som grupp, utan bara en omfördelning av ägandeskapet till personer som inte tidigare var lika stora ägare.
Men man kan säga att det är en kostnad på individnivå för de som inte fick ta del av de ny andelarna? Men ja, detta är ju inflation, fast det är bara negativt för de som inte fick ta del av de nya andelarna.
De som inte fick av de nya andelarna var ju alla ägare innan nyemissionen.
Jag tror jag kommit på ett misstag jag gjort i mina tidigare inlägg i denna debatt 
Problemet som ska lösas är: Hur kan säkerheten av blockkedjan finansieras? Om den inte kan finansieras betyder det att blockkedjan inte har råd i sin löpande verksamhet, dvs går med förlust.
Blockkedjan finansieras genom att ge belöningar i form av Staking rewards. Hur finansieras dessa staking rewards? Jo: med att ge dem transaktionsavgifter och nya coins (nyemission).
Alltså måste:
Staking rewards < Transaktionsavgifter (som inte bränns) + Issuance
för att säkerheten ska garanteras långsiktigt.
Höga staking rewards kan ge upphov till inflation, vilket är dåligt för gamla ägare. Men för låga staking rewards äventyrar säkerheten eftersom att incitamentet för Validators försvinner. Det gäller alltså att hitta en gyllene medelväg.
Så nu när Issuance minskar med 90% för Ethereum är det bara att hoppas att Staking rewardsen är saftiga nog för att folk ska vilja stakea och upprätthålla säkerheten, och att transaktionsavgifterna hålls uppe för att bekosta dessa, annars blir det mer inflation för nuvarande ägare.
Var tar då vinsten vägen? Det är jag för trött för att lista ut 
Vilken vinst? Den är ju noll?
Mitt sista inlägg idag
Insåg ett misstag till jag gjort. I artikeln så är Issuance = Staking Rewards, vilket känns logiskt. Det gör att olikheten som gäller för att säkra blockkedjan långsiktigt är:
Staking rewards (Issuance) < Transaktionsavgifter (som inte bränns)
Tillbaka till diskussionen om vist hos blockkedjor.
Det handlar kanske inte om vist i vanligt mått, men en förhöjd efterfrågan, vilket pressar upp priset och market cap.
Jag fegar ur med ett sista citat från artikeln:
From a business lens, a blockchain’s product is blockspace. The goal is to drive value towards blockspace and collect revenue through it.
So what drives value towards blockspace? Security .
Och Security förutsätter staking rewards till validators. Och dessa måste finansieras (med transaktionsavgifter).
Och för Ethereums uppgradering kommer Issuance minska med 90%, vilket gör att ekvationen går ihop för första gången hos någon blockkedja.
Så det är kanske inte en vinst i sig, men säkerheten är snart finansierad mha transaktionsavgifter och inte ohållbart hög issuance som urvattnar värdet hos nuvarande ägare.
Detta är de bästa argumenten jag lyckas få fram denna fredagkväll
Greater fool theory?
Tänkte bara flicka in följande nu när det redan diskuteras “säkerhet” här i tråden: Ronin Network: What a $600m hack says about the state of crypto - BBC News
Detta är varför man vill ha fler än 9 validators som säkrar nätverket. I detta fallet blev 4 av dessa hackade med social engineering eller fishing om jag förstått det hela rätt. Och sedan hade de 4 även tillfällig tillgång till en 5e validator som skulle kontrolleras av Axie DAO, men de glömde ta bort det kryphålet i December…
När hackaren kontrollerade 5 av 9 validators kunde han enkelt godkänna sina transaktioner.
Detta var alltså en väldigt centraliserad blockkedja som blev hackad pga mänskliga misstag. Inget fel på koden.
Men detta är varför man inte vill ha för mkt pengar på obeprövade blockkedjor som inte varit ohackade i flera år (som t.ex. BTC och ETH)
Nej, det är just det som inte längre är fallet!
Värdet hos instert blank (en blockkedja) ökar när efterfrågan är större än dess utbud.
Efterfrågan kan komma från många håll.
Folk köper för att:
Utbudet kommer från folk som säljer av olika anledningar.
Just nu ökar i stort sätt alla blockkedjor i värde (ökat Market Cap) på grund av spekulation i olika former. Men för att att något ska vara en lönsam investering behöver du tjäna pengar utan att du behöver hitta någon (greater fool) att sälja till (Tänk utdelning du får av en aktie. Du behöver inte sälja aktien för att tjäna pengar på den).
Om istället det är användare av nätverket som är köpare (och inte greater fools), då behöver vi bara se till att utbudet är lägre än efterfrågan från användarna för att värdet (Market Cap) ska vara stabilt eller öka.
Här bortser jag från att folk säljer pga att det finns bättre investeringar på andra håll, eller att priset går ner på grund av recession och folk behöver ta ut pengar från sina investeringar. Detta är samma för aktier, som kan vara lönsamma/gå med vinst.
Kvar på utbudssidan blir då endast de som stekear och får staking rewards. Maximalt utbud fås om man antar att de säljer alla sina rewards direkt för att täcka löner eller utgifter i sitt privatliv.
Alltså, för att värdet på Ethereum ska öka (utan någon greater fool) behöver transaktionsavgifter (så mkt Eth som användare behöver köpa) vara större än de rewards (i Eth) som ges till stakers.
Och det är just detta som kommer hända efter nästa uppgradering, eftersom rewards kommer minska i tillräckligt stor utsträckning.
Läs de långa inlägget du skrev. Du beskriver greater fool theory indirekt som basen för efterfrågan. Eftersom du bortser från den inbyggda deflationen.
Efterfrågan är inte konstant på en valuta med deflation, den minskar hela tiden då priset (relativt andra valutor) ökar.
Anta här i detta exempel att inflationen för USD är noll:
Så om jag vill genomföra en transaktion på 3500 dollar med ETH idag, då skickar jag 1 Ether. P.g.a. den inbyggda deflationen så kommer jag om ett par år för att genomföra en lika stor transaktion inte behöva skicka mer än säg en halv Ether.
Om du istället tittar på det i köpkraft så blir det något annorlunda. Du lurar dig själv p.g.a. den inbyggda deflationen.
Tänk istället att efterfrågan i form av köpkraft för valutan är konstant. Alltså efterfrågan på att göra transaktioner (mätt i antal äpplen) är konstant. Då behöver mindre och mindre Ether transaktioner göras p.g.a. deflationen för Ether. Man får fler och fler äpplen för varje Ether.
Det är lika stor transaktionsavgift (i ether) oavsett om du skickar 1 ether 0,5 ether eller 5000 ether.
Alltså krävs det lika mkt ether för transaktionsavgifter för 1000 transaktioner, oavsett hur mycket dollar eller ether som skickas i varje transaktion. (Transaktioner som involverar smarta kontrakt är mer komplicerade och dyrare, men de borde också vara oberoende av beloppen för transaktionerna.)
Deflation på ether (pga EiP-1559) sker dessutom endast om transaktionsavgifterna är tillräckligt höga. Minskar efterfrågan tillräckligt blir det inflation på ether samt lägre transaktionsavgifter, som gör nätverket mer användarvänligt igen. Det är en balansgång.
Eller menar du att bara för att Ethereum och dess token ether ökar i värde relativt dollarn (för att det går med vinst) så är ether ett token med deflation?
Om Ethereum går med vinst (drar till sig mer värde (efterfrågan) än den ger ut i belöningar (utbud)) så kommer dess produkt (att sälja blockspace genom transaktioner) att bli dyrare i framtiden mätt i dollar. Detta eftersom värdet per ether kommer öka mätt i dollar (antag 0% inflation i dollar för enkelhets skull).
Istället för att bara avfärda Ethereums affärsmodell, för att dess produkt blir dyrare i dollar över åren, borde man ställa sig följande fråga:
Är prisökningen så stor att den minskar efterfrågan till den grad att skillnaden mellan efterfrågan och utbud raderas?
Så länge som prisökningen inte övertar gapet borde blockkedjan fortsätta öka i värde.
Men efter ett tag kommer marknaden mättas och priset stabiliseras och komma i jämvikt. Detta händer alla företag förr eller senare. Inget konstigt med det. Detta kanske är Ethereums fair value?
Det som gör det svårt att dra likheter mellan krypto-token och övriga tillgångar som vi har idag är att de kan dela egenskaper med många andra samtidigt, samt ha ytterligare egenskaper. Några exempel:
Lånar ett citat jag hört från Bankless:
Apple säljer iPhones. Blockkedjor säljer block
konstigare än så är det inte?
Exakt det är ju problemet! Det blir dyrare och dyrare i dollar eller äpplen att genomföra transaktionen! Eftersom deflationen ökar antalet äpplen per Ether, men kostnaden i Ether per transaktion är konstant.
Därmed minskar efterfrågan på att genomföra transaktioner i Ether när efterfrågan på att göra transaktioner i äpplen är konstant. För det blir per automatik dyrare och dyrare mätt i äpplen att genomföra transaktionen.
Glöm inte bort deflationen!
Efterfrågan i Ether är minskande när efterfrågan mätt i annan valuta (t.ex. Äpplen) är konstant.
Du måste tänka på att en valuta har i sig inget som helst inneboende värde.
Ethereum säljer blocks.
Blocks betalas i ether.
Rätt pris (för ether) är där utbud och efterfrågan möts.
Om priset ökar betyder det att efterfrågan är större än utbudet.
Vid någon punkt slutar priset öka.
Då är efterfrågan lika med eller mindre än utbudet.
Per definition för ether (om vi för tillfället struntar i om antalet ether ökar eller minskar, och antar att ingen spekulerar och investerar i ether):
Om priset ökar är efterfrågan av block (mätt i transaktionsavgifter) högre än antalet nya ether som ges i rewards (möjligt utbud). Ethereum går med vinst.
Vad är problemet med att efterfrågan minskar? Efterfrågan på appleaktier minskar också när de ökar i pris? Visst, det blir en dubbel effekt i ethereum där dess produkt samtidigt blir dyrare också.
Jag vet inte vad du vill ha sagt. Något blir inte värdelöst bara för att det blir dyrare. Det kan kallas fri marknad när det blir dyrare när efterfrågan är större än utbudet.
P.g.a. deflationen måste efterfrågan på block öka för att hålla priset konstant!
Alltså med en konstant efterfrågan så minskar priset!
Håller inte med.
Jag kan hålla med om att ditt antagande stämmer om blockkedjan inte går med vinst.
Faktum är att om Ethereum gick över till PoS idag skulle det naturliga utbudet (issuance till stakers) vara mindre mätt i dollar än efterfrågan (transaktionsavgifterna mätt i dollar). Detta är min definition av vinst hos en blockkedja.
Då måste priset öka. Tills dess att det når sin nya jämvikt där issuance = totala transaktionsavgifter.
All prisökning som är mindre (än att ovanstående scenario möts) är en hållbar prisökning.
Skillnaden i våra argument verkar ligga i att du säger att priset för tillfället är konstant, medans jag säger att det ökar för varje dag som går så länge blockkedjan går med vinst…
Om jag får modifiera ditt citat
så skulle jag säga
Alltså med en konstant efterfrågan så minskar pris-ökningen!
Vilket jag med olika exempel försökt förklara inte stämmer p.g.a. den inbyggda deflationen.
Men det du kallar för deflation är ju egentligen en prisökning på varan “block”.
Så för att vi har en prisökning kommer priset minska?
Med denna logiken borde inga prisförändringar någonsin hända.
Höjer du priset på äpplen för att efterfrågan just nu är större än utbudet? Ja då kommer priset gå ner per automatik (till exakt priset före prishöjningen?) eftersom efterfrågan alltid på något sätt nu blir mindre än utbudet. What. Varför måste efterfrågan bli mindre än utbudet (och inte bara minska) vid prishöjning?
Det känns som att du använder ovanstående argument fast ersätter äpplen med priset per block på Ethereums blockkedja.
Är vi inte överrens om hur en fri marknad fungerar?
Priset ökar när efterfrågan är större än utbudet och vice versa. Priset är stabilt endast när dessa är lika. Detta är väl vad som antas när en fri marknad styr priset på en vara?
Priset per transaktion i Ether är konstant så ökar priset per transaktion i äpplen.
Det är deflation.
Priset per transaktion i äpplen (inte i Ether) som sätter efterfrågan. Därmed flyttas hela tiden jämviktsläget neråt i efterfrågan för att genomföra transaktioner mätt i valutan äpplen.
Du måste hela tiden se pris och efterfrågan mätt i köpkraft. Inte i Ether.