Överallt läser jag att man behöver öka andelen räntor innan pension. Typ 5 år innan exempelvis. Men pensionen ska ju inte tas ut vid 65 eller 67 utan över 20 års tid. Som yngre rekommenderas ju att ha pengar i aktiefonder ifall man inte ska använda pengarna inom 10år typ. Exempel: om man bortser ifrån andra pensionspengar och vill ha 300.000/år x25= 7.500.000:- i kapital. Lägger man då allt i räntor kastar man väl bort en massa avkastning under 20 eller kanske 30år. Även om det kommer dippa under vissa perioder!? Vad är det jag missar här?
Det du vill undvika är den så kallade Sekvensrisken (Sequence of Returns Risk). När du sparar spelar det ingen roll om börsen kraschar 
, så länge du inte säljer. Men när du ska leva på kapitalet måste du sälja andelar varje månad för att få loss cash. 
Typ scenario som du inte vill ska hända:
- Föreställ dig att du går i pension med dina 7,5 miljoner kronor.
-
- År 1: Börsen kraschar med 40 %. Ditt kapital är nu nere på 4,5 miljoner.
- Uttag: Du måste ändå ta ut dina 300 000 kr för att leva.
→ Eftersom kurserna är låga måste du sälja många fler andelar
än planerat för att få ihop summan.
- År 1: Börsen kraschar med 40 %.
Jag tänker nog mer så här; I stället för att välja antingen aktier eller räntor, så kör du en så kallad Hinkstrategi 
för dina 7,5 miljoner. Helt hypotetiskt exempel:
- Hink 1 (Kort sikt, år 1–5):
- Säkra pengar (sparkonto eller korta räntor).
- 300 000 kr x 5 år = 1 500 000
→ Om börsen kraschar imorgon lever du på dessa pengar. Du behöver inte sälja en enda aktie under kraschen.
- Hink 2 (Mellan sikt, år 6–10):
- Blandning (kanske 50/50 aktier/räntor). T.ex. 1 500 000 spänn
→ Dessa pengar ska växa lite, men inte med full risk.
- Blandning (kanske 50/50 aktier/räntor). T.ex. 1 500 000 spänn
- Hink 3 (Lång sikt, år 10+):
- Resten (4 500 000). Stålar som du inte ska röra på minst 10 år. 100% aktiefonder.
→ Klassisk högrisk/tillväxtmotor
som ska förhoppningsvis slå inflationen, som du sedan använder till att fylla på de andra hinkarna i framtiden.
- Resten (4 500 000). Stålar som du inte ska röra på minst 10 år. 100% aktiefonder.
Om du inte redan gjort det; Kolla gärna genom @janbolmeson’s “Fyra-hinkar-modellen” avsnitt ett och två. Det svåra är väl i slutändan att vara nöjd med hur man dimensionerar sina hinkar…
2 gillningar
Då läser du inte på alla ställen, utan bara ställen som säger samma sak.
Att gå ner till 100% räntepapper är inte dumt utan även utan statistisk förankring.
Om man är 67 år gammal, så är sannolikheten att man lever 10-15-20 år till mycket hög.
Som du resonerar så kan en viss aktieexponering vara högst aktuell.
Det är väl inte orimligt.
Det är ingen som säger att man ska lägga allt i räntor.
“Öka andelen” innebär inte “lägga allt i”…
5 gillningar
En typisk glidepath är
- Fram till 55, 100% aktier
- Från 55-65, dra ner till 30-40% aktier vilket typiskt försvarar mot inflationen och kan ge viss realavkastning
- Därefter ligga kvar på 30-40% aktier
Sen finns det lösningar som börjar dra ner tidigare, andra som drar ner under längre tid (tex till 70 år) och ytterligare de som tom ökar aktieandelen sent i pension när man är förbi största risken (när kapitalet är som störst dvs 60-70 års åldern)
Orsaken till att man drar ner aktieandelen är att de flesta inte klarar att leva på hälften av pensionsutbetalningen som det kan bli med 100% aktier efter en 50% krasch.
Tänk själv att du skulle behöva klara dig på halva lönen för att börsen kraschade 
Tack för alla inspel. Förstår nu bättre mht Sekvensrisk och med “Hink” tänket vid ev krasch.
Hade hakat upp mig på detta efter avsnittet med Lysa pension som just tog upp riskerna med för mkt räntor i pensionskapital.
1 gillning
Att man ska ha en del av sina tillgångar i ränteinnehav kommer från en svunnen tid då inflationen var högre och också sparräntor samt obligationer gav högre avkastning. Du såg samma tendens 2023-2024 när stora investeringskapital gick över till obligationsmarknaden.
När avkastningennpå obligationer är 5-10 procent (som de var för 30-40 år sedan) var det ganska rimligt att ha den typen av innehav. I kontrast (och kanske som konsekvens) hade aktiemarknaden en lägre utveckling om man borträknar utdelning än nu.
Som hedge för att köpa dipparna finns väl hur många artiklar som helst bara på detta forum att det är en långsiktigt undermålig strategi.
Obligationer går ner i pris när räntor går upp. Du såg även detta 2023-2024 när t.ex. SVB gick omkull pga för stora obligationsinnehav. I en lågräntemiljö som nu kan med andra ord värdet på obligationer bara gå åt ett håll: ner…. Eftersom räntor bara kommer gå åt ett håll. Obligationer blir då ett spekulativt innehav som man går in i när räntor transient går upp eller på mycket kort sikt och man tror att räntor kommer att gå ner.
Bättre strategi är i sådana fall att sätta pengarna på bankkonto med garanterad fast ränta (som hinkstrategin som @sparsson nämner), eller att helt sonika använda värdepapperskredit i stället för att sälja av vid nedgång. Se den räntan som ditt “ränteinnehav”.
1 gillning
Kortfattat; 7.5 års utgifter i räntor/sparkonto, resten i aktiefonder. “Hink 2” kan egentligen bara sägas vara hink 1 på 1-7,5 års sikt istället…
1 gillning
Alldeles utmärkt, skippa mellanmjölken i mitten och kör istället Barbell-strategi:
- Trygghet i ena änden (7,5 års utgifter på konto/räntor).
- Tillväxt i andra änden (100 % aktiefonder).
Om vi räknar TS exempel med 7,5 miljoner totalt:
- Trygg del: 300 000 kr x 7,5 år = 2 250 000 kr.
- Aktiedel: 5 250 000 kr.
→ En portfölj på 70 % aktier och 30 % räntor
Lätt att förstå, och inte så mycket beteenderisk. “Hink 2” kan kännas som onödigt krångel, mer administration och ombalansering. Att slå ihop den med den trygga bufferten gör att du bara har två hinkar att hålla koll på.
Men, vi behöver fundera ut strategin för påfyllning för att det ska fungera i 20-30 år utan att nolla Hink 1 efter 7,5 år… Vi kan sätta upp en regel, exempelvis:
- Bra börsår: Ta ut årets behov + fyll på bufferten från aktievinsterna så den alltid motsvarar ca 5–7 år.
- Dåligt börsår: Rör inte aktierna. Lev enbart av bufferten (som då krymper från 7,5 till 6,5 år osv).
1 gillning
Nu har folk ofta inte typ 100msek, men om man hade det eller någon rimlig approximation därav: 50m+, skulle man inte tekniskt sett bara ha räntor? Jag tycker sällan man får höra om att folk med superkapital kör på det. Med 50m kan man liksom komma långt på bara 1%. Så hade nog jag gjort för att sova som en bebis.
Edit: detta hörde inte till din fråga förlåt, bara en tanke som slog mig när hag läste…
Hej,
Man skall vara lite försiktig med att ta generella råd som inte specifikt är anpassade till det svenska pensionssystemet. Den allmänna inkomstpensionens kapital är mer likt en placering i räntepapper. Även en större del av tjänstepensionen är av formen pensionsförsäkring.
Börjar du närma dig pension så kan det vara bra att ha en viss del av de valbara tjänstepensionspengarna i en traditionell pensionsförsäkring som du plocka ut ifrån om börsen har en dipp, och förskjuta tidpunkten du börjar uttag av fondförsäkringar. Om börsen står på historiskt höga nivåer så tar du istället ut från fondförsäkringen och sparar den traditionella ett tag till.
Gör man en tidig FIRE så får man dock lägga upp planen lite annorlunda.
1 gillning
1 gillning
Testa använda Grok och Copilot för att göra monte carlo simuleringar. Det finns intressanta portföljer för att få till en balans mellan att minimera risken att portföljen är under startvärdet efter 50år (använde 50år och inte 30år för att verkligen stresstesta). Utifrån olika varianter så landade jag i en hybrid mellan global index ETF (tex amundi eller vanguard) på 60% och de resterade 40% i utdelande ETFer.
En varning är på sin plats här. Det kan vara dumt att lita på informationen från generativ AI om du själv saknar förmåga att validera riktigheten i det som presenteras.
Även om utvecklingen gått framåt så skulle jag i första hand rekommendera specifika verktyg byggda för att köra monte carlo simuleringar. Helst där en utgivare står bakom riktigheten i resultaten 
2 gillningar
Absolut. Vore kul ifall någon kan verifiera detta, men både Grok och Copilot ger liknande svar, och simuleringarna borde de ha någorlunda koll på (inbillar jag mig iaf).
Tanken är att ha majoriteten i WEBN som är en billig global index ETF och 40% i utdelande ETFer. De utdelningar som man får av de utdelande ETFerna gör att man inte behöver sälja av lika många andelar av WEBN.
Ackumulerande:
60% Amundi (WEBN)
Utdelande:
15% iShares MSCI World Quality Dividend Advanced (QDVW)
15% Xact Nordic High Dividend Low Volatility
10% Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield (VGWD)
5% Xact Sverige
Kan ni snälla ta det en gång till så att en oinvigd ska kunna förstå 
Just nu har jag all mina pensioner i fonder, planen är att börja plocka några tjänstepensioner nästa höst.
Först hade jag tänkt lämna kvar allt i fonder eftersom ”planen” är att leva länge. Men nu känns det läskigt, hade tänkt att börja ta ut några tjänstepensioner på kort tid 5-10 år och nu hörs det så mkt om AI bubblan som spricker vilken dag som helst. Har verkligen inte så mkt eget sparande för att kunna leva på det i 6-7 år, kanske inte ens 2 år
Så tänker nu omvandla de korttidspensionerna till traditionell, ffa det som finns i vanlig bank (visst kan man göra det?) Men de som jag tänker börja ta ut om typ 5 år och på livstid får vara kvar i fonder. Tänker jag rätt? Spara och investera > Pension