Jag driver eget, så har ingen exakt procent, men är under 100%. Sambon jobbar 75%, de dagar vi båda jobbat hela dagar och hämtat sonen halv 5 tycker jag det känns som att man hinner spendera så lite tid tillsammans. Han hinner bara hem och äta middag, sen är det läggdags. Du lär inte ångra dig!
Ett ekonomiskt misstag varför då? Går du inte runt på deltidslönen förstår jag, men annars?
Jag har din deltidslön på 100% jobb. Men jag jobbar 75% och är hemma med mina små grabbar en dag veckan.
Varken deltid eller småbarn är för evigt. Så länge inte pengarna MÅSTE in så kör.
Jag har gått ner till 90% i år för att kunna vara hemma en dag i veckan med ungarna 3 och 5, tänkte det är sista året innan grabben börjar skolan så bra med långhelg varje helg… Att jag fick 90% istället för 80% är för att jag ska vara tillräcklig på fredagar (kolla mail, svara i telefon (Bara akuta saker)) annars stänger jag av jobbtelefonen när jag är ledig… Tror det är väl värt att förlora lite inkomst för mera tid med barnen… (Sen blir det ju inte så mycket jag förlorar efter skatt eftersom det är statlig skatt på allt)
Det är definitivt ett ekonomiskt misstag, du tackar ju nej till pengar.
Å andra sidan är ju livskvalitete/kr ett viktigare mått, och den lär ju skjuta i höjden.
Jag tycker att du är väldigt nära den punkt där marginalnyttan av mer lön är nästan 0. Det blir bara mer pengar till sparkontot och inget som påverkar livet här och nu.
Att då ha möjligheten att dra bort en hel arbetsdag är som att vinna på lotto, skulle jag känna. Min lön är ännu lite högre, men jag har ingen möjlighet att jobba 80% (än). Hade lätt bytt plats!
Vadå skämt?
Jag gör exakt samma sak just nu med min dotter dvs att varje fredag tar jag ut föräldra ledighet samt på lördagar och söndagar så går jag praktiskt sätt ±0. Men min dotter är bara 7.5 månad
Alla beslut får inte konsekvenser direkt. Att du går ner i tid nu gör kanske att du får ökad livsglädje vilket gör att du orkar jobba mer senare i livet. Svårt att bedöma dinsituation på den lilla infon.
Jo men det är väl lite olika saker som fått mig att tveka. Jag kommer ju när jag går ner i tid hamna under 7,5 IBB vilket betyder mindre avsättning till tjänstepension. Sen kommer ju lönen att minskas en del vilket kommer innebära mindre pengar till mig och sambon. Vi har gemensam ekonomi och efter alla räkningar/mat/osv är betalt så har vi nu ca 40 000 kvar efter skatt.
Dessutom så jobbar jag hemma nästan 100% och hämtar honom som det ser ut idag innan 15.00 varje dag.
Så förutsättningarna är ju väldigt bra för att gå ner till 80%… men började tveka av någon anledning. Men efter att sett alla svar i tråden så finns det inga tvivel längre.
Men beslutet är redan taget och jag kommer att ha min första lediga dag med honom i nästa vecka
Jo men absolut går vi runt, utan problem dessutom. Men som sagt så kommer jag ju hamna under 7,5 IBB samt ett bruttolönebortfall på ca 10k.
Men men… vad gör det egentligen när jag istället för det får en dag ledig varje vecka med min son
Riktigt bra tråd för mig och min fru som går i samma tankar. Vi har dock inte satt något datum när vi ska gå ner i tid (dottern är snart 3 månader och frun är föräldraledig just nu). Just sparandet har man tyvärr blivit lite skadad av alla år med Rika Tillsammans Det var jobbigt att dra ner på sparandet i samband med föräldraledigheten och nu ska jag förhoppningsvis byta jobb till något som jag kommer att trivas bättre med. Dock gå ner i lön och sen om några år börja jobba 80%
Sjukt obehagligt och läskigt men det växer på mig lite för var dag.
Helt rätt beslut av dig och stort tack för inlägget och alla kommentarer som kommer att hjälpa mig/oss!
Jag provade arbeta 80% när vi fick andra barnet (det här är länge sen). Kortade med arbetsdagarna till lite drygt sex timmar cirka.
Tyvärr så brydde sig ingen (kollegor, kunder, chefer) om det utan jag förväntades prestera som vanligt. I praktiken blev det 100% till 80% lön.
I krävande yrken kan det vara bäst att vara ledig helt och hållet istället.
Förstår den sitsen och det låter ju jobbigt. Jag jobbar som utvecklare och kommer vara ledig en hel dag i veckan. Den dagen gör jag helt enkelt ingenting
Känner igen mig i dom tankarna. Men sen är det ju bara pengar… och det kommer ju inte vara för evigt. Det är så jag försöker tänka
Jag tycker att du gör helt rätt, men man får ju tänka på det kommer att påverka din pension och så.
Många lever ett soft liv med deltid och sen kommer dom och gnäller på sin pension.
Så länge det är ett medvetet beslut. Finns ju massor med (tyvärr) mammor som inte vet/förstår vad ledigheten egentligen kostar.
Att båda föräldrarna jobbar 80% under småbarnsåren är väl snarare regel än undantag och påverkar inte pensionen i någon särskilt stor omfattning (om man nu inte har många barn och småbarnsåren varar typ hela yrkeslivet).
Om däremot ena föräldern är hemma 100% med barnen under flera år med efterföljande deltidsarbete och sedan tar all VAB, stängningsdagar etc, då blir det såklart ett problem om man inte säkerställer pensionen på annat sätt.
Som svar på ts fråga: du gör så klart helt rätt i att gå ner i arbetstid.
Jag och min man gjorde det inte utan vi var hemma 9 månader var med barnen och jobbade sen 100%. Så här i efterhand var det idioti, vi skulle såklart båda gått ner i arbetstid när vi hade chansen och lagt större fokus på umgänge med familjen. I synnerhet min man som hade ett fysiskt tungt jobb och var trött och sliten när han kom hem från jobbet. Vi gick i skift så barnen har alltid haft korta dagar på förskolan, men vi försummade kvalitetstiden med hela familjen samlad.
Faktum är att min chef stoppade mig när jag ville gå ner i arbetstid med argumentet: “Du överpresterar redan idag. Risken är stor att du får 80% av lönen för 100% arbetsinsats. Vill du verkligen det?”
Nu är vi äldre och klokare och planerar båda att gå ner i arbetstid och njuta mer av livet. Pengar finns det hur mycket som helst av i världen men tiden vi har kommer inte tillbaka.
Enligt mig är det vansinnigt att inte göra det om man har den möjligheten.
Jag har kört 80% sen första barnet började förskolan och planerar att fortsätta så tills länge. Fördelarna är väl ungefär de uppenbara (kan hämta tidigare, mer tid med piggare barn).
Gällande att det förväntas 100% av någon som jobbar 80% har jag absolut upplevt att det finns sådana tendenser, men det är mycket upp till en själv att faktiskt sätta gränser och trycka på att man jobbar deltid.
En nackdel som jag inte förväntade mig är det lilla administrativa helvete som ofta uppstår när alla system är anpassade för heltid. Krångligt både gentemot arbetsgivaren och försäkringskassan, tycker jag.
Kan tillägga att jag inte har nån superlön från start (42K för heltid).
Annan observation: de flesta i min omgivning är positiva när jag säger att jag gått ner i tid, “jobba ihop pension hinner du, barnen är bara små en gång”. Sen jobbar de själva heltid och tar ut typ 3-6 månader totalt i föräldraledighet (japp, mycket män på min arbetsplats)
Lättare sagt än gjort på vissa tjänster. Finns företag som inte fäster så stort avseende vid arbetsrättsliga frågor. Passar inte galoscherna får man gå. LAS köps man ut från. Dubbel uppsägningstid så har man fått det man skulle få om man gick till Arbetsdomstolen. Men visst, i mitt fall är det ca 20 år sen, acceptansen för föräldralediga män har nog ökat och mainstreamarbetsgivare är inte så hårda.