Jag har genom åren förlorat två bröder till Cancer.
De ekonomiska konsekvenserna för mina svägerskor har sett lite olika ut men jag har insett att mitt sparmål är satt efter att jag vill att min fru ska ha det så bra som möjligt om jag går bort.
Jag började med att fråga min fru hur mycket hon ansåg att vi behövde ha i buffert. Den summan sattes sedan av för att jag inte investera dessa pengar.
Sedan började jag att “försiktigt” tömma vårt sparkonto för att flytta kapitalet till ISK.
Min fru är ekonomisk men ganska ointresserad av ekonomi och livrädd för allt som inte är ett bankkonto.
Till saken hör att det har gått ganska bra. Jag har nått MINA sparmål 3ggr!
Men i helgen så hade vi en diskussion som fick mig att haja till.
Frun använde det uttryck som triggar mig mest: “Vi har inte råd”
Så jag frågade henna om hon visst hur mycket pengar vi har. Hon hade ingen aning.
Och då sa hon:
Spara är väl bra, men man måste kunna leva också! Sparar men allt så får man kanske inte uppleva något!
Så till mina frågor!
Har ni lagt upp gemensamma sparmål med era partner?
Vad gör ni när ni nått dessa mål?
Om man inte har FIRE som mål utan bara en trygg ålderdom, hur mycket kapital anser ni att man behöver?
Vi har inte satt upp några gemensamma mål. Rent krasst har vi extremt olika startpositioner så jag uppfattar det som svårt. Däremot försöker jag hjälpa henne att få till ett vettigt sparande.
Det här med hur mycket kapital man behöver är väldigt individuellt men jag skulle själv satsa på kanske tre miljoner i kapital eller något sådant.
Ett gemensamt sparande som jag och sambon har är semestersparandet, båda sparar till ett gemensamt konto och vi planerar semestern tillvissdel efter saldot på det kontot
Annars så har vi inget gemensamt sparande.
Nej, men så har jag särbo, så det är lite annorlunda.
Njuter av livet!
Det blir ju annan matematik, men om man trivs idag och har sparande så anser jag att det är rimligt att se till att pensionen och sparpengarna kan täcka samma nivå (minus sparandet) och har man drömmar om resor, bilar el dyl så får man ju lägga till detta. Oavsett är grunden i Trinitystudien en bra bas eftersom den ligger till grund för det Bengen byggde sin modell på.
i e: Lever man gott på 90% av lönen efter skatt idag och sparar 10% och om man beräknas få ut 70% av slutlönen efter skatt i skattad pension så bör det finns så mycket investerat att det avkastar och täcker upp för de 20% av den skattade lönen som behöver täckas.
Ja, vi sparar gemensamt till vissa längre drömmar och sedan också mer praktiska sparmål såsom underhåll av hus och liknande större framtida kostnader samt sparande till barn. Så lite olika sparanden med olika mål finns uppsatta för vårt (förhoppningsvis) gemensamma framtida liv.
Däremot har vi också eget sparande vid sidan av detta. Vi har full koll på varandras ekonomi / vår gemensamma och har dessutom liknande syn på ekonomi och hur vi vill leva våra liv. Det underlättar såklart.
Uppfyller drömmen / lägger pengarna på dessa beräknade framtida kostnader enligt plan. Sen finns riskerna / möjligheterna såklart att verkligheten blir något annat än vad vi tänker oss idag.
Den svåraste frågan då den blir så extremt subjektiv. För vår del kan vi spara relativt mycket varje månad och leva det liv som vi samtidigt uppskattar idag. Vi har därmed just nu inget FIRE mål utan snarare ett “må bra varje dag mål men samtidigt ha förutsättningar att leva bra även senare” mål. Givet att vi inte allvarligt skadar oss eller på annat sätt så bör vi ha ett bra kapital när vi beslutar oss för att gå i pension. Men för de flesta tror jag att pensionen man får via att arbeta räcker rätt bra.
För egen del räcker detta inte som säkerhet utan jag vill gärna skapa möjligheten att kunna gå i pension när jag vill snarare än när jag ska enligt nuvarande pensionsåldrar.
Intressant hur perspektivet vände för hennes del så snart hon fick reda på hur situationen faktiskt såg ut.
Jag har hela tiden tänkt att jag sparar till oss eftersom vi är gifta och har gemensam ekonomi.
Hennes kommentar fick mig att inse att sparandet kanske inte behöver ha så stor prio
Ja, vi har lagt upp gemensamma sparmål i hushållet. Vi är rörande överrens kring att vi nu är ett hushåll/familj, därmed driver vi detta tillsammans. Vi har lite olika sparmål, b.la. gällande kontantinsats för framtida boende, sparande till barnen samt privat pensionssparande.
Det är långsiktiga mål, vissa av målen pratar vi mellan 20-40 år i sparhorisont. Så dessa har vi av naturliga skäl inte uppnått. Måste även säga att kontantinsats för bostad är lite av ett rörligt mål, för vissa typer av bostäder har vi uppnått målet. Då är frågan, ska vi sikta in oss på andra objekt, ska vi ändra tankesätt kring hur vi ser på belåning?
Mycket svårt fråga, problemet i den ekvationen som jag anser det är hälsan. Hur vet man att man har god hälsa när man uppnår tiden för ev. pension? Vi försöker göra en avvägning där, att se till att leva livet nu med upplevelser etc. tillsammans med våra barn. Det är nu vi har en god hälsa, se till att göra saker tillsammans & med barnen. Mår vi bra på äldre dar så ser vi det bara som en bonus. De pengar vi lägger undan + det som betalas in i pension anser vi tillräckliga för att hålla oss borta från träsket “fattigpensionär”.
Självklart. Vi har både gemensamma och separata sparmål.
Om det är ett sparmål till något som ska köpas så går vi ju och köper det vi sparat till. Är det mera av en milstolpe i det långsiktiga sparandet som har uppnåtts så försöker vi fira lite på något sätt.
Vår tanke är att ha ungefär samma inkomster som pensionärer som vi har nu. Så säg att vi kan få 60% av nuvarande inkomster i pension så vill vi ha sparat ihop så att vi kan ta de andra 40% från vårat investerade kapitial.
I någon mening sparar jag förstås åt oss. Det faktum att det finns särkullbarn med i bilden gör det dock väsentligt för mig att hålla viss ordning.
Vi har i dagsläget inga särskilda mål utan de saker som kostar pengar är främst gemensamma ändamål som olika sorters renoveringar och då blir det ju ingen stor sak. Om jag skulle vilja använda sparandet för att själv gå ner i tid skulle det rimligen bli mer kontroversiellt.
1/2/3 Nej, inga gemensamma sparmål eftersom jag är den enda i hushållet som faktiskt tjänar pengar. Jag försöker spara till oss så gott det går, när jag betalat det som måste betalas. Lantbrukaren själv har ingen inkomst men gården betalar ju andra saker som t ex: el, räntor, amortering, försäkringar etc. Mer besvärligart är att han inte heller kommer att få mer än allmänpension - vilket å andra sidan är mer pengar än vad han någonsin haft till sig själv…
