Hur är er vardagsekonomi tillsammans. Som sambos eller gifta par. En av de största bråken inom parförhållande är just ekonomi.
Många pratar om ekonomi och spara hit och investera dit. Men de flesta fall jag ser är det bara en person. Är sambon / make maka med på samma resa är det gemensamma målet? Har det varit en enkel resa om vem som bestämmer över den totala ekonomin. Gemensam ekonomi eller delad. Hur delar ni så fall. Har ni synergi i det ni gör i ekonomin.
Vad är det högsta ni kan acceptera i Kr som sambo/make maka kan spendera utan att ni bryr er.
Hade varit jättekul att se Jan och Caroline prata om just privatekonomi i ett avsnitt. Deras mål och svårigheter att kanske få ihopa det eller har det varit en enkel resa i 10 år?
/André
Hej!
Om man har barn och bostad ihop tycker jag det skulle vara svårt med en delad ekonomi. Utan barn kan man kanske hålla isär det, men då med resultatet att det långsiktiga tänkandet förmodligen går förlorat. Hur ska man spara ihop ett par hundra tusen till en renovering eller en ny bil om man inte gör det tillsammans? Ska den ena spara och leva knapert medan den andra festar upp sin lön varje månad?
Jag och min fru har bott ihop i ungefär tio år nu och våra ekonomier har gradvis förenats; till en början att dela räkningarna lika, följt av en gemensam matbudget (senare utökad till att även inkludera diesel), därefter en fördelning av pengar varje månad när vi var föräldralediga och hade ojämna inkomster. Och på senare tid en gemensam månadsbudget och gemensamt sparande till renovering, semester och bilinköp, samt långsiktigt sparande.
Så för vår del kan “den andra” inte köpa något större på egen hand om det inte är med i budgeten, max för några hundra. Sedan fungerar inte budgeten helt och fullt, men då pengarna för sparande sätts undan i början av månaden är det ändå under kontroll.
Jag tycker att systemet med en gemensam budget har gjort att gräl om ekonomi har minskat kraftigt. Innan var jag Spara och min fru Slösa, men nu när vi gör gemensamma prioriteringar i början av varje månad slipper vi gräla om ungarna verkligen behöver ha så dyra kläder…