Ska gå i pension som 59-åring den 1/12. Alla mina tillgångar ligger i tjänstepensioner som jag avser att ta ut under tiden tills dess att jag blir 80 år, sen gäller downsizing av bostad om jag blir så gammal.
Fyra av mina fem tjänstepensioner ska aktiveras under december i år. Dessa ska utbetalas under fem respektive sju år. Den sista ska aktiveras om sju år och vara aktiv under 13 år och är inte en del i det här dilemmat.
Mitt dilemma är att “alla” verkar förespråka en övervikt av eller t.o.m total dominans av räntefonder el.liknande när pensionen ska börja betalas ut. Jag får inte ihop den kalkylen efter massor av timmar med excelark och Morningstar-historik.
Hur jag än räknar så äger globala indexfonder alla kalkyler…räntefonderna är ju inte ens nära i avkastning.
Visst, några år har globala indexfonder gett negativ avkastning. MEN fonderna kommer ju alltid tillbaka, bigtime. Så, mina uträkningar säger att jag vinner i genomsnitt mellan 4 - 7% årligen på att investera i en av de historiskt bättre avkastande globala indexfonderna än i en av de bättre räntefonderna. Jag har utgått från historisk utveckling över 5 resp 7 år och antar samma utveckling de kommande 5 resp. 7 åren.
Håller inte med dig om att “alla” förespråkar det. Som jag har uppfattat det allmänna budskapet så är det individens önskan om och behov av “ett stressfritt ekonomiskt liv” som avgör den lämpliga fördelningen av räntefonder vs. globala fonder.
Egentligen ingenting men 100% aktiefonder i TJP under uttag bygger på att du bör kunna hantera att den/de utbetalningarna kan minska med 50% vid en normalkrasch (som år 50%). Klarar man det och tror att TJP hinner återhämta sig så kan man såklart köra 100% aktiefonder.
Med så kort uttagstid som 5-7 år så tar du ju en större risk än om utbetalningen är 20 år. Längre tid att återhämta sig. Mindre del som tas ut under krasch året/åren.
Så jag hade vänt på resonemanget. Hur mycket kan du tillåta TJP utbetalningarna går ner? Klarar du tex 30% lägre utbetalning utan att lida så kan man säga att man klarar 60% aktieandel (som riskerar gå ner 50%).
Att räkna på räntefonder är knepigt mht historiken eftersom vi i princip haft en nollräntemiljö i 15 år. De har avkastat rätt dåligt med låga räntor.
De flesta förvaltare jag tittat på inkl traditionella pensionslösningar och generstionsfonder ligger med någonstans mellan 20-60% aktieandel väl i pension för att krympa till 20-45% aktieandel längre in i pension. Se tråden nedan.
Så annat än man klarar stor variation i utbetalningarna så skulle jag säga att 30-40% aktieandel är någon typ av snitt från ”proffs” förvaltare. Behöver inte vara rätt för en individ men som en indikation.
Vilka räntefonder man i så fall ska välja beror lite på vad man ska åstadkomma. Mina ”go to” räntefonder är
AMF Mix
AMF Lång
Storebrand Obligation
Captor Iris (dyrare med lång duration för att ge högre avkastning när räntor går ner)
Man kan ta en av dem eller fördela alla fyra beroende på vad man har tillgängligt. För mindre kapital på ett konto tar jag typiskt bara en för det är inte mycket lönt att dela upp det.
Har du ingen allmän pension?
Den allmänna pensionen samt en del av tjänstepensionerna som är traditionellt förvaltade innehåller en del räntor. Så ofta har man mer räntor och säkerhet än vad man vid första anblicken tror. Så då kan man kanske placera mer i fonder och ändå inte vara så exponerad?
Jag är 62 i december och har varit pensionär på prov i två veckor. Vet inte om jag skall jobba mer. Det här känns riktigt bra!
Jag tänkte ta ut en eller två tjänstepensioner först på 5- 7 år och på dessa två ligga med en hel del korta räntor så att de två är mindre exponerade i alla fall.
Hej. Jag är också pensionär lite i förtid.
Jag gissar att du har koll på att vid förtida uttag av pension tar staten ganska mycket extra skatt av oss.
Om man har ca 35.000/månad eller mer i pension är det extra uttaget maximalt och ca 2800 Sek/månad under 2023 jämfört med äldre pensionär.
Jag brukar argumentera för att om man har STOR sparad buffert kan man leva på den några kalenderår innan riktåldern för pension om man är ok att använda av bufferten och inte får för hög pension (statlig skatt) senare. För dig från året du fyller 68 du får lägre skatt enligt planen. Dvs år 2032!.
Jodå, men den allmänna pensionen kan jag inte ta ut förrän om drygt fyra år då jag blir 64. De mer högpresterande globala indexfonder jag tittar på har <10% räntepapper, men visst en del blir det iaf. Nja, lutar klart åt 100 global indexfond ändå. Det är först då räntefonderna avkastar 5% som den kan utmana.
Läs nedanstående från Pensionsguiden, glimmrande!
Pga skattesystemets progressivitet så blir inte besparingen så stor som man först tror då det månatliga pensionsbeloppet blir högre per månad om man väntar och tar ut det under kortare tid.
Man får också ha med i beräkningen att 100% aktier (global indexfond) när som helst kan gå ner 50% eller mer ett enskilt år. Det kan ju göra ganska stor skada för pensionen. En räntefond kan såklart också gå ner men sällan lika mycket. En 50/50-portfölj har kanske en max drawdown på 25-30% istället.
Personligen tänker jag att det är viktigare att bevara kapitalet, snarare än maxa avkastning när man är nära pension
Hmm… Allt beror på ens egen situation. Påläst är bra innan. Startade Tjänstepensioner går ofta inte att stoppa om man börjat utbetalning.
Att skatten är progressiv stämmer inte efter alla ändringar politikerna gjort.
Nedanstående kurva är från Ekonomifakta.se
Avser marginalskatt. Ibland är marginalskatten stabil inom stort område eller till och med regressiv.( lägre procent på högre uttag )
Röd kurva är ålderspensionär över riktåldern och blå är person som är under riktåldern och har pension (eller A-kassa eller sjukskriven.) . Att röd kurva ligger kraftigt lägre upp till 35.000 per månad ger skillnaden i skatt på 2800 SEK/månad vid det uttaget.
Man kan se att marginalskatten hoppar både upp och ned beroende på situationen med ökande pension… Dvs i vissa fall regressiv!
Att ta ut rimligt högre pension över riktåldern medför inte högre uttag i % av skatt på ökningen om man ligger i området >35.000 Sek/månad och under gränsen för statlig skatt (under 2023 57.000 Sek per månad ).
Man får räkna på sina egna siffror och prova olika scenarion.
Det du missat (För att använda din egen formulering) är att de som förordar ökad andel fixed income med stigande ålder bryr sig om risk.
Man förordar lägre risk med stigande ålder. Det är vad det handlar om.
Det förekommer ju då och då att börsen halveras. Och tanken här är att det är så jobbigt för pensionärer om deras pension halveras att det vill man slippa.
Dessutom med lägre max drawdown. Så i en lågrisk/mellanriskportfölj kan det väl absolut kännas rimligt att byta ut en del av aktierna mot IG/Hy-obligationer och behålla den förväntade avkastningen på portföljen som helhet men minska volatiliteten en aning
T.ex istället för en 50/50 portfölj skulle man kunna byta 10-20% av aktierna mot HY utan att tappa för mycket avkastning men ändå sänka totala risknivån.
Den stora risken i och med pension är ju den så kallade Sequence-of-returns. Dvs vilken ordning man får på sina avkastningsår. De dåliga i början eller slutet gör enorm skillnad.
Därför man ibland pratar om att sänka risken inför pension och höja den därefter igen.
.
