Förstår inte fyra hinkar i relation till "hundra minus-åldern”-regeln

Hej alla!

Jag är 43 år och har fått en större summa pengar genom arv och försäljning av fastighet. Med andra ord har jag hoppat förbi större delen av uppbyggnads- och ackumulationsfasen.

Jag har strukturerat min ekonomi enligt fyra-hinkar-principen. Min mellanriskhink (60/40 på LYSA) är tillräckligt stor för att kunna leva av utan att jobba.

Dock förstår jag inte riktigt “passiva hinken” i relation till “hundra minus-åldern”-regeln där procentandelen som investeras i räntor ska motsvara min ålder.

Min passiva hink består idag av en summa pengar som är tänkt att ligga där orörda i cirka 25 år som en extra “pensionsförsäkring”. Jag använder LYSA med en 90/10-fördelning.

Men hur länge ska passiva hinken bestå av en 90/10-fördelning? Fram till den dag då jag börjar göra uttag från den? Detta är ju om 25 år när jag är 68. Då stämmer ju inte “hundra minus-åldern”-regeln.

Hur gör ni som har en passiv hink? Går ni in vid jämna mellanrum och justerar räntedelen så att den motsvarar er ålder? Om så är fallet så är det ju ingen “passiv” hink längre. Hjälp mig förstå.

(Till viss del gäller denna fråga även mellanriskhinken. Justerar ni successivt fördelningen även där?)

Tack på förhand!

1 gillning

Passiva hinken är för mig 100% aktier (indexfonder) oavsett ålder.

Jag tror inte så mycket på 100-ålder regeln, det blir onödig försiktigt. Tycker 10-antal år innan man behöver pengarna är mer rimligt. Alltså 100% aktier om tidshorisonten är längre än 10 år och 50% aktier om det är 5 år kvar.
Istället för 100% aktier är det dock inget fel med 90/10, bättre riskjusterad avkastning enligt visa.

Fyra hinkar och 100-årsregeln är absolut bra för många. Men som allt annat får man applicera dem med sunt förnuft.

Tag 100-årsregeln. Säg att du har ett sparande på 400 000 kr när du blir pensionär. Då är säkert denna regeln utmärkt för många, kanske de flesta.

Säg att man istället har en förmögenhet som är 10 gånger så stor och dessutom en anständig pension. Då tål man oförutsedda utgifter och en börsnedgång under flera år.

100-årsregeln ser jag därför mer som ett riktmärke än en absolut sanning. Som 75-plussare kör jag själv med 30 procent räntor och 70 procent aktier.

Gör som du tycker är bäst utifrån dina personliga förutsättningar!