Generellt sett betyder två olika sorters uppdrag att det måste ske från två olika uppdragsgivare, två olika företag. Ungefärligt räkneexempel nedan, som antar att du är mellan 24-65 år och ensam ägare, och att bolaget ej är börsnoterad. Dvs, bolagen nedan är ett typiska 3:12-bolag. Antar vidare att bolagens räkenskapsår är kalenderår, dvs januari till december.
Låt säga att du har två kunder, kund A och B. Du vill minska din skatt maximalt och kunderna struntar i vilket bolag du säljer genom. Du skapar därför Ditt Bolag A och Ditt Bolag B. Vidare säljer du 8 månader programmering för 125 000 kr / mån exkl moms genom Ditt Bolag A till kund A. Vi antar vidare att du till kund B lyckats få till en affär med i form av 2 mån programmering för det fasta priset 240 000 kr, genom Ditt Bolag B.
Ditt Bolag A kommer alltså under exempelåret ovan dra in 1 000 000 kr och Ditt Bolag B 240 000 kr.
-
Du bestämmer dig för att ta ut lön upp till gränsen för statlig skatt, genom ditt första bolag, ca 46 000 kr år 2022. Detta för att maxa sjukdomsgrundande inkomst och nästan (de sista procenten är generellt sett inte skattemässigt värda att komma upp i) maxa avsättningen till allmän pension. Det kommer kosta dig
46 000 kr * 12 * 1,3142(31,42% är arbetsgivaravgift), dvs ca 725 000 kr. Du har alltså kvar ungefär 275 000 kr. Återkommer till denna siffra lite senare längre ned. -
Genom ditt andra bolag tar du inte ut någon lön alls eller kostnader. Du kan förstås göra det, men det vore inte optimalt i detta exempel.
-
2022 går, du jobbar på och drar in pengar och vips så är det januari 2023. Dags för bokslut! Du har tagit ut lön i bolag A och inget ur bolag B. Dvs, du kan välja att använda huvudregeln för ditt första bolag och förenklingsregeln[1] för ditt andra bolag:
-
Halva lönesumman från första bolaget kan användas för utdelning. Det ger: 46 000 * 6 = 276 000 kr. Av de ca 275 000 kr som bolag A gjorde i vinst dras först bolagsskatt 20,6%. Ca 218 000 kr återstår till utdelning. Utdelningsskatt gör att du får 174-175 000 kr i handen. Du svär över att du inte tog mer betalt av kund så du kom upp i 275 000 kr i utdelningsbara medel efter bolagsskatt, men gläds åt att utdelningsutrymme som inte används detta år kan sparas med uppräkningsränta på ca 4% till kommande år. Hurra!
-
För det andra bolaget använder du förenklingsregeln. Från vinsten på 240 000 kr drar du först bolagsskatt. Återstår gör ca 190 000 kr. Du har utrymme på 185 000 kr och väljer att dela ut det. Du får 148 000 kr i handen. De andra 5 000 kronorna går betala ut som lön eller sparas. [2]
[1] Fotnot
Förenklingsregeln kan användas för 1 st bolag per 1 st fysisk person. Du kan alltså inte skapa flera aktiebolag där inget lönekrav finns och dela ut genom. Däremot kan du ju registrera ett bolag på mamma, ett på pappa, ett på din sambo, bror etc och att de sen skänker utdelning från de bolagen tillbaka till dig. Det kan dock bli rätt komplicerat om du inte råkar ha lika många kunder som bolag eftersom du då skulle behöva skapa någon form av koncernstruktur där de bolagen äger ett huvudbolag alla kunder hanteras genom. Oh well. Det låter kanske lite mysko/olagligt, men är i de flesta fall inte det, bara komplicerat. Källa: pratat med Skattebetalarna och Skatteverket om detta. Så länge sakerna görs strukturerat, noga och rätt går det. Men… skulle det bli tal om stora belopp där sådan fantasifull struktur ens är aktuellt: var inte dumsnål: anlita skattejurist och gå med i Skattebetalarna, så du får bra korrekta råd.
[2] Fotnot
Det går inte använda utdelningsutrymme från bolag A för att dela ut med för bolag B och tvärtom.