Efter drygt 3 år i tjänst har jag nog kommit fram till att jag varken är nöjd med, eller glad i mitt yrkesval. Jag tycker om min arbetsplats samt kollegor, men yrket i sig skänker mig inte glädje eller sporrar mig att utvecklas. Hungern för kompetensutveckling är försvunnen.
Att byta arbetsplats har jag svårt att se skulle förändra mycket, då själva arbetet i princip är det samma. Jag har en yrkesutbildning X som jag pluggat 5,5 år för. Jobbet är tufft, stressigt och påfrestande emotionellt. Jobbet kräver att jag är på plats, jourer etc. utan möjlighet att jobba hemifrån. Jag jobbar 80% då jag känner att 100% inte är värt det. Jag har dessutom pluggat Y och Z dessförinnan vilket gör att csn är fullständigt förbrukat.
Jag går nu i tankarna om att sadla om och göra något helt annat. Hade jag haft en ’Plan B’ hade jag nog inte tvekat en sekund, men jag har aldrig i mitt liv kommit fram till vad jag vill syssla med - jag är extremt ambivalent.
På senare tid har jag återigen varit inne på IT-branschen, då framförallt IT-säkerhet. Det känns väldigt aktuellt och jag har, som många andra som barn pysslat en hel del med datorer och nätverk under uppväxten.
Då CSN är förbrukat funderar jag på en yrkeshögskoleutbildning inom it-säkerhet. Jag har räknat på mellan 1-2 år då jag tror att jag har tillräckligt med kapital undanlagt för att kunna slutföra, eller åtminstone prova något utbildning. Jag vet att jag kommer att lida för det ekonomiskt och säkert aldrig ‘ta ikapp’ förlorat kapital i form av lön, löneutveckling, sparande. Men jag vill bara känna mig glad och positiv när jag går till jobbet.
Jag bor för närvarande i Göteborgstrakten och har tittat på följande utbildningar:
Är det någon här som har förslag på 1-2 års utbildning inom IT-säkerhet eller liknande områden? Någon med erfarenhet inom branschen? Är man ens anställningsbar/Eftertraktad efter liknande utbildningar? Vad ska jag tänka på?
Jag tror inte att den här frågan är så svår. Du är definitivt eftertraktad efter en sådan utbildning. Sedan kan det finnas helt andra aspekter som kan vara bra att titta på. Jag har t.ex. en bekant som jobbar med IT-säkerhet. Han har bra lön men jobbar i skift och det passar kanske inte alla. Inte så att det skulle vara så för alla men det är sådana faktorer som är bra att tänka på.
Ett tips är att kika på 3 månaders “bootcamps” t.ex. Academy by Academic Work. De har en utbildning inom Cyber Security också. Då går det ganska snabbt innan du har påbörjat din nya karrär.
Jag gjorde nyligen en liknande grej.
Jobbade inom IT/Telekom i 7 år, främst med den fysiska biten, installation av servers, switchar och kablering etc. Dock blev jag med åren intresserad av att lära mig konfigurera switcharna och helt enkelt gå över från installatör till nätverkstekniker.
Förstod tidigt att inom IT behöver du inte traditionell utbildning, utan det är certifikat som gäller. Jag letade upp det mest välkända certifikat inom nätverk (CCNA) och satte det som mål.
Jag sa aldrig upp mig från jobbet, utan jag fortsatte jobba heltid (dessutom som teamleader så vart lite stressigt ibland)
2st fristående kurser i nätverk på 7.5hp (25% studietakt) som jag hittade på antagning.se.
Sedan fortsatte jag på egen hand med hjälp av en gratis youtube serie inom CCNA.
Gjorde labbar i packet tracer (gratis simulerings miljö)
Köpte Boson ExSim CCNA (312 frågor som simulerar slutprovet) Jag nötte denna tills jag var 90% i alla kategorier och sedan skrev jag provet i April och klarade det.
4 månader innan jag klarade provet bytte jag faktiskt jobb till en NOC tjänst vilket hjälpte mig med certifikatet då jag äntligen jobbade med rätt saker.
Hela processen från första nätverkskursen till att jag blev certifierad och klar tog mig 20 månader.
16 månader för att lyckas landa ett nätverksjobb.
EDIT: rekryterarna frågade specifikt om CCNA, så det och andra cert är välkända i branchen. På min nuvarande arbetsplats är det också mycket certifikatsnack, man hör att någon går DevNet, någon annan CCNP och någon expert har CCIE. (Alla dessa cert är från Cisco, men det finns andra välkända cert från andra utgivare). Min poäng är att certifikat har vikt och är respekterade i branchen.
Hursom, du kan göra detta utan att säga upp dig och därmed förlora din inkomst.
Leta reda på vilket certifikat som är lämpligast för det du vill göra och leta efter material att plöja.(Finns mycket gratis)
Jag tycker att certifikat är vägen att gå, men om du vantrivs på jobbet så kan det ju vara gött att ta 1-2 år att fokusera på utbildning.
Vill du ha tips på cert och materialkällor äre bara att hojta.
Att studera på högskola på campus ger ju dessutom en annan upplevelse än om man som jag sitter klistrad vid datorn på kvällar och helger och försöka lära sig. Dock kan man ju beroende på ens eget tempo studera till ett certifikat på betydligt kortare tid än 2 år och dessutom med en inkomst.
Jag valde den vägen då jag absolut inte ville sluta spara pengar under en YH eller kandidat utbildning.
Det finns mycket att väga in och alla värderar olika.
Ta en titt på dessa sidor för att få en bild av vad det finns för cert, hur stora dem är och vilka kategorier det finns. Dessa två sidor kostar för att använda, jag använde ett 7 day trial på CBT och tyckte om det skarpt. Men hittar du ett cert så sök på det på youtube så hittar du ibland att folk lagt ut hela utbildingsserier där. Ofta minst lika bra som vilken kurs som helst.
Min bror läser en YH utbildning inom IT och jag är imponerad över kvalitén och nivån på utbildningen. De har dessutom föreläsare som själva jobbar inom IT och utbildningen drivs i tätt samarbete med det lokala näringslivet. Helt annorlunda mot mina fem år på teknisk högskola helt utan verklighetsförankring.
Kan även jag rekommendera detta. Hög klass på deras utbildningar. Smidigt med jobb direkt efter 3 mån plugg. Dock låg lön i ett år samt obetald utbildningstid.
Har ingen inblick i YH. Men jag “ångrar” mina fem år på Chalmers för att bli ingenjör. Säkert bra om man ska doktorera eller göra annat i akademin, men för egen del var det mest för att “låsa upp” en arbetsmarknad som är svåråtkommen om man inte har en “bra” utbildning…
Hur går det för dig och din bror idag? Vad gör ni och, framför allt, vem tjänar bäst?
Jag kan inte heller försvara att läsa fem år på universitetet. Folk försöker motivera det med det är bra att visa vad man går för, status etc. Jag tycker bara det är korkat att lägga så mycket tid och energi på saker man aldrig kommer använda i sitt yrke.
Min bror är inte färdig ännu men har tidigare jobbat lika länge som jag ungefär men på industri. Det vi lärt oss av att jämföra våra erfarenheter är hur viktigt det är att ha ett yrke man kan bygga kompetens inom.
Efter tio år på industri har inte min bror byggt någon speciellt efterfrågad kompetens tyvärr. Arbetsgivaren behöver balanseras med facket och känslan av att vara utbytbar är stor. Löneutvecklingen håller knappt steg med inflationen och det är svårt att hitta något nytt jobb och ännu svårare att hitta något väsentligt bättre.
Min situation efter tio år inom IT är annorlunda. Varje år som gått har jag blivit bättre på det jag gör och träffat människor som gärna jobbar med mig. Ju längre tid som gått desto större möjligheter har jag haft att forma en ”karriär” som passar med mina styrkor, svagheter och preferenser. Lönen har ökat ordentligt och det är lätt att hitta bra jobb inom mitt specialistområde.
Jag hoppas min bror blir klar, får ett riktigt toppenjobb och gärna tjänar mer än vad jag gör. Det är han fan värd.
Nu var det iof länge sedan jag läste på KTH men jag delar överlag uppfattningen om låg verkningsgrad på utbildningen sett till tiden det tar och vad man får ut av det. Då tror jag ändå att det jämfört med mycket annat inom “universitetsvärden” är rätt bra. Sen kan jag förstå att behov, teknik osv ändrar sig över tid och att det förmodigen över tid finns en viss logik i “play it safe”.
Känns som att yrkeshögskolor överlag är underskattade och “fina utbildningar” är överskattade. Sen är väl grundproblemet att det fortfarande verkar finnas en uppfattning om att man kan gå en längre utbildning i början av karriären och sen är man kla för alla framtid. Men det är nog rätt OT
Väldigt intressant för mig att höra. Jag hoppade av civ ing på Chalmers efter första terminen. Jag räknade med att förlora ca 20 msek i lön över min livstid, men räknade med att kompensera det med avkastningen på 1 msek i arv. 1,08^40=21
Dessutom var jag osäker på om den genomsnittliga lönen för civilingengörer gäller alla eller dras upp av några veteraner som jobbar stenhårt 100h i veckan.
Mådde oavsett fruktansvärt i Göteborg och tänkte “Det här vill jag inte utstå hela livet”, oavsett lön och status.
Det intressanta på ämnet är att vissa profiler (Peter Thiel åtminstone) menar att man inte primärt lär sig på utbildningen, utan sorteras ut baserat på intelligens och personlighet. Jag vet inte hur mycket det ligger i det, men det är ju intressant att kolla igenom kurslitteraturen, studieplanen och hur stor andel elever som får jobb.
Min erfarenhet av yrkeshögskola är oerhört lågt tempo. 3 heldagar för att lära sig varandras namn. Sedan slutade jag där. Men det kanske krävs för att få jobb i branchen. Ingen aning om just det.
Går det inte att isolera de faktorer du saknar och söka lite bredare än inom just IT-säkerhet? Du skriver om utmaningar och kompetensutveckling - kan du precisera vilken kompetens du vill utveckla och varför. Och vad det är du vill utmana hos dig själv? Är jobb verkligen till för att skänka glädje?
Kanske finns det mycket enklare lösningar än ytterligare studier.
Ja, det är väl det som bevisas med att ta sig igenom exempelvis ingenjörsutbildningen på Chalmers, att man dels har ett jäkla pannben och dels någon form av intelligens bakom detta pannben. Två egenskaper som givetvis värdesätts högt av framtida arbetsgivare
Ja, frågan är om två ytterligare år bevisar så mycket mer. Min mattelärare på Chalmers kunde 3-4 programmeringsspråk. Hur lärde du dig det, frågade jag. Jag läste böcker på egen hand om de nya språken och testade, sade han. Det borde fungera här med, lite beroende på arbetsgivare, uppdrag och anställningsform kanske?
