Vi hyr ut ett större gårdshus/lägenhet i Luleå för ca 7000 kr/månad. Började hyra ut augusti 2021, cirka 2,5 år sedan. Med nuvarande inflation och indexuppräkning tänker vi att det är rimligt att justera upp hyran om ett halvår och avisera det snart. Men vad är rimligt? Kollat Fastighetsägarnas idexklausul och då blir ökningen nästan 20 % redan nu. Tvärkollade lokala bostadsbolaget och när jag snabbt räknar på deras höjning blir den lägre än så.
Vad är rimligt? Hyr ut till en släkting och det funkar toppenbra, så tänker verkligen inte ta ut någon överhyra, men samtidigt ser jag att det är rimligt att justera den något med tanke på utveckligen som varit/är.
Har du räknat på vad du har för kostnader för boendet eller har du bara gått på marknadshyra? Du låter nämligen lite tudelad mellan att hyra ut förmånligt och tjäna pengar när det gäller din släkting.
Lokala bostadsbolag sätter sina avgifter efter egna kostnadsökningar snarare än generella inflationen. Jag skulle lagt mig landat enklast mellan faktiska kostnader och marknadshyran för liknande uthyrningar i området.
Edit. Fastighetsägarnas indexklausul gäller iaf för lokaler endast om det tecknas minst 3 år, annars får man inte nyttja den enligt lag. Den är ju ett enkelt verktyg om du och din släkting vill följa bara för enkelhetens skull.
Tack för svar. Jo det är en balans. Vi värdesätter mycket att hon bor där men när vi köpte huset ingick det att hyra ut och tjäna en del pengar på det (hade vi tänkt hyra ut till studenter), så vi kommer inte bara göra det för goodwill. Det har vi även delat att så är läget innan vi tecknade m henne.
Jag har relativt bra koll på kostnader men ingen separat mätning på uppvärmning och el så det är inte helt lätt. Dessutom är det ju det extra lånet vi behövde ta för att köpa hus+lägenheten som i nuläget spelar störst roll.
Men bra info om vad Fastighetsägarnas indexklausul gäller för.
Jag hade samma fråga uppe nyligen. Jag hade dels en ökad driftkostnad dels en ökad räntekostnad. Jag valde att höja hyran med hela den ökade driftkostnaden och en mindre del av den ökade räntekostnaden.
Min modell är att jag sätter ny hyra varje år i december. Nästa år räknar jag med att inte behöva höja för driftkostnaden. Däremot kan jag höja för räntekostnaden då.
Jag vill att hyreshöjningar ska vara årliga och fungera ungefär som hos vanliga fastighetsbolag. Man kan inte höja med alla kostnadsökningar varje år utan får ta det etappvis. Sedan behöver man ju å andra sidan inte sänka hyran om/när kostnaden går ner.
Hyr ni ut enligt privatuthyrningslagen (dvs det är er egen bostad som ni bor i själva) eller vanliga hyreslagen (dvs en bostad som ni endast hyr ut)? Vad ni får ta ut skiljer sig åt. Sen förstår jag att om det är folk ni har en relation till så kanske lagar och regler spelar något mindre roll.
Jag skulle föreslå att ni kikar på vad hyrorna ligger på för motsvarande objekt i närheten. Om ni tycker att ni ligger rätt och bara vill årsjustera så skulle jag föreslå att ni höjer lika mycket som det kommunala bostadsbolaget gjort.
Som någon nämnde ovan så används kalkylatorn du länkade till endast för lokalhyror, bostadshyror indexregleras inte på det sättet.
Nej, de sätter hyror utefter det lagstadgade bruksvärdessystemet. Hyresvärdar i Sverige har ingen rätt att få kostnadstäckning för sina ökade utgifter. De kollektiva förhandlingarna leder förhoppningsvis över tid till en hyresnivå som hyfsat hänger med kostnadsökningar, men vid snabba förändringar kan man inte förvänta sig att få täckning. 2022 ökade tex förvaltningskostnaderna för bostäder 19% och hyrorna för 2023 runt 4,5%. Vi ligger väl däromkring för 2023-2024 också.
Tack så mycket för era svar. Vi hyr ut enligt privatuthyrningslagen. Jag kollar vidare på faktiska ökningar, kommunala bostadsbolagets ökning och liknande objekt.
Om du hyr ut enligt privatuthyrningslagen så får du ta ut en “kostnadsbaserad” hyra. En ändring av hyran bör i så fall rimligen vara baserad i dina ökade driftskostnader för bostaden samt/eller alternativkostnaden för bostadens värde. Så här skriver hyresnämnden:
Den kostnadsbaserade hyran får inte vara påtagligt högre än summan av uthyrarens kapitalkostnad och driftskostnad. Kapitalkostnaden ska beräknas som en skälig årlig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde.
Avkastningsräntan är skälig om den ligger ett par procent över riksbankens referensränta. Räntan är inte kopplad till uthyrarens faktiska kostnader utan är en uppskattad kostnad för att ha kapitalet bundet i bostaden. Om den som hyr ut har lånat pengar för att köpa bostaden eller inte saknar alltså betydelse.
Med driftskostnader menas till exempel avgift till bostadsrättsföreningen och kostnader för el och bredband. Om lägenheten hyrs ut möblerad, är det tillåtet ta ut ersättning för möbelslitage. Till skillnad från kapitalkostnaden som beräknas schablonmässigt är driftskostnadsdelen kopplad till uthyrarens faktiska kostnader.
